Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..

Föreliggande examensarbete syftar till att undersöka nÄgra pedagogers och elevers uppfattningar och erfarenheter av grammatikbegreppet, vad de tror att grammatik- undervisningen syftar till och vilka metoder i grammatikundervisningen som tillÀmpas. För att utveckla undervisningen Àr det viktigt att utvÀrdera och kvalitets- sÀkra arbetet varför Àven forskning bör tas i beaktning sÄ de teoretiska utgÄngs- punkterna behandlar grammatik ur olika perspektiv och undervisningsmetoder kring grammatik. Den kvalitativa undersökning jag gjort bestÄr dels av öppna enkÀtfrÄgor till de sex medverkande svensklÀrarna (av vilka flertalet Àven undervisar i engelska) dels kvalitativa intervjuer av de tio medverkande eleverna som gÄr i Ärskurs nio. Anledningen till att informanterna bestÄr av elever i Ärskurs nio Àr att de förmodas kunna reflektera över sina kunskaper och sitt lÀrande. Resultatet av undersökningen visar att pedagoger och elever har en i huvudsak  likvÀrdig syn pÄ vad grammatik Àr.

Bakgrund: Vi har undersökt tvÄ pedagogers arbete med ?trafikljuset? som en del av klassrumsmanagement. ?Trafikljuset? anvÀnds bl.a. för att förbÀttra klassrumssituationen och trÀna barnen i ?fördröjd uppmÀrksamhet?, d.v.s.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik, samt hur utemiljön anvÀnds ur ett pedagogiskt perspektiv. Vi vill ocksÄ lyfta fram hur utevistelsen kopplas till förskolans styrdokument. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtstudie pÄ fyra förskolor i Trelleborgs kommun. Resultatet visade att synen pÄ utomhuspedagogik Àr positiv och mÄnga önskar mer kunskap inom detta sÀtt att undervisa, men de medverkande i undersökningen ser Àven svÄrigheter med detta arbetssÀtt. Det visade sig att svÄrigheterna inte berör sjÀlva arbetssÀttet, utan faktorer som t.ex.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om storylinemetoden ger mÄluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan frÀmja skolutveckling. Un-dersökningen gjordes inom ramen för aktionslÀrande. Med skolutveckling som mÄl kan man i ett aktionslÀrande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersök-tes har under de senaste fyra Ären genomfört fyra olika storyline. Barnen pÄ avdelningen har gÄtt i Ärskurs F-4 under dessa Är.

Abstract Svensson, Elin & Svensson, Jeanette (2010) ?Det blir liksom lite kul? ? En studie om musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie belyser musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur musiken ser ut i verksamheterna, vilken betydelse musiken har samt hur pedagoger resonerar kring musik. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken plats och funktion har musiken i den dagliga verksamheten pÄ en förskola respektive i en skola? Finns det nÄgra likheter respektive olikheter i verksamheternas sÀtt att anvÀnda sig av samt se pÄ musikens plats och funktion i verksamheten? Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet dÀr begrepp som interaktion, samspel och kommunikation ses som centrala nÀr det gÀller utveckling och lÀrande.

VÄr studie Àr gjord i syfte att belysa Ätta pedagogers syn pÄ den lokala elevhÀlsan. Vi undersöker ocksÄ vilka förvÀntningar pedagogerna har pÄ elevhÀlsan dÄ de söker stöd för ett elevÀrende, hur samarbetet mellan elevhÀlsan och pedagogerna ser ut samt hur Äterkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera pÄ hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhÀlsan och hur de ser pÄ rektors betydelse för det elevvÄrdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnÄ studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhÀlsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram nÄgra viktiga teorier sÄsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn pÄ förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick frÄn kvalitativa intervjuer, insamlade berÀttelser frÄn pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lÀrande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhÄllningssÀtt och hur de arbetar för att förverkliga lÀroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna sÄg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och Àven ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. SvÄrighet att skilja pÄ lek och lÀrande belystes.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger arbetar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation. Hur ser pedagoger pÄ sin egen roll i barnens lÀrande? Hur tÀnker de kring sin profession inom en del av ett kvalitetsarbete? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa studier med halvstrukturerade intervjuer som metod, dÄ det inspireras av tematisk innehÄllsanalys. Intervjuerna genomförs med tvÄ barnskötare, tre förskollÀrare och en specialpedagog som arbetar pÄ förskolor i tvÄ olika kommuner, belÀgna i olika lÀn. Fokus ligger pÄ ett specialpedagogiskt perspektiv, dÀr studien har visat att pedagoger arbetar pÄ ett sÀtt som verkar för att barn i behov av sÀrskilt stöd ska kunna delta i pedagogisk dokumentation.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De tvÄ andra pedagogerna Àr lÀrarna samt barnen sjÀlva. I Reggio Emilia har de en stark tro pÄ barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lÀra sig saker.

Den hÀr essÀn handlar om hur jag under min erfarenhetsbaserade förskollÀrarutbildning blivit alltmer tvivlande och kritisk till hur jag och mina kollegor konkretiserar demokratiuppdraget i förskolans lÀroplan. EssÀns kÀrna finns i relationen mellan barns tankar och idéer hÀr och nu och pedagogers fasta och styrande ram för hur dagarna ska se ut. Syftet med denna essÀ Àr att nyansera fler sÀtt att se pÄ situationer dÀr vuxna ser det som sjÀlvklart att barn Àger delaktighet och inflytande för att relativisera vÄr kunskap kring begreppens innehÄll. Jag undersöker vilken kunskap pedagoger behöver utveckla för att ge bÄde barnen och sig sjÀlva makt att arbeta mer demokratiskt. EssÀn bygger pÄ en berÀttelse med tvÄ situationer frÄn min förskolas verksamhet.

Syftet med studien Àr att kartlÀgga orsaker till vad som ligger till grund för förÀldrars aktiva val av förskola. Under litteraturgenomgÄngen lyfter vi fram tvÄ teorier angÄende individens val följt av tidigare forskning och studier inom Àmnet. Genom litteraturen fick vi en djupare förstÄelse för vad som styr valet och vilka argument förÀldrar i tidigare forskning haft i det aktiva valet av förskola. Detta gav en grund till vÄr empiriska studie. I den empiriska delen tog vi reda pÄ nio förÀldrars argument för valet av en I Ur och Skur-förskola för sitt barn.

Vi har i den hÀr uppsatsen fokuserat pÄ hur Informations- och KommunikationsTeknik (IKT) kan anvÀndas av pedagoger i en förskoleklass. Syftet har varit att undersöka hur IKT anvÀnds samt göra en inventering av IKT-relaterat material. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod genom observation, fotografering samt intervju. Vi utförde vÄr empiriska undersökning i en förskoleklass dÀr det arbetade tvÄ pedagoger. Efter vÄr inventering blev pedagogerna förvÄnade över att de hade sÄ mycket IKT-relaterat material i klassrummet.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.