Uppsatsens syfte Àr att undersöka likheter och skillnader i förÀldrars upplevelser ochpedagogers resonemang kring inskolning av barn utan tidigare erfarenheter av denpedagogiska verksamheten i förskolan. Anledningen till undersökningen handlar om attbelysa de olika intressen och behov som kan finnas under inskolningsperioden.Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ ansats i form av sex intervjuer av trepedagoger verksamma inom förskolans verksamhet samt tre förÀldrar som under detsenaste halvÄret skolat in ett barn utan tidigare erfarenheter av den pedagogiskaverksamheten i förskolan. Materialet har utifrÄn ett fenomenografiskt perspektivanalyserats dÀr fokus har legat i att finna eventuella skillnader och likheter irespondenternas upplevelser och resonemang kring fenomenet, inskolning. I resultatetframkom likheter i pedagogers resonemang och förÀldrars upplevelser dÀr samtligamenar att barnets trygghet Àr det primÀra mÄlet för inskolningen. Det visar sig attförÀldrars oro för barnets vÀlbefinnande efter momentet av att lÀmna barnet kan utgöraett hinder vid barnets inskolning.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur tekniska hjÀlpmedel anvÀnds i undervisningen, vad nÀr och hur. Uppsatsen tar Àven upp författares syn pÄ tekniska hjÀlpmedel samt resultaten utifrÄn de observationer vi utfört inom omrÄdet, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om pedagogerna i de observerade klasserna anvÀnder sig av tekniska hjÀlpmedel i undervisningen. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av observationer i tre klasser, Äk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska anvÀndningen i de observerade klasserna Àr varierad, men den finns dÀr!.

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med mĂ€nniskor och dĂ„ Ă€r det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering pĂ„verkar oss mĂ€nniskor. ÄmnesomrĂ„det Ă€r valt dĂ„ vi anser oss sjĂ€lva ha bristfĂ€llig kunskap inom omrĂ„det. Syfte: Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall pĂ„ förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet Ă€r Ă€ven att ge exempel pĂ„ hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har anvĂ€nt Ă€r kvalitativa intervjuer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger frĂ„n en förskola förhĂ„ller sig till barns eventuella intresse att ta med sig leksaker hemifrĂ„n, samt undersöka vilka aspekter som ligger till grund för pedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt i Ă€mnet. Intentionerna har Ă€ven varit att ta del av barnens tankar; Är de intresserade av att ta med sig leksaker hemifrĂ„n till förskolan och tillĂ„ts de i sĂ„dana fall att göra det? Genom kvalitativa intervjuer som metod har jag i min studie strĂ€vat efter att uppfylla syfte och frĂ„gestĂ€llningar. Resultatet utifrĂ„n intervjuerna visar att barnen har ett intresse av att ta med sig lekföremĂ„l hemifrĂ„n till förskolan. Sex av Ă„tta barn uttrycker att de fĂ„r ta med sig mjukisdjur, tre av dem uttalar Ă€ven att de fĂ„r ta med sig vissa andra leksaker.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger tÀnker kring sitt förhÄllningssÀtt i konflikter och vilka effekter de tror att förhÄllningssÀttet kan fÄ i barngruppen. Studiens metod har varit kvalitativa intervjuer dÀr sex pedagoger frÄn olika förskolor har deltagit. Resultatet visade att deltagarna hela tiden reflekterar över sitt förhÄllningssÀtt till konflikter och varför konflikter uppstÄr. NÄgot som alla deltagare belyste var att det Àr viktigt att barnen ges verktyg för att klara konflikter sjÀlva. Flera olika strategier kunde ses pÄ hur konflikthantering gÄr till men mycket handlar om bemötande, förklaringar och att alla i slutÀndan ska kÀnna sig nöjda.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillÄts att ta störreplats och pÄ förskolor Àr den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara pÄ detlustfyllda lÀrandet och vara lyhörd för vad barn Àr intresserade av Àr viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillÀgna sig en förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld genom att lÀra och upptÀcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte Àr att undersöka, tolka, beskriva och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lekensbetydelse för barns lÀrande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de anvÀnder sig avleken i lÀrandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap.

Detta examensarbete behandlar pedagogers arbete i förskolan ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv, hur de motverkar stereotypa könsroller och könsmönster i sin verksamhet. En av anledningarna till att jag valt detta Àmne Àr att jag fÄtt höra att mÀn i förskolan fÄr akta sig för att förstÀrka de stereotypa könsmönster som finns, vilket ökade mitt intresse för vad som kan förstÀrka och vad som kan motverka stereotypa könsmönster. Syftet med arbetet Àr att belysa hur det ser ut med jÀmstÀlldheten i förskolan. Hur pedagoger arbetar med jÀmstÀlldhet och vilka förhÄllningssÀtt de har med anknytning till kön. För att undersöka detta anvÀnds intervjuer och observationer som metod, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ intervjuer. I undersökningen medverkar fem förskollÀrare frÄn tre förskolor, dÀr förskolorna har nÄgorlunda skiljda upptagningsomrÄden. I tidigare forskning kring Àmnet visar det sig att pedagoger i förskolan snarare förstÀrker rÄdande könsmönster Àn motverkar dem. NÄgot som framkom i undersökningen var att det finns olika nivÄer av medvetenhet och kunskap kring genus pÄ förskolorna och att detta pÄverkar arbetet med jÀmstÀlldhet. Om inte kunskapen finns kan arbetet fÄ motsatt effekt. Ett intressant omrÄde att forska vidare kring Àr hur tydligt jÀmstÀlldhetsaspekten belyses frÄn ledningshÄll..

AbstractThis act is about how five children with dyslexia consider and understands their diagnosis. It is also about their self-image, future sights and about how their school life is compared with before they got their diagnosis. The study is implemented autumn 2011 on a medium-sized school in central Sweden. The survey was implemented through interviews with the five children, of which four was girls and one was a boy. The study shows that the children understand their dyslexia relatively well, but that they experience that it is bothersome to live with dyslexia.

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur nÄgra förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jÀmstÀlldhet i barnlitteratur med inriktning pÄ skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var Àven att fÄ en inblick i nÄgra pedagogers arbetssÀtt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi lÀst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i Ätta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken Àr enligt författaren att göra barnen uppmÀrksamma pÄ de könsbundna skillnader som pÄverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med tvÄ förskolepedagoger.

Syftet med detta arbete a?r att vi vill undersöka vilken syn lÀrare, specialpedagoger och rektorer har pa? transitionen mellan a?r 6 och 7, med fokus pa? elever i behov av sa?rskilt sto?d. Ett viktigt perspektiv a?r hur de olika akto?rerna, utifra?n ett professionsperspektiv, ser pa? o?verga?ngarna och hur organisationen i samband med dessa a?r upplagd. Fortsa?ttningsvis vill vi underso?ka hur skolans akto?rer kan underla?tta o?verga?ngarna fo?r ba?de elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha..

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskoleklass samt Ärskurserna 1-3 som har tillgÄng till iPads i sin matematikundervisning ser pÄ anvÀndandet av dessa. Hur resonerar pedagoger nÀr de anvÀnder iPadsen och finns det en tanke bakom hur iPadsen anvÀnds nÀr det gÀller matematiska mÄl i Lgr 11? Metoden som anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna var dels en enkÀtundersökning för att nÄ ut till mÄnga pedagoger och dÀrefter fördjupande intervjuer som baserade pÄ enkÀtfrÄgornas resultat..

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning pÄ GrundlÀrarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna fÄr med lÀxarbete i hemmet. UtifrÄn dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras förÀldrar ser till att de avsÀtter tid för att göra sina lÀxor och hur det pÄverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder pÄ att lÀxstöttning Àr vÀsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna fÄr stöttning och ocksÄ i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse förÀldrars engagemang och tid till lÀxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gÀllande stöttning i hemmet. Vi har frÄgat oss hur ofta eleverna och förÀldrarna skattar att förÀldrarna ser till att eleverna avsÀtter tid för att göra sina hemlÀxor.