Studiens syfte har varit att genom intervjuer fÄ pedagogers syn pÄ de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet i undervisningen pÄ tvÄ grundsÀrskolor samt vilken betydelse anvÀndandet har för elevernas utveckling. VÄra frÄgestÀllningar utgÄr ifrÄn pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas anvÀndbarhet, vilka uttrycksformer som Àr mest framgÄngsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt tvÄ individuella intervjuer samt tvÄ gruppintervjuer med tvÄ respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom sÀrskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt pÄ MAH. Gruppintervjun med tvÄ informanter bestod av en rektor för en grundsÀrskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frÄgestÀllningen gav svaret att alla informanter Àr positiva till anvÀndandet av estetiska uttrycksformer dÄ de anser att det stÀrker elevernas sjÀlvkÀnsla och kommunikativa förmÄga.

Detta examensarbete berör pedagogers uppfattningar om inkluderande arbetssÀtt i svensk grundskola. MÄlet med undersökningen Àr att öka kunskapen om faktorer som bidrar till en inkluderande skola och en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka arbetssÀtt specialpedagoger anvÀnder för att omsÀtta teorierna bakom inkludering till praktik samt hur specialpedagogiska insatser organiseras inom grundskolan för att förbÀttra möjligheterna för elever i behov av sÀrskilt stöd. I litteraturgenomgÄngen belyses tidigare forskning med fokus pÄ en skola för alla, normalitet, avvikelse, differentiering, integrering, integration, segregering, inkludering, inklusion och exkludering. En historisk tillbakablick över svensk skola ges med inriktning pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd och specialundervisning.

Uppsatsen inriktar sig pÄ pedagogers arbete med lÀromedel för lÀs- och skrivinlÀrning med fokus pÄ Ärskurs ett. I forskningsbakgrunden lyfts teorier och undersökningar inom lÀs- och skrivinlÀrning fram. Det finns tvÄ motpoler i lÀs- och skrivinlÀrningen: syntetisk metod, som utgÄr frÄn delarna, och analytisk metod, som har sin utgÄngspunkt i helheten. Vidare tas styrdokumentens roll för lÀs- och skrivinlÀrningen upp och diskuteras i förhÄllande till undersökningens resultat. Syftet med uppsatsen Àr att se pÄ vilka lÀromedel nÄgra pedagoger anvÀnder sig av, hur och varför.

FriluftsfrÀmjandets I Ur och Skur verksamhet arbetar med utomhuspedagogik, dÀr barn tillsammans med varandra och engagerade vuxna ska fÄ uppleva, praktiskt utforska och lÀra med alla sina sinnen genom olika uttryckssÀtt. UtgÄngspunkten Àr barnens nyfikenhet och glÀdje och pedagogernas uppgift Àr att vara delaktiga i lÀrandet och utmana barnen pÄ ett lustfyllt sÀtt.Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring verksamhetens syfte, arbets- och förhÄllningssÀtt för att jÀmföra dessa med information frÄn FriluftsfrÀmjandet. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju pedagoger som alla har I Ur och Skur utbildning, samt textanalyser av information frÄn FriluftsfrÀmjandet.VÄra resultat visar att pedagogernas uppfattningar överstÀmmer vÀl med FriluftsfrÀmjandets intentioner och beskrivningar med avseende pÄ verksamhetens syfte, arbets- och förhÄllningssÀtt. NÄgot som framkom genom de bÄda kÀllorna Àr att verksamheten ska bedrivas utomhus i största möjliga utstrÀckning. BÄde pedagogerna och FriluftsfrÀmjandet har som syfte att barnen ska fÄ kunskap om naturen och utveckla en naturkÀnsla samt bli miljömedvetna genom upplevelser, lek och utforskande.

BAKGRUND:Utomhuspedagogik Àr en mycket aktuell pedagogisk avgrening med komplex innebörd. I vÄrt bakgrundsavsnitt nÀrmar vi oss en begreppsförklaring sÄ vÀl som en spegling av det utomhuspedagogiska fÀltet. Detta görs ur ett historiskt sÄvÀl som nutida perspektiv med en didaktisk aspekt.SYFTE:VÄr studie syftar till att undersöka verksamma utomhuspedagogers uppfattning om utom-huspedagogik som arbetsmetod och vad som sÀrskiljer denna sorts pedagogik.METOD:Vi anvÀnder oss av kvalitativa intervjuer, pÄ sÄ vis kan vi undersöka verksamma utomhus-pedagogers uppfattningar. Vi har vÀnt oss till Ätta verksamma utomhuspedagoger som dagli-gen arbetar med utomhuspedagogik och dÀrmed förhoppningsvis besitter den kunskap vi Àr intresserade utav.RESULTAT:VÄrt resultat leder till slutsatsen att den utomhuspedagogiska arbetsmetoden stÀller höga krav pÄ pedagogen. Det egna engagemanget Àr nödvÀndigt för en givande och fungerande utomhuspedagogik.

Syftet med den hÀr essÀn Àr att undersöka om det gÄr att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet Àr för barnen i deras vardag pÄ förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fÀlt med information som Àr svÄr att fÄ syn pÄ. EssÀn utgÄr ifrÄn tvÄ berÀttelser om hur barn kan uppleva sin vardag pÄ förskolan och vad kvalitet kan vara utifrÄn ett barnperspektiv.BerÀttelserna har ocksÄ fokus pÄ mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrÄn att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet Àr i förskolan stÀlls i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att fÄ syn pÄ den praktiska kunskap som nyckelpersonerna Àger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men ocksÄ som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig tvÄ roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vÀgledande.

Denna undersökning bygger pÄ fem kvinnliga förskollÀrares uppfattningar om förskolans fysiska innemiljö. Syftet Àr att ta reda pÄ vad förskollÀrare tÀnker kring material och utformning av lokaler. I litteraturdelen berörs olika syn pÄ barn och pÄ förskolan som institution samt teorier kring material och den fysiska innemiljön. Eftersom jag söker förskollÀrares olika uppfattningar, anvÀnder jag mig utav en kvalitativ metod och genomför fem intervjuer. Mitt resultat visar att det Àr flera delar som pÄverkar förskollÀrarnas tÀnkande kring utformningen av förskolan, bl.a.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva hur det pedagogiska arbetet med barnlitteratur sker i nÄgra förskolor med utgÄngspunkt i barns sprÄkutveckling. Studien bygger pÄ intervjuer med fem förskollÀrare frÄn tre olika förskolor, i en kommun i norra Sverige. Som metod har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer för att besvara mina frÄgestÀllningar. Studiens resultat visar att alla respondenter tycker att barnlitteraturen har en viktig plats i förskolan och att sprÄket utvecklas pÄ mÄnga olika sÀtt vid lÀsning och samtal runt böckerna. Studien visar Àven att lÀsvila efter maten Àr den vanligaste formen av planerad lÀsning.

Denna uppsats ger inblick i pedagogers, lÀroplanskrivares, lÀrares och elevers syn pÄ begreppet sjÀlvstÀndighet. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i vad som hÀnder under tiden efter att en elev stött pÄ problem till dess den fÄtt handledd vÀgedning i Àmnet slöjd. SjÀlvstÀndighetsbegreppet stÄr i centrum för uppsatsens framstÀllning..

I dagens skola Àr individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans lÀroplan, Lpo 94. LÀroplanens intention Àr att undervisningen skall individanpassas utifrÄn varje elevs behov och förutsÀttningar. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare Àr studiens syfte att belysa pedagogers syn pÄ individanpassad undervisning och vad det Àr som styr deras utformning av den.Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla Àr verksamma i skolÄr 3.

AbstractExamensarbete inom lÀrarutbildningen 15 poÀngTitel: Pedagogers strategier avseende multietniska konfliktkontexter? En kvalitativ intervjustudie, utförd pÄ sju lÀrare angÄende hur de hanterar konflikter i mÄngkulturella klassrum.Författare: Nastasha Fre WolduTermin och Är: VT 09Kursansvarig institution: LAU370: Sociologiska institutionenHandledare: Ivar ArminiExaminator:Rapportnummer: VT09-2611-001Nyckelord: mÄngkulturell, multietnisk, pedagoger, konflikthantering, konfliktlösning, interkulturell___________________________________________________________________________Syfte: Att ta reda pÄ hur lÀrare med yrkeserfarenhet i den mÄngkulturella skolan, löser de konflikter som uppstÄr iklassrummet?HuvudfrÄgor: Hur ser en typisk konflikt ut i ett mÄngkulturellt klassrum? Vilka pedagogiska strategier tillÀmpas vidkonfliktsituationer? Hur löser man konflikter, om eleverna har skilda uppfattningar beroende pÄ det kulturella bagaget ochtrosuppfattning i ursprungsfamiljen?Metod: Kvalitativa intervjuer. Samt ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och ett sociokulturellt perspektiv vidlitteraturbearbetning.Material: Analys av det lÀrarna delgivit samt granskning av den litteratur jag lÀst avseende mÄngkulturalitet sÄvÀl somkonflikthanteringsmetoder. Samt litteratur kring konflikthantering i stort samt mÄngkulturell sÄdan.Resultat: Jag har funnit att de 7 olika lÀrarna jag intervjuat har rÀtt sÄ olika strategier samt olika handlingsmönster nÀrkonflikter vÀl har gÄtt överstyr. Pedagogerna har Àven olika konfliktförebyggande metoder.

Alla har rÀtt till en skola utifrÄn sina egna förutsÀttningar. Barn med medicinska funktionshinder har andra förutsÀttningar för att utvecklas i skolan och förskolan. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att en god förskole/skolsituation ska uppnÄs för barn med astma och allergi och ocksÄ att undersöka förÀldrars och pedagogers synsÀtt pÄ möjligheter och hinder för utveckling och lÀrande. För att fÄ fram mina resultat har kvalitativa halvstrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Resultatet visar att faktorer som Àr betydelsefulla Àr bemötande, kunskap och vilja.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen Àr att pedagogerna, trots att de ibland anvÀnder sprÄkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn pÄ lÀrandet, beskriver ett arbetssÀtt med som ocksÄ rymmer en sociokulturell inriktning. LÀrarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Problemformuleringen som ligger till grund för studien Àr följande: Hur uppfattar förskollÀrare vad pedagogisk dokumentation Àr? Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur verksamma förskollÀrare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollÀrare. Det sociokulturella perspektivet har prÀglat arbetssÀttet med pedagogisk dokumentation vilket innebÀr att lÀrande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har Àven det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven pÄverkat arbetssÀttet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen Àr att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lÀrande som sker i verksamheten Àr nÄgot som mÄnga litteratörer anser.

Syfte: Studiens syfte Àr att synliggöra hur pedagoger i förskoleklassen hanterar utmaningen att möta barns olikheter inom ramen för en skola för alla. Syftet Àr ocksÄ att ge kunskaper om hur specialpedagoger kan stötta pedagoger i arbetet med att utforma en verksamhet som möter varje barn utifrÄn sina förutsÀttningar och i synnerhet de barn som uppvisar svÄrigheter. De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr: Hur ser pedagogerna pÄ möjligheten att möta barns olika behov i förskoleklassen? Vilka svÄrigheter upplever pedagogerna i arbetet med att möta barns olikheter? Hur utformar pedagogerna verksamheten i syfte att möta barns olikheter? Vilka förvÀntningar och önskemÄl har pedagogerna pÄ specialpedagogens arbete med att stötta dem i arbetet med att möta barns olikheter? Teori: Den fenomenologiska livsvÀrldsansatsen har anvÀnts för att fÄnga pedagogernas livsvÀrldar i det kontext som förskoleklassens regionala livsvÀrld utgör. I livsvÀrldsansatsen gÀller att med en öppenhet studera fenomen.