Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillÄts att ta störreplats och pÄ förskolor Àr den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara pÄ detlustfyllda lÀrandet och vara lyhörd för vad barn Àr intresserade av Àr viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillÀgna sig en förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld genom att lÀra och upptÀcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte Àr att undersöka, tolka, beskriva och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lekensbetydelse för barns lÀrande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de anvÀnder sig avleken i lÀrandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap.

AbstractThis act is about how five children with dyslexia consider and understands their diagnosis. It is also about their self-image, future sights and about how their school life is compared with before they got their diagnosis. The study is implemented autumn 2011 on a medium-sized school in central Sweden. The survey was implemented through interviews with the five children, of which four was girls and one was a boy. The study shows that the children understand their dyslexia relatively well, but that they experience that it is bothersome to live with dyslexia.

Detta examensarbete behandlar pedagogers arbete i förskolan ur ett jÀmstÀlldhetsperspektiv, hur de motverkar stereotypa könsroller och könsmönster i sin verksamhet. En av anledningarna till att jag valt detta Àmne Àr att jag fÄtt höra att mÀn i förskolan fÄr akta sig för att förstÀrka de stereotypa könsmönster som finns, vilket ökade mitt intresse för vad som kan förstÀrka och vad som kan motverka stereotypa könsmönster. Syftet med arbetet Àr att belysa hur det ser ut med jÀmstÀlldheten i förskolan. Hur pedagoger arbetar med jÀmstÀlldhet och vilka förhÄllningssÀtt de har med anknytning till kön. För att undersöka detta anvÀnds intervjuer och observationer som metod, dÀr tyngdpunkten ligger pÄ intervjuer. I undersökningen medverkar fem förskollÀrare frÄn tre förskolor, dÀr förskolorna har nÄgorlunda skiljda upptagningsomrÄden. I tidigare forskning kring Àmnet visar det sig att pedagoger i förskolan snarare förstÀrker rÄdande könsmönster Àn motverkar dem. NÄgot som framkom i undersökningen var att det finns olika nivÄer av medvetenhet och kunskap kring genus pÄ förskolorna och att detta pÄverkar arbetet med jÀmstÀlldhet. Om inte kunskapen finns kan arbetet fÄ motsatt effekt. Ett intressant omrÄde att forska vidare kring Àr hur tydligt jÀmstÀlldhetsaspekten belyses frÄn ledningshÄll..

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur nÄgra förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jÀmstÀlldhet i barnlitteratur med inriktning pÄ skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var Àven att fÄ en inblick i nÄgra pedagogers arbetssÀtt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi lÀst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i Ätta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken Àr enligt författaren att göra barnen uppmÀrksamma pÄ de könsbundna skillnader som pÄverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med tvÄ förskolepedagoger.

Syftet med detta arbete a?r att vi vill undersöka vilken syn lÀrare, specialpedagoger och rektorer har pa? transitionen mellan a?r 6 och 7, med fokus pa? elever i behov av sa?rskilt sto?d. Ett viktigt perspektiv a?r hur de olika akto?rerna, utifra?n ett professionsperspektiv, ser pa? o?verga?ngarna och hur organisationen i samband med dessa a?r upplagd. Fortsa?ttningsvis vill vi underso?ka hur skolans akto?rer kan underla?tta o?verga?ngarna fo?r ba?de elever och pedagoger och vilken roll specialpedagogen kan ha..

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskoleklass samt Ärskurserna 1-3 som har tillgÄng till iPads i sin matematikundervisning ser pÄ anvÀndandet av dessa. Hur resonerar pedagoger nÀr de anvÀnder iPadsen och finns det en tanke bakom hur iPadsen anvÀnds nÀr det gÀller matematiska mÄl i Lgr 11? Metoden som anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna var dels en enkÀtundersökning för att nÄ ut till mÄnga pedagoger och dÀrefter fördjupande intervjuer som baserade pÄ enkÀtfrÄgornas resultat..

Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning pÄ GrundlÀrarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna fÄr med lÀxarbete i hemmet. UtifrÄn dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras förÀldrar ser till att de avsÀtter tid för att göra sina lÀxor och hur det pÄverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder pÄ att lÀxstöttning Àr vÀsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna fÄr stöttning och ocksÄ i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse förÀldrars engagemang och tid till lÀxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gÀllande stöttning i hemmet. Vi har frÄgat oss hur ofta eleverna och förÀldrarna skattar att förÀldrarna ser till att eleverna avsÀtter tid för att göra sina hemlÀxor.

Studien visar att autistiska barn behöver hjÀlp med att förstÄ sin vÀrld och bli förstÄdda dÀrför Àr pedagogers arbete och förhÄllningsÀtt grundlÀggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, hÀr har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tÄlamod nÀr man arbetar. Pedagogerna och skolledaren Àr ense om att skolan Àr en möte plats för alla samt att varje barn har rÀtt till att pÄverka sin undervisning och kÀnna gemenskap i skolan..

Syftet med vÄr studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till lÀrande för hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare pÄ olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollÀrarna har ett gemensamt förhÄllningssÀtt mot lÀrande för hÄllbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. LÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext begrepp och pedagogerna Àr överens om att det krÀvs kunskap och fortbildning för att pÄ ett konstruktivt sÀtt kunna arbeta för ett lÀrande för hÄllbar utveckling..

Jag gör i denna uppsats en fallstudie om hur fritidspedagogerna pÄ en mellanstor grundskola kan tÀnkas tolka sitt uppdrag i den verksamhet de arbetar i, fritidshemmet. Bakgrundskapitlet inleds med att beskriva fritidshemmets historia med syftet att förklara varför det finns fritidshem idag och varför denna skolbarnomsorg numera kan sÀgas vara en utbildningsverksamhet i grundskolan. Det avslutande i det bakgrundstÀckande kapitlet Àr en specifikt framtagen presentation av de styrdokument som fritidshemmet idag lyder under.Det specifika med denna presentation Àr sÄledes att styrdokumenten blir presenterade med syftet att försöka lyfta fram det som Skolverket föreskriver vara fritidshemmets och dess pedagogers uppdrag.I uppsatsens rapport redovisas och analyseras fyra intervjuer jag gjort med fritidspedagogerna i en mellanstor grundskola. Sammanfattningsvis kan dessa pedagogers tankar om deras uppdrag sÀgas vara lika nÀr de Äterger vad de i sin verksamhet ska erbjuda sina elever. En trygg miljö som eleverna fÄr en möjlighet att bara vara i.

BakgrundI detta avsnitt redogör vi för tidigare forskning och litteratur om inÄt- och utÄtagerande barn som visar olika beteenden, samt hur pedagogernas förhÄllningssÀtt och miljön pÄverkar barn med dessa beteenden.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av nÄgra pedagogers syn pÄ hur beteendet hos inÄt och utÄtagerande barn avspeglas i verksamheten. Samt olika faktorer som kan pÄverka, sÄ som förhÄllningssÀtt, bemötande, miljö och stereotypa könsroller.MetodI vÄr studie har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi anvÀnt oss av intervju som redskap. Vi har intervjuat sex pedagoger frÄn tvÄ olika förskolor i VÀstra Götaland.ResultatPedagogerna menade att man mÄste se vad det kan vara för bakomliggande faktorer till ett inÄt- eller utÄtagerande beteende. De ansÄg Àven att barn som var utÄtagerande var lÀttare att mÀrka av i en grupp medan de inÄtagerande barnen tar lÀngre tid att uppmÀrksamma. Resultatet visade Àven att det fanns olika Äsikter kring flickors respektive pojkars beteenden och att pedagogernas bemötande samt förhÄllningssÀtt har en central roll i arbetet med inÄt- och utÄtagerande barn.

Studien handlar om lek och lÀrande, hur pedagoger förhÄller sig till de tvÄ begreppen samt hur de ser pÄ deltagande i barnets lek. Vi har Àven tagit upp lekbegreppet sett ur olika lÀrandeteoretiska perspektiv, men frÀmst tÀnkt och skrivit utifrÄn Vygotskijs sociokulturella lÀrandeteori. Vi har valt en kvalitativ intervjumetod till vÄr empiriska undersökning, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur verksamma pedagoger ser pÄ begreppen lek och lÀrande. Resultaten som framkommit visar att lek och lÀrande inte behöver vara tvÄ Ätskiljda begrepp utan kan ses som en samspelande helhet..

Syftet med undersökning har varit att ta reda pÄ idrottslÀrarens kunskap om och förhÄllningssÀtt till Àtstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslÀrare sig ha om Àtstörningar?Har skolan nÄgon handlingsplan för elever med Àtstörningar?Hur agerar idrottslÀrare mot elever som visar tecken pÄ Àtstörningar?Finns det nÄgon skillnad pÄ hur lÀrarna uppfattar sin kunskap och med antalet Är de har jobbat? MetodJag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkÀter med bÄde öppna och slutna svarsalternativ. EnkÀterna besvarades av 72 lÀrare frÄn hela landet. Urvalet av lÀrarna skedde genom ett bekvÀmlighetsurval, dÀr datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och HÀlsokonventet pÄ GIH i Stockholm och till idrottslÀrare som arbetade i StockholmsomrÄdet. SammanstÀllningen av enkÀterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lÀrarna instÀmmer i de delvis har bra kunskaper kring Àtstörningar.