I förskolans lÀroplan beskrivs att pedagoger ska lÀgga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt sprÄk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete pÄ förskolor har vi sett att smÄ barn ibland fÄr stÄ Ät sidan för att gynna verksamhet för Àldre barn. Att lÄta barn utveckla sitt sprÄk med stöd av pedagoger och en social miljö Àr nÄgot som pÄverkar oss resten av livet. Att behÀrska sprÄket Àr en nödvÀndighet i samhÀllet. Syftet med studien Àr att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treÄringars sprÄkutveckling i förskolan.

Den hÀr studien behandlar sex pedagogers tankar och synsÀtt kring lÀsförstÄelse och varför de anser att det Àr viktigt samt deras arbete med lÀsförstÄelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt nÄgon skillnad i synen pÄ lÀsförstÄelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgÄngspunkter och förklarar viktiga begrepp inom lÀsförstÄelse.Studien tar Àven upp att det Àr en fördel för barn att lÀra sig olika strategier för hur de ska tÀnka nÀr de lÀser en text och om de stöter pÄ problem. Den vuxne eller lÀraren agerar modell genom att tÀnka högt och överföra sina lÀsförstÄelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet pÄ detta sÀtt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, Àr av stor vikt för framtida skolgÄng dÄ eleven kommer bekanta sig med mÄnga olika sorters texter.

Abstract Billing, Nanette och Reinholdsson, Madeleine (2011). Genusmedvetenhet I en förskola: en studie om pedagogers genusarbete i förhÄllande till lÀroplanen. Malmö Högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete behandlar pedagogers sÀtt att arbeta med genus och jÀmstÀlldhet i en förskola i förhÄllande till lÀroplanen. Studiens syfte Àr att beskriva hur pedagoger verksamma pÄ en förskoleavdelning organiserar genusuppdraget i relation till lÀroplanen. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Arbetar pedagogerna med genuspedagogik och i sÄ fall hur? Vad anser pedagogerna vara en jÀmstÀlld/jÀmlik barngrupp? Anser pedagogerna att flickor och pojkar pÄ avdelningen behandlas lika? Hur arbetar pedagogerna för att motverka traditionella könsroller och könsmönster? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi gjort en gruppintervju samt observationer pÄ en förskola.

Syftet med denna studie Àr att studera verksamma pedagogers uppfattning om utomhuspedagogik samt om de mÀrker nÄgon skillnad pÄ barngrupper om de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet. Studien har genomförts med hjÀlp av elektronisk enkÀtundersökning. Verktyget som anvÀndes var google drive.Undersökningen visar att pedagogerna anvÀnder sig av utomhuspedagogik i sin verksamhet och pedagogernas uppfattning stÀmmer ganska bra överens med utomhuspedagogikens teori..

Studiens syfte Àr att undersöka pedagogers attityd till IKT i förskolan Vi ska Àven se vad det finns för hinder och möjligheter med IKT i förskolan. Vi har gjort intervjuer pÄ fem olika förskolor för att studera pedagogernas syn pÄ IKT. Vi undersöker ocksÄ pedagogernas syfte till att anvÀnda sig av IKT i förskolan.Den viktigaste delen i vÄr studie Àr pedagogen syn och förhÄllningssÀtt till att införa teknik och IKT i förskolan. Lindahl & Folkesson (2012) skriver att de senaste fem decennierna har IKT-anvÀndningen ökat men Àr fortfarande inte sÄ etablerade i förskolan. De skriver ocksÄ att det Àr pedagogernas rÀdslor som hÀmmar utvecklingen inom IKT i förskolan.

Denna uppsats syftar till att försöka reda ut om det frÄn nÄgra pedagogers sida finns enavsikt med att visa spelfilm i skolan för sina elever och om deras elever uppfattar dennatÀnkta avsikt. Uppsatsen Àr i mÄngt och mycket teoriprövande. De teorier vi anvÀnder ossav Àr fenomenografin som ger oss en grund att stÄ pÄ ifrÄga om erfarande, variationsteorinsmetodologiska tillvÀgagÄngsÀtt fungerar som en modell för genomförandet av undersökningen och verksamhetsteorin lÀr oss hur institutionella traditioner och koder kan pÄverka sÀttet individer erfar ett fenomen. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och med hjÀlp av djupintervjuer har vi intervjuat lÀrare och elever. Resultaten i vÄr uppsats pekar pÄatt det fanns en avsikt med att visa spelfilm för eleverna.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning och pedagogers syn kring olika lekmaterial ochbarns lek. Avsnittet behandlar Àven lÀroplanen och historik om hur förskolan har förÀndrats genom Ären och hur synen pÄ lek har varierat.SYFTE:Syftet med studien Àr att se vilka lekmaterial barn anvÀnder sig av i sin lek och hur leken dÄ ser ut, i förskolans befintliga inomhusmiljö.METOD:Vi har pÄ tvÄ olika förskolor, sammanlagt fyra stycken avdelningar, observerat med vilket lekmaterial barn leker samt hur leken dÄ ser ut. Vi har ocksÄ haft samtal med treförskolelÀrare för att fÄ deras syn pÄ lekmaterialets betydelse.RESULTAT:Resultatet av studien visar att det Àr viktigt med ett varierat material för att stimulera barns olika lekar, dÄ innehÄllet i leken ofta skapas utifrÄn lekmaterialet. Studie visar att det skapande materialet mÄste vara tillgÀngligt, eftersom leken inte uppstÄr om det skapande materialet inte finns att tillgÄ..

Sammanfattning Kruse Ziegler, Annika & Lazic Hammer, Jeanette (2013). Pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan.( EducatorsŽexperiences of special educatorsŽinstruction in preschool.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde Hur kan specialpedagogisk handledning hjÀlpa till att utveckla verksamheten sÄ att alla barn, sÀrskilt de i behov av sÀrskilt stöd, fÄr ökade möjligheter till delaktighet och utveckling utifrÄn sina behov? Hammarström-Lewenhagen (2006) framskriver tydligt att efterfrÄgan pÄ handledning vÀxer och framstÀlls med starkt positiva tecken. Vi stÀller oss frÄgan om det finns belÀgg för denna tro pÄ handledningens positiva verkan i förskolan? Syfte Syftet Àr att bidra med kunskap kring pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan, dess motiv och effekter. Teoretisk ram Den teoretiska ramen grundar sig pÄ ett holistiskt perspektiv, dÀr helhet och sammanhang Àr i fokus och tar dÀrför utgÄngspunkt i systemteori.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser pÄ barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan stÀlla motfrÄgor. DÀrför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, dÀr vi tror pÄ det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet fÄr inflytande över sin vardag. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att förskollÀraren ska se till att barnen fÄr ett reellt  inflytande över arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sÀtta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Sammanfattning Syftet med detta arbete Àr att undersöka skolgeografins innehÄll, pedagogers instÀllning till geografiÀmnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgÄtt frÄn litteratur kring Àmnets historia, nya och Àldre kurs- och lÀroplaner samt forskning kring Àmnet. I undersökningen har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger frÄn sex olika skolor, och utgÄr frÄn en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. NÀr vi genomfört vÄra litterÀra studier samt vÄr undersökning, visade det sig att vÄra resultat stÀmde ganska vÀl överrens med tidigare forskning.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lÀrande. Arbetet visar Àven pÄ ett förÀndrat lÀraruppdrag, lÀroplanens mÄl och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar pÄ. Valet av metod föll pÄ en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger.

Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie om hur pedagoger ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, samt hur detta pÄverkar det faktiska arbetet med barnen. Syftet med studien Àr att utröna pedagogers instÀllning till bildÀmnet inom förskole- och förskoleklassverksamheter för att pÄvisa hur detta i förlÀngningen pÄverkar deras bildaktiviteter. Empirin har jag fÄtt genom framförallt intervjuer med förskollÀrare inom förskola och skola, samt enkÀter. Mina frÄgestÀllningar lyder: Hur pedagogen ser pÄ sin egen roll vid bildaktiviteter, hur pedagoger planerar sina bildaktiviteter, hur pedagogen ser pÄ sin egen roll som skapande individ, samt om bildens historia kan skönjas i dagens bildaktiviteter. Det framkommer i studien att flertalet av informanterna flitigt anvÀnder sig av det sÄ kallade fria skapandet nÀr de planerar och utför bildaktiviteter.

                    Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lÀrande kring grundlÀggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ matematikutvecklare. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade frÄgor. Av resultaten framgÄr att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering dÀr barnen utmanas pÄ rÀtt nivÄ. Pedagogerna bÄde vÀcker intresse för matematik och tar tillvara pÄ barnens egna idéer. Det gör att barnens grundlÀggande taluppfattning stÀrks pÄ ett lustfyllt och meningsfullt sÀtt och barnen utvecklar lust att lÀra och tillit till sin egen förmÄga. Slutsatserna av undersökningen Àr att dialogen mellan pedagog och barn Àr mycket betydelsefull.

Syftet med undersökningen var att studera vilken pÄverkan pedagoger anser att leken har nÀr det gÀller barns inlÀrning, samt hur de ser pÄ leken som inlÀrningsmetod. Den metod som anvÀndes var intervjuer med fem stycken pedagoger verksamma i en kommun i norra Sverige. Studien visade att pedagoger ansÄg att leken har en stor betydelse för barnens inlÀrning för det handlar inte bara om att leka, utan att det Àr ett sÀtt för dem att hantera vardagen och att förvÀrva kunskap. Det Àr viktigt att tillÄta att barn fÄr leka för det Àr deras naturliga sÀtt att undersöka omgivningen. Barnen fÄr genom leken ett alternativt sÀtt att lÀra sig nya saker pÄ, nÀr inlÀrningen sker pÄ ett sÀtt som tilltalar dem.

Syftet med studien var att undersöka vad pedagoger i förskolan uppfattar att de gör för bedömningar och hur de anvÀnder dessa för att utveckla verksamheten. Som metod anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer med fem pedagoger i förskolan. TvÄ förskollÀrare, en som har arbetat lÀnge i verksamheten och en yngre med utbildning förankrad i lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. En barnskötare med lÄng erfarenhet av arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd och tvÄ barnskötare som vidareutbildar sig till förskollÀrare. Resultatet visar att pedagogerna upplever bedömning i förskolan som nödvÀndigt och anvÀndbart för verksamheten och barnens bÀsta men det visar ocksÄ att det finns vissa dilemman med hur man ska gÄ tillvÀga och pÄ vilka grunder pedagogerna bygger sina bedömningar.