SAMMANFATTNING-Vi höll pÄ att skratta jÀrnet nÀr vi höll pÄ med den fysiska aktiviteten pÄ engelskan tidigare idag. Detta poÀngterades av Maria som var en av de Ätta pedagogerna som vi intervjuade i syftet att undersöka deras uppfattningar kring effekter av integrering av fysisk aktivitet. Studien berör Àven vilka hinder samt möjligheter pedagogerna ser till denna integrering. Dessa intervjuer var uppbyggda likt kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att pÄ bÀsta sÀtt besvara vÄra frÄgestÀllningar. Under arbetet med studien har vi utöver detta inspirerats av en fenomenografisk metodologi, dÄ vÄrt mÄl var att kartlÀgga pedagogers förhÄllningssÀtt.

Idag finns social och emotionell trÀning (SET) som ett sÀrskilt Àmne pÄ en del skolor med egna tilldelade timmar pÄ schemat. Det vi stÀllt oss frÄgande till Àr vad det Àr som gör att vi har tagit in social och emotionell trÀning som ett eget Àmne pÄ schemat i grundskolans tidigare Är och vi frÄgar oss Àven om det behövs sÀrskilda lektioner för detta? Genom att intervjua tre lÀrare och tio elever samt att göra observationer under dessa lektioner har vi försökt finna svaren pÄ vÄra frÄgor..

Undersökningens huvudsakliga syfte Àr att studera hur verksamma pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstÄr i den pedagogiska verksamheten. Fokus har Àven lagts pÄ hur betydelsefull kommunikationen Àr i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv pÄverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas Àr betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhÄllningssÀtt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förstÄelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig pÄ metoden stimulated recall, som bestÄr av bÄde videoobservationer och intervjuer, och dÄ sett utifrÄn fem pedagogers perspektiv. Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr.

Jag har valt att genom min studie synliggöra nÄgra pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vad stÄr egentligen utomhuspedagogik för och vilken syn har lÀrarna som jobbar med naturförskola pÄ begreppet? Hur ser leken ut i en utomhuspedagogisk verksamhet, kan personalen se nÄgra skillnader jÀmfört med leken inomhus? Hur ser pedagogerna pÄ sin roll som ledare nÀr verksamheten Àr placerad utomhus?   I bakgrunden tar jag upp relevant forskning och historik kring utomhuspedagogik, lekens betydelse och ledarskap. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökning med hjÀlp av ett mellanting mellan halvstrukturerade frÄgor och en öppen intervju. I datarbearbetningen anvÀnder jag mig av den fenomenografiska metoden som bygger pÄ den kvalitativa analysen.

Syftet med examensarbetet Àr att synlliggöra pedagogers uppfattning om hur de arbetar för jÀmstÀlldhet i förskolan. Studien har sin utgÄngspunkt i Yvonne Hirdmans teori om genussystemet (1988). Fem pedagoger frÄn fem olika förskolor har deltagit i kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagoger syn pÄ jÀmstÀlldhet och hur de jobbar för att uppnÄ det Àr varierat. En slutsats Àr att pedagogerna explicit vill jobba för jÀmstÀlldhet och att det finns tendenser att arbetet inplicit formas av genussystemet. .

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

Syftet med denna studie har varit att belysa hur en grupp pedagoger talar om sin undervisning i svenska som andrasprÄk utifrÄn skolorganisation, undervisningsformer och Àmnets gagn för elevers lÀrande Det empiriska materialet grundar sig i kvalitativa intervjuer med Ätta undervisande svenska som andrasprÄkslÀrare.Resultaten visar att lÀrare som har kunskap om styrdokumentens betydelse för Àmnet har en större möjlighet att höja Àmnets status bland kollegor, förÀldrar och elever..

Föreliggande examensarbete syftar till att undersöka nÄgra pedagogers och elevers uppfattningar och erfarenheter av grammatikbegreppet, vad de tror att grammatik- undervisningen syftar till och vilka metoder i grammatikundervisningen som tillÀmpas. För att utveckla undervisningen Àr det viktigt att utvÀrdera och kvalitets- sÀkra arbetet varför Àven forskning bör tas i beaktning sÄ de teoretiska utgÄngs- punkterna behandlar grammatik ur olika perspektiv och undervisningsmetoder kring grammatik. Den kvalitativa undersökning jag gjort bestÄr dels av öppna enkÀtfrÄgor till de sex medverkande svensklÀrarna (av vilka flertalet Àven undervisar i engelska) dels kvalitativa intervjuer av de tio medverkande eleverna som gÄr i Ärskurs nio. Anledningen till att informanterna bestÄr av elever i Ärskurs nio Àr att de förmodas kunna reflektera över sina kunskaper och sitt lÀrande. Resultatet av undersökningen visar att pedagoger och elever har en i huvudsak  likvÀrdig syn pÄ vad grammatik Àr.

Bakgrund: Vi har undersökt tvÄ pedagogers arbete med ?trafikljuset? som en del av klassrumsmanagement. ?Trafikljuset? anvÀnds bl.a. för att förbÀttra klassrumssituationen och trÀna barnen i ?fördröjd uppmÀrksamhet?, d.v.s.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa pedagogers syn pÄ utomhuspedagogik, samt hur utemiljön anvÀnds ur ett pedagogiskt perspektiv. Vi vill ocksÄ lyfta fram hur utevistelsen kopplas till förskolans styrdokument. Undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtstudie pÄ fyra förskolor i Trelleborgs kommun. Resultatet visade att synen pÄ utomhuspedagogik Àr positiv och mÄnga önskar mer kunskap inom detta sÀtt att undervisa, men de medverkande i undersökningen ser Àven svÄrigheter med detta arbetssÀtt. Det visade sig att svÄrigheterna inte berör sjÀlva arbetssÀttet, utan faktorer som t.ex.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Abstract Svensson, Elin & Svensson, Jeanette (2010) ?Det blir liksom lite kul? ? En studie om musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Denna studie belyser musikens plats och funktion i förskolan och skolan. Syftet med studien Àr att undersöka hur musiken ser ut i verksamheterna, vilken betydelse musiken har samt hur pedagoger resonerar kring musik. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken plats och funktion har musiken i den dagliga verksamheten pÄ en förskola respektive i en skola? Finns det nÄgra likheter respektive olikheter i verksamheternas sÀtt att anvÀnda sig av samt se pÄ musikens plats och funktion i verksamheten? Studien tar avstamp i det sociokulturella perspektivet dÀr begrepp som interaktion, samspel och kommunikation ses som centrala nÀr det gÀller utveckling och lÀrande.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ om storylinemetoden ger mÄluppfyllelse mot grundskolans styrdokument och om storylinemetoden kan frÀmja skolutveckling. Un-dersökningen gjordes inom ramen för aktionslÀrande. Med skolutveckling som mÄl kan man i ett aktionslÀrande knyta samman yrkespraktik och teori. Avdelningen som undersök-tes har under de senaste fyra Ären genomfört fyra olika storyline. Barnen pÄ avdelningen har gÄtt i Ärskurs F-4 under dessa Är.

VÄr studie Àr gjord i syfte att belysa Ätta pedagogers syn pÄ den lokala elevhÀlsan. Vi undersöker ocksÄ vilka förvÀntningar pedagogerna har pÄ elevhÀlsan dÄ de söker stöd för ett elevÀrende, hur samarbetet mellan elevhÀlsan och pedagogerna ser ut samt hur Äterkoppling sker mellan dem.  Vi har dessutom valt att fokusera pÄ hur pedagogerna beskriver rektorns roll och delaktighet i elevhÀlsan och hur de ser pÄ rektors betydelse för det elevvÄrdande arbetet.Studien ger en överblick över den litteratur som anses vara relevant för att uppnÄ studiens syfte, bland annat beskrivs rektors ledarskap, de olika yrkesrollerna i elevhÀlsan samt meningsskapande. Dessutom ges en beskrivning av kommunikation, reflektion, handledning och kollegialt samarbete. Vi lyfter fram nÄgra viktiga teorier sÄsom fenomenologi, komplexitetsteorin, KASAM samt det sociokulturella perspektivet.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn pÄ förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick frÄn kvalitativa intervjuer, insamlade berÀttelser frÄn pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lÀrande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhÄllningssÀtt och hur de arbetar för att förverkliga lÀroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna sÄg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och Àven ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. SvÄrighet att skilja pÄ lek och lÀrande belystes.