Den nya lÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 uppmanar alla pedagoger att stÀrka ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt hos eleverna. Regeringskansliet har lagt fram en strategi dÀr entreprenörskap ska löpa som en röd trÄd genom hela utbildningssystemet. En del forskning Àr gjord pÄ gymnasienivÄ och utifrÄn ett elevperspektiv. I dagslÀget finns ingen forskning angÄende fritidshem och pedagogens perspektiv nÀr det gÀller entreprenöriellt lÀrande.Syftet med denna fenomenografiska studie Àr att bilda kunskap om pedagogers uppfattningar av entreprenöriellt lÀrande pÄ fritidshem.Studiens vetenskapsteoretiska utgÄngspunkt Àr grundad inom fenomenologin med fenomenografi som metodisk ansats. Insamling av data görs med utgÄngspunkt frÄn semistrukturerade intervjuer.Resultatet utmynnade i ett gemensamt utfallsrum, bestÄende av fyra beskrivningskategorier; att ha ett medvetet förhÄllningssÀtt, frÀmja elevens förmÄgor och kompetenser, resurskrÀvande arbetsmetodik samt ett lÀrande för framtiden.

SammandragDetta examensarbete bygger pÄ en fallstudie av en manlig pedagog i förskolan. En aktuell frÄga i dagens debatt Àr bristen pÄ mÀn i förskolan, vilket medför att en nÀrmare granskning av manliga pedagoger kontra kvinnliga pedagoger Àr befogad. FrÄgan Àr pÄ vilket sÀtt manliga pedagogers tÀnkande och beteende skiljer sig frÄn kvinnliga pedagogers motsvarande? Syftet med den hÀr undersökningen Àr att med hjÀlp av videoinspelning i detalj analysera en manlig pedagogs arbete tillsammans med barnen pÄ en förskola. Speciellt söker jag vilka uppgifter en manlig pedagog vÀljer att utföra tillsammans med barnen, hur han vÀljer att utföra dem och vilket sprÄk han anvÀnder.

Bemötande Àr idag nÄgot som har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Framförallt harförÀldrarna idag mer kunskap om vilka rÀttigheter de har vad det gÀller bemötande. För attbarnen ska fÄ en bra start pÄ dagen Àr deras lÀmning pÄ förskolan en viktig faktor, det Àravgörande för hur resten av dagen kommer att bli. Syftet med studien har varit att undersöka om pedagogernas bemötande skiljer sig beroende pÄ vilken utbildning man har.Undersökningen grundar sig pÄ en kvalitativ metod dÀr semistrukturerade intervjuer har gjorts och systematisk observation med ett observationsschema som hjÀlpmedel. Resultatet visade att vad pedagogerna har för utbildning inte Àr avgörande för hur man bemöter barnen, dÀremot handlar det om personlighet och vilken instÀllning man har till bemötande.

I detta examensarbete presenterar jag olika pedagogers sÀtt att se pÄ barnen i deras fria lek. Jag utforskar vad pedagogerna ser i leken och hur de ser pÄ barnens fÀrdigheter och andra kunskaper som barnen förmedlar i den fria leken. Detta för att slutligen kunna analysera varför och vilka skillnader det finns i deras tolkningar. Skiljer sig pedagogernas uppfattningar om barnens lek beroende pÄ om de observerade barnen Àr kÀnda eller okÀnda för dem sedan tidigare?.

Misslyckade IT-satsningar Àr idag vÀldigt vanliga och ofta vÀldigt kostsamma. Det Àr dÀrför viktigt att anvÀnda sig av bra systemutvecklingsmodeller och kompetent personal. Uppsatsen syftar till att söka svar pÄ vad Polisen misslyckats med i systemutvecklingen av SiebelPUST och varför man valde just Siebel som plattform. För att ta reda pÄ detta har en fallstudie utförts dÀr data samlats genom dokumentanalyser, utförda intervjuer och enkÀter. Sedan har Siebelprojektet analyserats utifrÄn Beynon-Davies (2009) modell för dimensioner av misslyckande..

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda pÄ pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att frÀmja elevernas lÀrande samt vilka pÄverkansfaktorer pÄ IKT-anvÀndningen pedagogerna beskriver. Enligt vÄra tidigare erfarenheter anvÀnds inte datorn i sÄ stor utstrÀckning i tidigare Ären, dÀrför var det av stort intresse för oss att fÄ en förstÄelse för tidigarelÀrares pedagogiska synsÀtt kring IKT i undervisningen. Metoden som anvÀndes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslÀrare i Är 1-3, en speciallÀrare tillika IT-resurs samt tvÄ rektorer.

VÄr uppsats handlar om tre pedagogers arbetssÀtt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda pÄ hur lÀrare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det pÄverkar eleverna. Vi har intervjuat en lÀrare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjÀlper lÀrare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jÀmfört det med tidigare forskning inom omrÄdet.Vi mÀrkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssÀtt. LÀraren arbetar med drama för att underlÀtta sin undervisning i svenska som andra sprÄk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lÀrare för att utveckla dramaövningar i relation med lÀroplanen och kulturpedagogen har teater som hjÀlpmedel, dÄ detta frÀmjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhÄllningssÀtt till Àmnesintegrering Àr i grunden lika.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Holmer, Maria. Hugosson, Anette. & Waern, Ulrika. (2005). Pedagogers uppfattning om blyga och utagerande elever.

Bakgrund:Förskolan, en arena för lustfyllt lÀrande dÀr barns vÀlbefinnande och lÀrande har högsta prioritet. Det metaforiska begreppet lustfyllt lÀrande ligger som en viktig utgÄngspunkt i lÀroplanen, Lpfö 98, dÀr leken Àr av stor betydelse. UtmÀrkande för leken Àr att den Àr spontan, lustfylld och frivillig.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder leken som ett pedagogiskt verktyg i barns lÀrande.Metod:En kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. DÀr verktyget Àr deltagande observationer.Resultat:Denna studie visar hur nÄgra pedagoger anvÀnder sig av leken i barns lustfyllda lÀrande. Pedagogernas förhÄllningssÀtt uttrycker en respekt för barnens lek och tilltro till barns förmÄga att skapa en mening i sitt lekande och deras lÀrande.

Syfte: Syftet Àr att undersöka hur tvÄ pedagogers förhÄllningssÀtt pÄverkar förutsÀttningarna för de ?tysta och försiktiga? barnens möjlighet till delaktighet. För att besvara syftet utgÄr studien frÄn tre frÄgestÀllningar. Vad innebÀr det för dessa pedagoger att arbeta utifrÄn icdp:s förhÄllningssÀtt i sitt samspel med barnen? Hur gÄr diskussionerna utifrÄn begreppen: förhÄllningssÀtt, förutsÀttningar och delaktighet vid planering och utvÀrdering av den dagliga verksamheten? Hur ser förutsÀttningarna ut under dagens olika aktiviteter för de tysta försiktiga barnen?Teori: Sociokulturellt perspektiv, kommunikativt relationsinriktat perspektiv och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Metod: En kvalitativ undersökning med metoderna: Deltagande observationer, ostrukturerade intervjuer samt tvÄ djupintervjuer.Resultat: Det visar sig vara av stor vikt hur de tvÄ pedagogerna bemöter de tysta försiktiga barnen.

Barn och ungdomar utvecklar sitt sprÄk hela tiden, med vÀnner pÄ fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla Àmnen. VÄr studie syftar till att undersöka förutsÀttningarna för elevers sprÄkutveckling av det svenska sprÄket inom Àmnet svenska som andrasprÄk i tre grundskolor Är 4-6. Vi vill Àven försöka förstÄ vilka möjligheter de hÀr eleverna har att utveckla svenska sprÄket frÄn sin individuella kunskapsnivÄ efter den andrasprÄksundervisning som bedrivs pÄ de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt kring det sprÄkutvecklande arbetet inom Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur organiseras undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk?? Hur bedrivs ett sprÄkutvecklande arbete inom Àmnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andrasprÄkspedagoger i Är 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt sprÄk pÄ samma villkor som elever med svenska som modersmÄl?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andrasprÄkspedagoger, dels en enkÀtundersökning bland övriga pedagoger i Är 4-6 pÄ de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfÀlle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen frÀmst i exkluderande miljö.

Barn och ungdomar utvecklar sitt sprÄk hela tiden, med vÀnner pÄ fritiden och i andra sociala sammanhang och i skolans alla Àmnen. VÄr studie syftar till att undersöka förutsÀttningarna för elevers sprÄkutveckling av det svenska sprÄket inom Àmnet svenska som andrasprÄk i tre grundskolor Är 4-6. Vi vill Àven försöka förstÄ vilka möjligheter de hÀr eleverna har att utveckla svenska sprÄket frÄn sin individuella kunskapsnivÄ efter den andrasprÄksundervisning som bedrivs pÄ de olika skolorna, samt att synliggöra verksamma pedagogers förhÄllningssÀtt kring det sprÄkutvecklande arbetet inom Àmnet svenska som andrasprÄk. VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur organiseras undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk?? Hur bedrivs ett sprÄkutvecklande arbete inom Àmnet?? Vad anser verksamma pedagoger och svenska som andrasprÄkspedagoger i Är 4-6, om elevernas möjligheter att utveckla sitt sprÄk pÄ samma villkor som elever med svenska som modersmÄl?För att fÄ svar pÄ frÄgorna genomförde vi dels intervjuer med svenska som andrasprÄkspedagoger, dels en enkÀtundersökning bland övriga pedagoger i Är 4-6 pÄ de berörda skolorna samt en observation vid ett undervisningstillfÀlle.Resultaten visar att skolorna organiserar undervisningen frÀmst i exkluderande miljö.

BAKGRUND:Vi har under vÄr utbildning insett betydelsen av att vi som pedagoger bÄde i förskolan och i skolanbesitter stora kunskaper nÀr det gÀller lÀs- och skrivutveckling. Som blivande pedagog i förskolan ochskolan kÀnner vi ocksÄ ett stort behov av att ha kunskaper om olika metoder sÄ att vi kan hjÀlpa ochförebygga barns lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har vi vÄr bakgrund skrivit vad tidigare forskning ocholika författare skriver om detta omrÄde som vi sedan försökt koppla till vÄr resultatdiskussion.SYFTE:Arbetet syftar till att ta reda pÄ hur de intervjuade pedagogerna motiverar och arbetar med lÀs- ochskrivutveckling. De frÄgestÀllningar vi har anvÀnt oss av Àr följande :? Vilken betydelse har lÀs- och skrivutvecklingen för enskilda barn enligt pedagoger?? Vilken betydelse antas motivation och uppmuntran ha?? Vad Àr gemensamt i pedagogers arbetssÀtt?METOD:Vi har valt metoden intervju som Àr en kvalitativ metod för att samla in material och valtfenomenografi som vÄr forsknings ansats för att ta reda pÄ respondenternas tankar.

Persson, Maura & Salimi-Amlashi, Nasrin (2010). FörÀlder och pedagoger i samverkan ? en fallstudie. (Parent and teaachers in cooperation ? a case study).

Detta arbete syftar till att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur och varför lĂ€sundervisningen ser ut som den gör i Ă„rskurs ett i nĂ„gra skolor. Åtta intervjuer, med verksamma pedagoger, har genomförts. Dessa pedagoger har, under ett lĂ€sĂ„r, de senaste tre Ă„ren varit verksamma i Ă„rskurs ett och dĂ€rmed arbetat med lĂ€sinlĂ€rning. I litteraturdelen beskrivs de olika lĂ€roplanerna för grundskolan som varit gĂ€llande sedan 1962 samt nĂ„gra metoder för lĂ€sinlĂ€rning. Som teoretisk utgĂ„ngspunkt beskrivs tre olika lĂ€randeteorier; behaviorism, kognitivism samt konstuktivism.