Vi har valt att studera mobbning och utanförskap inom förskolan. Mobbning förekommer inom olika miljöer men vi mÄste begrÀnsa vÄr studie. Mobbning Àr Àven ett begrepp som Àr svÄrt att definiera och det finns olika teoretiska uppfattningar. Detta Àr intressant att undersöka. Studien pÄbörjades med intervjuer.

Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleÄlderns sprÄkliga utveckling. Syftet var Àven att undersöka hur pedagogers och förÀldrars engagemang kan bidra.  Metoden som anvÀnts i examensarbetet Àr en kvalitativ undersökning pÄ tvÄ förskolor med olika förutsÀttningar. DÀrefter har sedan jÀmförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har Àven gjorts enkÀtundersökningar dÀr förÀldrar och pedagoger har fÄtt ge sin syn pÄ hur de upplever att barn pÄverkas och utvecklas av sagor.

Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare förstÄelse kring pedagogers arbete med sprÄkutveckling och TAKK som metod. VÄrt syfte Àr Àven att undersöka nÀr och hur metoden anvÀnds och i hur stor utstrÀckning detta sker. Vi anvÀnder oss av det sociokulturella perspektivet och av variationsteorin för att analysera vÄrt material. Studiens resultat Àr grundade pÄ kvalitativa intervjuer tillsammans med en förskollÀrare, en barnskötare och en specialpedagog. VÄr studie genomfördes i tvÄ olika stÀder i södra SkÄne.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Om tid och engagemang finns kan dokumentation lyfta verksamheten. Barnens lÀrande synliggörs och pedagogernas medvetenhet ökar. Det Àr först dÄ dokumentationen kan höjas till en nivÄ dÄ barnen kan bli medvetna om sin egen lÀroprocess. Vi har i detta arbete valt att undersöka hur förskolor anvÀnder sig utav dokumentation i verksamheten. För att fÄ kunskap om detta har vi intervjuat fyra verksamma pedagoger.

Arbetet handlar om huruvida man kan fÄ till ett meningsfullt lÀrande genom att anvÀnda sig av metoden PBL, problembaserat lÀrande, i grundskolan. Jag gör en kort presentation av lÀrande under 1900-talet för att dÀrefter koncentrera mig pÄ tre pedagoger, Marton, SÀljö och Dewey. UtifrÄn dessa tre pedagogers syn pÄ lÀrande undersöker jag PBL. Jag beskriver hur metoden PBL fungerar och hur den Àr uppbyggd. Mycket i PBL överensstÀmmer med vad Marton, SÀljö och Dewey anser vara ett lÀrande som ger bra resultat.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader i förÀldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre förÀldrar som under detsenaste halvÄret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektivanalyserats dÀr fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och förÀldrars upplevelser dÀr samtligamenar att barnets trygghet Àr det primÀra mÄlet för inskolningen. Det visar sig attförÀldrars oro för barnets vÀlbefinnande efter momentet av att lÀmna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barns motorik i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka mÄl har förskollÀrare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollÀrare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollÀrare vara hinder för rörelse?I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och fem förskollÀrare frÄn tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollÀrarnas mÄl med rörelse i förskolan Àr att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmÄgan. FörskollÀrarna beskriver att det förekommer en mÀngd olika rörelseaktiviteter i förskolan.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur tekniska hjÀlpmedel anvÀnds i undervisningen, vad nÀr och hur. Uppsatsen tar Àven upp författares syn pÄ tekniska hjÀlpmedel samt resultaten utifrÄn de observationer vi utfört inom omrÄdet, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om pedagogerna i de observerade klasserna anvÀnder sig av tekniska hjÀlpmedel i undervisningen. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av observationer i tre klasser, Äk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska anvÀndningen i de observerade klasserna Àr varierad, men den finns dÀr!.

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med mĂ€nniskor och dĂ„ Ă€r det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering pĂ„verkar oss mĂ€nniskor. ÄmnesomrĂ„det Ă€r valt dĂ„ vi anser oss sjĂ€lva ha bristfĂ€llig kunskap inom omrĂ„det. Syfte: Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall pĂ„ förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet Ă€r Ă€ven att ge exempel pĂ„ hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har anvĂ€nt Ă€r kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger frĂ„n en förskola förhĂ„ller sig till barns eventuella intresse att ta med sig leksaker hemifrĂ„n, samt undersöka vilka aspekter som ligger till grund för pedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt i Ă€mnet. Intentionerna har Ă€ven varit att ta del av barnens tankar; Är de intresserade av att ta med sig leksaker hemifrĂ„n till förskolan och tillĂ„ts de i sĂ„dana fall att göra det? Genom kvalitativa intervjuer som metod har jag i min studie strĂ€vat efter att uppfylla syfte och frĂ„gestĂ€llningar. Resultatet utifrĂ„n intervjuerna visar att barnen har ett intresse av att ta med sig lekföremĂ„l hemifrĂ„n till förskolan. Sex av Ă„tta barn uttrycker att de fĂ„r ta med sig mjukisdjur, tre av dem uttalar Ă€ven att de fĂ„r ta med sig vissa andra leksaker.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger tÀnker kring sitt förhÄllningssÀtt i konflikter och vilka effekter de tror att förhÄllningssÀttet kan fÄ i barngruppen. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer dÀr sex pedagoger frÄn olika förskolor har deltagit. Resultatet visade att deltagarna hela tiden reflekterar över sitt förhÄllningssÀtt till konflikter och varför konflikter uppstÄr. NÄgot som alla deltagare belyste var att det Àr viktigt att barnen ges verktyg för att klara konflikter sjÀlva. Flera olika strategier kunde ses pÄ hur konflikthantering gÄr till men mycket handlar om bemötande, förklaringar och att alla i slutÀndan ska kÀnna sig nöjda.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.

Syftet med denna fallstudie vad att unders?ka hur pedagoger oms?tter de rekommendationer och ?tg?rder som formuleras vid barnh?lsom?ten i f?rskolans dagliga verksamhet. Studien belyser hur specialpedagogiska verktyg anv?nds i praktiken och p? vilket s?tt specialpedagogens kompetens integreras i arbetslagets arbete med barn i behov av s?rskilt st?d. Det skedde genom att unders?ka hur de r?d och ?tg?rder som diskuteras p? ett barnh?lsom?te tas emot och arbetas med i ett arbetslag.