Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lÀrande kring grundlÀggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ matematikutvecklare. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade frÄgor. Av resultaten framgÄr att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering dÀr barnen utmanas pÄ rÀtt nivÄ. Pedagogerna bÄde vÀcker intresse för matematik och tar tillvara pÄ barnens egna idéer. Det gör att barnens grundlÀggande taluppfattning stÀrks pÄ ett lustfyllt och meningsfullt sÀtt och barnen utvecklar lust att lÀra och tillit till sin egen förmÄga. Slutsatserna av undersökningen Àr att dialogen mellan pedagog och barn Àr mycket betydelsefull.

Syftet med studien Àr att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som anvÀnts i studien Àrfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrandet varit utgÄngspunkt. Studien fokuserar pÄ respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och anvÀnder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det gÄr att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur sjÀlva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens instÀllning till förÀndring. Hur förskolechefer och pedagoger tÀnker om programmet skiljer sig dockÄt.

De flesta lekforskare Àr eniga om att barn lÀr sig nÀr de leker och att lek har betydelse för barns utveckling. Syftet med denna undersökning var att studera vilka uppfattningar pedagoger har om lek och hur de anvÀnder lek för barns lÀrande i undervisningen i sina tre förskoleklasser. I studien intervjuades sex pedagoger, tvÄ barnskötare, tvÄ förskollÀrare och tvÄ fritidspedagoger. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig för barnens lÀrande och utveckling och att den anvÀnder sig av bÄde fria och styrda lekar i undervisningen..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med det hÀr arbetet Àr att dels göra en teoretisk genomgÄng av de viktigaste styrdokumenten nÀr det gÀller inkludering, dels att med hjÀlp av nÄgra verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?MetodJag har anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som metod för datainsamling för att fÄ mer fördjupade svar pÄ mina frÄgor. Jag kÀnner samtliga respondenter sedan tidigare.ResultatInkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd genomförs sÄ ofta det Àr möjligt. Det beror pÄ flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. MÄnga olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlÀtta för skolsvÄrigheter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolelÀrare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar pÄ sitt arbete med estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de anvÀnder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelÀrare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har anvÀnt oss av har handlat om estetikens framvÀxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vÄrt Àmne. NÄgra slutresultat som vi har kommit fram till Àr att mÄnga av pedagogerna som vi har intervjuat har anvÀnt sig av estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lÀra barn andra fÀrdigheter Àn att utveckla de enskilda estetiska uttrycksformerna. Vi har Àven sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gÀller möjligheter och hinder i arbetet med de estetiska uttrycksformerna.

BAKGRUND: Valet av undersökningsomrÄde bygger pÄ att den forskning som harrefererats i den kurslitteratur som anvÀnts under min utbildningtrycker pÄ att samarbete Àr bra för kunskapsinlÀrning. Ytterligareforskning inom omrÄdet visar att det finns hinder för att genomföraundervisning byggd pÄ samarbete mellan eleverna. Tidigare genomfördastudier visar att enskilt arbete och kommunikation styrd av pedagogenÀr vanligare förekommande Àn samarbete elever emellan iundervisningen.SYFTE: Syftet med min undersökning Àr att se pÄ vilket sÀtt pedagoger anseratt samarbete elever emellan pÄverkar elevers inlÀrning i matematik.METOD: Undersökningen Àr en kvalitativ studie dÀr pedagogers tankar omelevsamarbete har indelats i olika kategorier. Tidigare forskninginom omrÄdet ligger till grund för undersökningen som bygger pÄintervjuer med fem pedagoger som undervisar matematik för Ärskurstre.RESULTAT: Resultatet visar att de integrerade pedagogerna anser att samarbetemellan elever Àr bra för kunskapsinlÀrningen i matematik. Flera avpedagogernas tankar om varför samarbete Àr bra för eleverna överensstÀmmermed den tidigare forskningen.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av vilken syn pedagoger har pÄ begreppet barns inflytande. Vi vill Àven fÄ en inblick i vilka hinder och möjligheter pedagoger upplever nÀr det gÀller att ge femÄringar inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med tio stycken pedagoger pÄ fyra förskolor. Inflytande Àr ett begrepp som utgör en central del i vÄr studie. Resultatet av studien visar att pedagogerna har en likvÀrdig uppfattning om vad begreppet inflytande innebÀr.

Syftet med denna uppsats Àr att studera specialpedagogisk verksamhet ur specialpedagoger, speciallÀrares och övriga pedagogers perspektiv. Studien omfattar en enkÀtundersökning dÀr vi fördjupar oss i hur specialpedagogerna uppfattar sitt uppdrag och sin yrkesroll, och jÀmför detta med speciallÀrare och övriga pedagogers uppfattning om specialpedagogisk verksamhet. Vi vÀnde oss till alla specialpedagoger och speciallÀrare i Eskilstuna och VÀsterÄs. Dessa om-bads i sin tur att distribuera enkÀten vidare till en pedagog med mer eller mindre Àn 10 Ärs yrkeslivserfarenhet inom skolan. Sammanlagt valde 99 specialpedagoger, speciallÀrare och övriga pedagoger att delta i undersökningen.Som stöd i arbetet med att tolka och förstÄ resultatet av undersökningens insamlade empiri har vi försökt att samla en bred bakgrundsbild av ÀmnesomrÄdet, fördjupat oss i perspektiv som kom att bli vÄr teoretiska referensram samt tagit del av vad styrdokumenten sÀger om den specialpedagogiska verksamheten.

Vi har valt att studera mobbning och utanförskap inom förskolan. Mobbning förekommer inom olika miljöer men vi mÄste begrÀnsa vÄr studie. Mobbning Àr Àven ett begrepp som Àr svÄrt att definiera och det finns olika teoretiska uppfattningar. Detta Àr intressant att undersöka. Studien pÄbörjades med intervjuer.

Syftet med examensarbetet har varit att se sagans betydelse för ett barn i förskoleÄlderns sprÄkliga utveckling. Syftet var Àven att undersöka hur pedagogers och förÀldrars engagemang kan bidra.  Metoden som anvÀnts i examensarbetet Àr en kvalitativ undersökning pÄ tvÄ förskolor med olika förutsÀttningar. DÀrefter har sedan jÀmförts likheter och skillnader mellan hur barnen tagit till sig av sagans ord och mening. Det har Àven gjorts enkÀtundersökningar dÀr förÀldrar och pedagoger har fÄtt ge sin syn pÄ hur de upplever att barn pÄverkas och utvecklas av sagor.

Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare förstÄelse kring pedagogers arbete med sprÄkutveckling och TAKK som metod. VÄrt syfte Àr Àven att undersöka nÀr och hur metoden anvÀnds och i hur stor utstrÀckning detta sker. Vi anvÀnder oss av det sociokulturella perspektivet och av variationsteorin för att analysera vÄrt material. Studiens resultat Àr grundade pÄ kvalitativa intervjuer tillsammans med en förskollÀrare, en barnskötare och en specialpedagog. VÄr studie genomfördes i tvÄ olika stÀder i södra SkÄne.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Om tid och engagemang finns kan dokumentation lyfta verksamheten. Barnens lÀrande synliggörs och pedagogernas medvetenhet ökar. Det Àr först dÄ dokumentationen kan höjas till en nivÄ dÄ barnen kan bli medvetna om sin egen lÀroprocess. Vi har i detta arbete valt att undersöka hur förskolor anvÀnder sig utav dokumentation i verksamheten. För att fÄ kunskap om detta har vi intervjuat fyra verksamma pedagoger.

Arbetet handlar om huruvida man kan fÄ till ett meningsfullt lÀrande genom att anvÀnda sig av metoden PBL, problembaserat lÀrande, i grundskolan. Jag gör en kort presentation av lÀrande under 1900-talet för att dÀrefter koncentrera mig pÄ tre pedagoger, Marton, SÀljö och Dewey. UtifrÄn dessa tre pedagogers syn pÄ lÀrande undersöker jag PBL. Jag beskriver hur metoden PBL fungerar och hur den Àr uppbyggd. Mycket i PBL överensstÀmmer med vad Marton, SÀljö och Dewey anser vara ett lÀrande som ger bra resultat.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare arbetar med barns motorik i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka mÄl har förskollÀrare för rörelse i förskolan? Vad erbjuder förskolans miljö för möjligheter till fysisk aktivitet? Vilken roll spelar förskollÀrare för barns rörelse i förskolan? Vad anser förskollÀrare vara hinder för rörelse?I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod och fem förskollÀrare frÄn tre olika förskolor har intervjuats. Det framkommer av undersökningen att förskollÀrarnas mÄl med rörelse i förskolan Àr att barnen utvecklar sin motorik och den sociala förmÄgan. FörskollÀrarna beskriver att det förekommer en mÀngd olika rörelseaktiviteter i förskolan.