BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning och pedagogers syn kring olika lekmaterial ochbarns lek. Avsnittet behandlar Àven lÀroplanen och historik om hur förskolan har förÀndrats genom Ären och hur synen pÄ lek har varierat.SYFTE:Syftet med studien Àr att se vilka lekmaterial barn anvÀnder sig av i sin lek och hur leken dÄ ser ut, i förskolans befintliga inomhusmiljö.METOD:Vi har pÄ tvÄ olika förskolor, sammanlagt fyra stycken avdelningar, observerat med vilket lekmaterial barn leker samt hur leken dÄ ser ut. Vi har ocksÄ haft samtal med treförskolelÀrare för att fÄ deras syn pÄ lekmaterialets betydelse.RESULTAT:Resultatet av studien visar att det Àr viktigt med ett varierat material för att stimulera barns olika lekar, dÄ innehÄllet i leken ofta skapas utifrÄn lekmaterialet. Studie visar att det skapande materialet mÄste vara tillgÀngligt, eftersom leken inte uppstÄr om det skapande materialet inte finns att tillgÄ..

Sammanfattning Kruse Ziegler, Annika & Lazic Hammer, Jeanette (2013). Pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan.( EducatorsŽexperiences of special educatorsŽinstruction in preschool.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde Hur kan specialpedagogisk handledning hjÀlpa till att utveckla verksamheten sÄ att alla barn, sÀrskilt de i behov av sÀrskilt stöd, fÄr ökade möjligheter till delaktighet och utveckling utifrÄn sina behov? Hammarström-Lewenhagen (2006) framskriver tydligt att efterfrÄgan pÄ handledning vÀxer och framstÀlls med starkt positiva tecken. Vi stÀller oss frÄgan om det finns belÀgg för denna tro pÄ handledningens positiva verkan i förskolan? Syfte Syftet Àr att bidra med kunskap kring pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan, dess motiv och effekter. Teoretisk ram Den teoretiska ramen grundar sig pÄ ett holistiskt perspektiv, dÀr helhet och sammanhang Àr i fokus och tar dÀrför utgÄngspunkt i systemteori.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser pÄ barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan stÀlla motfrÄgor. DÀrför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, dÀr vi tror pÄ det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet fÄr inflytande över sin vardag. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att förskollÀraren ska se till att barnen fÄr ett reellt  inflytande över arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sÀtta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lÀrande. Arbetet visar Àven pÄ ett förÀndrat lÀraruppdrag, lÀroplanens mÄl och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar pÄ. Valet av metod föll pÄ en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger.

Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att undersöka skolgeografins innehÄll, pedagogers instÀllning till geografiÀmnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgÄtt frÄn litteratur kring Àmnets historia, nya och Àldre kurs- och lÀroplaner samt forskning kring Àmnet. I undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger frÄn sex olika skolor, och utgÄr frÄn en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. NÀr vi genomfört vÄra litterÀra studier samt vÄr undersökning, visade det sig att vÄra resultat stÀmde ganska vÀl överrens med tidigare forskning.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur pedagoger ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, samt hur detta pÄverkar det faktiska arbetet med barnen. Syftet med studien Àr att utröna pedagogers instÀllning till bildÀmnet inom förskole- och förskoleklassverksamheter för att pÄvisa hur detta i förlÀngningen pÄverkar deras bildaktiviteter. Empirin har jag fÄtt genom framförallt intervjuer med förskollÀrare inom förskola och skola, samt enkÀter. Mina frÄgestÀllningar lyder: Hur pedagogen ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, hur pedagoger planerar sina bildaktiviteter, hur pedagogen ser pÄ sin egen roll som skapande individ, samt om bildens historia kan skönjas i dagens bildaktiviteter. Det framkommer i studien att flertalet av informanterna flitigt anvÀnder sig av det sÄ kallade fria skapandet nÀr de planerar och utför bildaktiviteter.

                    Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lÀrande kring grundlÀggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ matematikutvecklare. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade frÄgor. Av resultaten framgÄr att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering dÀr barnen utmanas pÄ rÀtt nivÄ. Pedagogerna bÄde vÀcker intresse för matematik och tar tillvara pÄ barnens egna idéer. Det gör att barnens grundlÀggande taluppfattning stÀrks pÄ ett lustfyllt och meningsfullt sÀtt och barnen utvecklar lust att lÀra och tillit till sin egen förmÄga. Slutsatserna av undersökningen Àr att dialogen mellan pedagog och barn Àr mycket betydelsefull.

Syftet med undersökningen var att studera vilken pÄverkan pedagoger anser att leken har nÀr det gÀller barns inlÀrning, samt hur de ser pÄ leken som inlÀrningsmetod. Den metod som anvÀndes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansÄg att leken har en stor betydelse för barnens inlÀrning för det handlar inte bara om att leka, utan att det Àr ett sÀtt för dem att hantera vardagen och att förvÀrva kunskap. Det Àr viktigt att tillÄta att barn fÄr leka för det Àr deras naturliga sÀtt att undersöka omgivningen. Barnen fÄr genom leken ett alternativt sÀtt att lÀra sig nya saker pÄ, nÀr inlÀrningen sker pÄ ett sÀtt som tilltalar dem.

Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger i förskolan uppfattar att de gör för bedömningar och hur de anvÀnder dessa för att utveckla verksamheten. Som metod anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskolan. TvÄ förskollÀrare, en som har arbetat lÀnge i verksamheten och en yngre med utbildning förankrad i lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. En barnskötare med lÄng erfarenhet av arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd och tvÄ barnskötare som vidareutbildar sig till förskollÀrare. Resultatet visar att pedagogerna upplever bedömning i förskolan som nödvÀndigt och anvÀndbart för verksamheten och barnens bÀsta men det visar ocksÄ att det finns vissa dilemman med hur man ska gÄ tillvÀga och pÄ vilka grunder pedagogerna bygger sina bedömningar.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.

Uppsatsen inriktar sig pÄ pedagogers arbete med lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ Ärskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom lÀs- och skrivinlÀrning fram. Det finns tvÄ motpoler i lÀs- och skrivinlÀrningen: syntetisk metod, som utgÄr frÄn delarna, och analytisk metod, som har sin utgÄngspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för lÀs- och skrivinlÀrningen upp och diskuteras i förhÄllande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilka lÀromedel nÄgra pedagoger anvÀnder sig av, hur och varför.

FriluftsfrÀmjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, dÀr barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska fÄ uppleva, praktiskt utforska och lÀra med alla sina sinnen genom olika uttryckssÀtt. UtgÄngspunkten Àr barnens nyfikenhet och glÀdje och pedagogernas uppgift Àr att vara delaktiga i lÀrandet och utmana barnen pÄ ett lustfyllt sÀtt.Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhÄllningssÀtt för att jÀmföra dessa med information frÄn FriluftsfrÀmjandet. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information frÄn FriluftsfrÀmjandet.VÄra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstÀmmer vÀl med FriluftsfrÀmjandets intentioner och beskrivningar med avseende pÄ verksamhetens syfte, arbets- och förhÄllningssÀtt. NÄgot som framkom genom de bÄda kÀllorna Àr att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utstrÀckning. BÄde pedagogerna och FriluftsfrÀmjandet har som syfte att barnen ska fÄ kunskap om naturen och utveckla en naturkÀnsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vÄrt bakgrundsavsnitt nÀrmar vi oss en begreppsförklaring sÄ vÀl som en spegling av det utomhuspedagogiska fÀltet. Detta görs ur ett historiskt sÄvÀl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:VÄr studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som sÀrskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer, pÄ sÄ vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vÀnt oss till Ätta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och dÀrmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi Àr intresserade utav.RESULTAT:VÄrt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden stÀller höga krav pÄ pedagogen. Det egna engagemanget Àr nödvÀndigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik.

Syftet med den hÀr essÀn Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet Àr för barnen i deras vardag pÄ förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fÀlt med information som Àr svÄr att fÄ syn pÄ. EssÀn utgÄr ifrÄn tvÄ berÀttelser om hur barn kan uppleva sin vardag pÄ förskolan och vad kvalitet kan vara utifrÄn ett barnperspektiv.BerÀttelserna har ocksÄ fokus pÄ mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrÄn att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet Àr i förskolan stÀlls i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att fÄ syn pÄ den praktiska kunskap som nyckelpersonerna Àger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men ocksÄ som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig tvÄ roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vÀgledande.