BAKGRUND:I dagens samhÀlle krÀvs det mer eller mindre att alla har datorvana. Oavsett vilket yrke du vÀljer behöver du kunskapen. Detta stÀller krav pÄ oss pedagoger som har ett stort ansvar att förmedla rÀtt information till eleverna för att hjÀlpa dem att skapa kunskap för framtiden.SYFTE:Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva hur en grupp elever och pedagoger ser pÄ datorn som redskap i undervisningen.? Hur anvÀnds datorn som redskap i undervisningen enligt pedagoger respektive elever?? Kan man se skillnader och likheter mellan pedagogers och elevers sÀtt att tÀnka kring datorn som redskap?? Vilka faktorer pÄverkar pedagogernas val av att anvÀnda/inte anvÀnda datorn som redskap i undervisningen?METOD:Genom intervjuer med 16 elever och tre pedagoger frÄn tvÄ skolor fick vi fram ett resultat som visar att elever och pedagoger har till viss del delade Äsikter.RESULTAT:Det resultat som framkommit Àr att eleverna ser datorn frÀmst som en skrivmaskin medan pedagogerna ser steget lÀngre och ser den som ett bra hjÀlpmedel samt en viktig faktor i undervisningen..

Syftet med studien var att observera pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig Ät utifrÄn de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger pÄ observationer som har gjorts pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde lÄg huvudfokus pÄ pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde Àven anteckningar.

Abstract Sofia Petrisi (2010) JÀmstÀlld förskola? ? En studie om pedagogers syn pÄ genus. Malmö högskola. Detta examensarbete belyser pedagogers syn pÄ och kunskap om genus och jÀmstÀlldhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tre arbetslag pÄ en förskola ser pÄ sitt arbete med genus. Förhoppningen Àr att arbetet vÀcker tankar kring genus och att det startar upp diskussioner i Àmnet. FrÄgestÀllningarna i arbetet Àr: Hur ser pedagoger pÄ sina kunskaper om genus i sin yrkesroll och i stort? Hur ser pedagoger pÄ jÀmstÀlldhet pÄ förskolan? Hur upplever pedagoger behovet av kunskap om genus i arbetet pÄ förskolan? I den teoretiska delen anvÀnds tidigare forskning och teorier om genus med inriktning pÄ förskolan och som sen kopplas till det empiriska materialet. Vad gÀllande tidigare forskning anvÀnds Maria Hedlin och Ingegerd Tallberg-Bromans resonemang om kön och genus, dÀrefter presenteras Yvonne Hirdmans teori om genusordningen.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilken attityd lÀrare har till utomhuspedagogik generellt och specifikt, samt vilket syfte lÀrare har med ett besök pÄ ett Science Center i detta fall SEA-U. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilken attityd pedagogerna pÄ SEA-U har till utomhuspedagogik, samt vilket syfte de har med sin verksamhet. Det Àr en kvalitativ undersökning med intervju och observation som metod. Resultatet Àr analyserat med hjÀlp av fenomenografiska ansatser. Under studien kom det fram att SEA-U pedagogerna PÀr och Martin anser att platsens och sinnenas betydelse för lÀrande Àr av stor vikt i utomhuspedagogik.

                    Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lÀrande kring grundlÀggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ matematikutvecklare. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade frÄgor. Av resultaten framgÄr att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering dÀr barnen utmanas pÄ rÀtt nivÄ. Pedagogerna bÄde vÀcker intresse för matematik och tar tillvara pÄ barnens egna idéer. Det gör att barnens grundlÀggande taluppfattning stÀrks pÄ ett lustfyllt och meningsfullt sÀtt och barnen utvecklar lust att lÀra och tillit till sin egen förmÄga. Slutsatserna av undersökningen Àr att dialogen mellan pedagog och barn Àr mycket betydelsefull.

Konflikter uppstÄr mellan elever varje dag i skolan detta Àr nÄgot som pÄverkar hela skolmiljön. Om det finns mÄnga konflikter i en grupp Àr det mycket svÄrt att kunna koncentrera sig pÄ att lÀra sig nya saker. För att förebygga att mÄnga av konflikterna uppstÄr behöver man anvÀnda sig av förebyggande arbete som bl.a. skapar trygghet. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur pedagogerna löser konflikter som uppstÄr mellan eleverna och hur pedagogerna arbetar för att förebygga konflikter.

Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av barns/elevers begreppsuppfattning, avseende den grundlÀggande matematiken med fokus pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt inom aritmetik och problemlösning. Studien syftar dessutom till att synliggöra nÄgra pedagogers arbetssÀtt samt att belysa kontextuella faktorer som kan pÄverka förutsÀttningar för begreppsinlÀrning. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer samlas kÀlldata in, och med en sociokulturell teoriram analyseras resultatet. Tolv pedagoger, ett förskolebarn och tio elever i Ärskurs 1-4 frÄn fem olika skolor i samma kommun har ingÄtt i studien. Resultatet visar att en medvetenhet om den sprÄkliga dimensionens betydelse i grundlÀggande matematik finns hos de tillfrÄgade pedagogerna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att belysa olika faktorers pÄverkan pÄ barns talsprÄksutveckling i förskolan. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av pedagogintervjuer och barnobservationer. Vi observerade barnen under vÄr aktivitetsserie, dÀr rymdvarelsen Twixa var en central gestalt. Genom analyserna av vÄr aktivitetsserie kunde vi reflektera över pedagogers tillÄtelse till barns erövrande av talutrymme. Vardagssituationerna (exempelvis mÄltider, pÄklÀdning) ansÄg pedagogerna vara den viktigaste faktorn för barns talsprÄksutveckling, dÄ de skapar enskilda dialoger mellan pedagog och barn.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.

SAMMANFATTNING-Vi höll pÄ att skratta jÀrnet nÀr vi höll pÄ med den fysiska aktiviteten pÄ engelskan tidigare idag. Detta poÀngterades av Maria som var en av de Ätta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör Àven vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att pÄ bÀsta sÀtt besvara vÄra frÄgestÀllningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, dÄ vÄrt mÄl var att kartlÀgga pedagogers förhÄllningssÀtt.

Idag finns social och emotionell trÀning (SET) som ett sÀrskilt Àmne pÄ en del skolor med egna tilldelade timmar pÄ schemat. Det vi stÀllt oss frÄgande till Àr vad det Àr som gör att vi har tagit in social och emotionell trÀning som ett eget Àmne pÄ schemat i grundskolans tidigare Är och vi frÄgar oss Àven om det behövs sÀrskilda lektioner för detta? Genom att intervjua tre lÀrare och tio elever samt att göra observationer under dessa lektioner har vi försökt finna svaren pÄ vÄra frÄgor..

Undersökningens huvudsakliga syfte Àr att studera hur verksamma pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstÄr i den pedagogiska verksamheten. Fokus har Àven lagts pÄ hur betydelsefull kommunikationen Àr i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv pÄverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas Àr betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhÄllningssÀtt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förstÄelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig pÄ metoden stimulated recall, som bestÄr av bÄde videoobservationer och intervjuer, och dÄ sett utifrÄn fem pedagogers perspektiv. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr.

Jag har valt att genom min studie synliggöra nÄgra pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vad stÄr egentligen utomhuspedagogik för och vilken syn har lÀrarna som jobbar med naturförskola pÄ begreppet? Hur ser leken ut i en utomhuspedagogisk verksamhet, kan personalen se nÄgra skillnader jÀmfört med leken inomhus? Hur ser pedagogerna pÄ sin roll som ledare nÀr verksamheten Àr placerad utomhus?   I bakgrunden tar jag upp relevant forskning och historik kring utomhuspedagogik, lekens betydelse och ledarskap. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökning med hjÀlp av ett mellanting mellan halvstrukturerade frÄgor och en öppen intervju. I datarbearbetningen anvÀnder jag mig av den fenomenografiska metoden som bygger pÄ den kvalitativa analysen.

Syftet med examensarbetet Àr att synlliggöra pedagogers uppfattning om hur de arbetar för jÀmstÀlldhet i förskolan. Studien har sin utgÄngspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genussystemet (1988). Fem pedagoger frÄn fem olika förskolor har deltagit i kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagoger syn pÄ jÀmstÀlldhet och hur de jobbar för att uppnÄ det Àr varierat. En slutsats Àr att pedagogerna explicit vill jobba för jÀmstÀlldhet och att det finns tendenser att arbetet inplicit formas av genussystemet. .

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.