Barn och ungdomar utvecklar sitt sprÄk hela tiden, med vÀnner pÄ fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla Àmnen. VÄr studie syftar till att undersöka förutsÀttningarna för elevers sprÄkutveckling av det svenska sprÄket inom Àmnet svenska som andrasprÄk i tre grundskolor Är 4-6. Vi vill Àven försöka förstÄ vilka möjligheter de hÀr eleverna har att utveckla svenska sprÄket frÄn sin individuella kunskapsnivÄ efter den andrasprÄksundervisning som bedrivs pÄ de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt kring det sprÄkutvecklande arbetet inom Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur organiseras undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk?? Hur bedrivs ett sprÄkutvecklande arbete inom Àmnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andrasprÄkspedagoger i Är 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt sprÄk pÄ samma villkor som elever med svenska som modersmÄl?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andrasprÄkspedagoger, dels en enkÀtundersökning bland övriga pedagoger i Är 4-6 pÄ de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfÀlle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen frÀmst i exkluderande miljö.

Barn och ungdomar utvecklar sitt sprÄk hela tiden, med vÀnner pÄ fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla Àmnen. VÄr studie syftar till att undersöka förutsÀttningarna för elevers sprÄkutveckling av det svenska sprÄket inom Àmnet svenska som andrasprÄk i tre grundskolor Är 4-6. Vi vill Àven försöka förstÄ vilka möjligheter de hÀr eleverna har att utveckla svenska sprÄket frÄn sin individuella kunskapsnivÄ efter den andrasprÄksundervisning som bedrivs pÄ de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt kring det sprÄkutvecklande arbetet inom Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur organiseras undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk?? Hur bedrivs ett sprÄkutvecklande arbete inom Àmnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andrasprÄkspedagoger i Är 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt sprÄk pÄ samma villkor som elever med svenska som modersmÄl?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andrasprÄkspedagoger, dels en enkÀtundersökning bland övriga pedagoger i Är 4-6 pÄ de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfÀlle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen frÀmst i exkluderande miljö.

BAKGRUND:Vi har under vÄr utbildning insett betydelsen av att vi som pedagoger bÄde i förskolan och i skolanbesitter stora kunskaper nÀr det gÀller lÀs- och skrivutveckling. Som blivande pedagog i förskolan ochskolan kÀnner vi ocksÄ ett stort behov av att ha kunskaper om olika metoder sÄ att vi kan hjÀlpa ochförebygga barns lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har vi vÄr bakgrund skrivit vad tidigare forskning ocholika författare skriver om detta omrÄde som vi sedan försökt koppla till vÄr resultatdiskussion.SYFTE:Arbetet syftar till att ta reda pÄ hur de intervjuade pedagogerna motiverar och arbetar med lÀs- ochskrivutveckling. De frÄgestÀllningar vi har anvÀnt oss av Àr följande :? Vilken betydelse har lÀs- och skrivutvecklingen för enskilda barn enligt pedagoger?? Vilken betydelse antas motivation och uppmuntran ha?? Vad Àr gemensamt i pedagogers arbetssÀtt?METOD:Vi har valt metoden intervju som Àr en kvalitativ metod för att samla in material och valtfenomenografi som vÄr forsknings ansats för att ta reda pÄ respondenternas tankar.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). FörÀlder och pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).

Detta arbete syftar till att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur och varför lĂ€sundervisningen ser ut som den gör i Ă„rskurs ett i nĂ„gra skolor. Åtta intervjuer, med verksamma pedagoger, har genomförts. Dessa pedagoger har, under ett lĂ€sĂ„r, de senaste tre Ă„ren varit verksamma i Ă„rskurs ett och dĂ€rmed arbetat med lĂ€sinlĂ€rning. I litteraturdelen beskrivs de olika lĂ€roplanerna för grundskolan som varit gĂ€llande sedan 1962 samt nĂ„gra metoder för lĂ€sinlĂ€rning. Som teoretisk utgĂ„ngspunkt beskrivs tre olika lĂ€randeteorier; behaviorism, kognitivism samt konstuktivism.

Syftet med studien var att observera pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig Ät utifrÄn de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger pÄ observationer som har gjorts pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde lÄg huvudfokus pÄ pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde Àven anteckningar.

BAKGRUND:I dagens samhÀlle krÀvs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du vÀljer behöver du kunskapen. Detta stÀller krav pÄ oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rÀtt information till eleverna för att hjÀlpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser pÄ datorn som redskap i undervisningen.? Hur anvÀnds datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?? Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sÀtt att tÀnka kring datorn som redskap?? Vilka faktorer pÄverkar pedagogernas val av att anvÀnda/inte anvÀnda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger frÄn tvÄ skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade Äsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit Àr att eleverna ser datorn frÀmst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget lÀngre och ser den som ett bra hjÀlpmedel samt en viktig faktor i undervisningen..

Bakgrund: Ortopedi ?r en kirurgisk specialitet som fokuserar p? skador och sjukdomar i r?relseorganen. Med en ?ldrande befolkning ?kar behovet av ortopedisk kirurgi. De vanligaste stora ortopediska ingreppen inneb?r en stor p?verkan p? kroppen och ?r ofta en operation med instrument som avger h?ga ljud.

Abstract Sofia Petrisi (2010) JÀmstÀlld förskola? ? En studie om pedagogers syn pÄ genus. Malmö högskola. Detta examensarbete belyser pedagogers syn pÄ och kunskap om genus och jÀmstÀlldhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre arbetslag pÄ en förskola ser pÄ sitt arbete med genus. Förhoppningen Àr att arbetet vÀcker tankar kring genus och att det startar upp diskussioner i Àmnet. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr: Hur ser pedagoger pÄ sina kunskaper om genus i sin yrkesroll och i stort? Hur ser pedagoger pÄ jÀmstÀlldhet pÄ förskolan? Hur upplever pedagoger behovet av kunskap om genus i arbetet pÄ förskolan? I den teoretiska delen anvÀnds tidigare forskning och teorier om genus med inriktning pÄ förskolan och som sen kopplas till det empiriska materialet. Vad gÀllande tidigare forskning anvÀnds Maria Hedlin och Ingegerd Tallberg-Bromans resonemang om kön och genus, dÀrefter presenteras Yvonne Hirdmans teori om genusordningen.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilken attityd lÀrare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lÀrare har med ett besök pÄ ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken attityd pedagogerna pÄ SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det Àr en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet Àr analyserat med hjÀlp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna PÀr och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lÀrande Àr av stor vikt i utomhuspedagogik.

                    Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lÀrande kring grundlÀggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ matematikutvecklare. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade frÄgor. Av resultaten framgÄr att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering dÀr barnen utmanas pÄ rÀtt nivÄ. Pedagogerna bÄde vÀcker intresse för matematik och tar tillvara pÄ barnens egna idéer. Det gör att barnens grundlÀggande taluppfattning stÀrks pÄ ett lustfyllt och meningsfullt sÀtt och barnen utvecklar lust att lÀra och tillit till sin egen förmÄga. Slutsatserna av undersökningen Àr att dialogen mellan pedagog och barn Àr mycket betydelsefull.

Konflikter uppstÄr mellan elever varje dag i skolan detta Àr nÄgot som pÄverkar hela skolmiljön. Om det finns mÄnga konflikter i en grupp Àr det mycket svÄrt att kunna koncentrera sig pÄ att lÀra sig nya saker. För att förebygga att mÄnga av konflikterna uppstÄr behöver man anvÀnda sig av förebyggande arbete som bl.a. skapar trygghet. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur pedagogerna löser konflikter som uppstÄr mellan eleverna och hur pedagogerna arbetar för att förebygga konflikter.

Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundlÀggande matematiken med fokus pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt samt att belysa kontextuella faktorer som kan pÄverka förutsÀttningar för begreppsinlÀrning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas kÀlldata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i Ärskurs 1-4 frÄn fem olika skolor i samma kommun har ingÄtt i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den sprÄkliga dimensionens betydelse i grundlÀggande matematik finns hos de tillfrÄgade pedagogerna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa olika faktorers pÄverkan pÄ barns talsprÄksutveckling i förskolan. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av pedagogintervjuer och barnobservationer. Vi observerade barnen under vÄr aktivitetsserie, dÀr rymdvarelsen Twixa var en central gestalt. Genom analyserna av vÄr aktivitetsserie kunde vi reflektera över pedagogers tillÄtelse till barns erövrande av talutrymme. Vardagssituationerna (exempelvis mÄltider, pÄklÀdning) ansÄg pedagogerna vara den viktigaste faktorn för barns talsprÄksutveckling, dÄ de skapar enskilda dialoger mellan pedagog och barn.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.