DÄ den psykiska ohÀlsan i skolan ökar, blir arbetet med konflikthantering allt viktigare. Det Àr ocksÄ sÄ att i mÄnga situationer Àr det oundvikligt att undfly konflikter. Eftersom arbetet med konflikthantering Àr mycket tids- och energikrÀvande, var syftet med denna studie, att undersöka hur lÀrarna upplever detta arbete. Syftet var Àven att se vilka konflikthanteringsmetoder som finns och anvÀnds. Studien Àr gjord med en kvalitativ metod, dÀr tolv lÀrare intervjuades med hjÀlp av sex semistrukturerade frÄgor.

Fransson, Pernilla & FÀldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur och om utomhuspedagogiken anvÀnds ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den anvÀnds i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda pÄ genom intervjuer med förskollÀrare. VÄrt arbete har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar Hur utnyttjar pedagogerna pÄ förskolan utemiljön, för barns lÀrande? Hur arbetar pedagogerna pÄ förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp Àr: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lÀrande.

Förskolan kan vara en fantastisk arena för barn att lÀra kÀnna andra barn pÄ och fÄ möjlighet att skapa sig kunskap och förstÄelse för andra mÀnniskor. NÀr barn trÀffas börjar de oftast leka pÄ olika sÀtt, vilket utvecklar deras sociala samspel. Under vÄr utbildning som blivande förskollÀrare har vi problematiserat kring vilken roll pedagoger har i barns lek för att pÄ bÀsta sÀtt stödja barnen i deras samspel. Syftet med studien Àr sÄledes att skapa en förstÄelse för vad pedagogerna anser vara lekens styrkor, hur pedagoger ser pÄ sin nÀrvaro och hur de kan stödja och stimulera det sociala samspelet i leken. Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ med intervjuer av sex pedagoger pÄ tre olika förskolor.

Föreliggande undersökning Àr att ge en bild av sex pedagogers upplevelser av barns andrasprÄksutveckling i förskolan samt att ge en bild av verktyg och metoder som pedagogerna anvÀnder för att utveckla barns andrasprÄk. ForskningsfrÄgorna för arbetet Àr hur pedagogerna beskriver de lÀrarledda aktiviteterna och leken i syfte att utveckla ett andrasprÄk, och Àven vilka verktyg och metoder pedagogerna beskriver som betydelsefulla ur ett andrasprÄksfrÀmjande syfte lyfts fram. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod och bestÄr av intervjuer med sex utbildade pedagoger pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. Resultatet i undersökningen visar att utvecklingen av andrasprÄket frÀmjas nÀr barnen lekar och samspelar med andra barn och vuxna i förskolan. Svaren i resultaten beskriver Àven om vikten med barngruppen, dÀr det framkommer att det Àr bra att blanda svensktalade barn med barn med annat modersmÄl tillsammans. Det framkommer Àven att pedagogernas roll Àr viktig under förskolans samtliga aktiviteter för stöd och guidning, pedagogerna sÀger Àven att de föredrar att arbeta med smÄ barngrupper dÀr ett förvÀntat lÀrande kan ske. De intervjuades uppfattning Àr att kommunikationen med barnen Àr den frÀmsta metoden för andrasprÄksutveckling, Àven sÄngen och sagan upplevs av pedagogerna vara gynnsamma verktyg för andrasprÄksutvecklingen.

DÄ studier visar att elever idag har en sÀmre lÀsförmÄga Àn för femton Är sedan, Àr uppsatsens syfte att undersöka om samband finns mellan de senaste Ärens ökade media- och IT utbud och pedagogers förhÄllningssÀtt till detta i undervisningen. Avsikten Àr Àven att undersöka vilka faktorer som frÀmst inverkar pÄ elevers lÀsförmÄga. Metoden baseras pÄ en kvalitativ enkÀtundersökning innehÄllande öppna frÄgor som ger informanterna möjlighet till att ge utförliga och personliga svar. Med denna undersökning och relevant forskning som grund förs resonemang kring eventuella samband betrÀffande ovan nÀmnda faktorer. Undersökningens resultat visar att ett tydligt samband mellan det ökade media- och IT utbudet i relation till elevers lÀsförmÄga inte kan pÄvisas, men att faktorer sÄsom förÀldrastöd och annan kulturell bakgrund Àr av stor betydelse.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i svenska/ svenska som andrasprÄk och specialpedagoger arbetar med lÀsförstÄelse för sina andrasprÄkselever. För att kunna genomföra studien anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Alla pedagogerna var ense om att förförstÄelsen Àr absolut en viktig faktor för att eleverna ska förstÄ det lÀsta texten. Vi Àr medvetna om att pedagogernas kompetens och sin positiva instÀllning till lÀsning kan motivera andrasprÄkslever och lÀsförstÄelseundervisning blir gynnsam..

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsÀttning i förskola. En intervjustudie av nÄgra pedagogers uppfattning och arbetssÀtt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachersŽ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola. ProblemomrÄde: FramgÄngsfaktorer för barn med hörselnedsÀttning har kartlagts, dÀribland nÀmns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsÀttning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ mer om matematiksvÄrigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var Àven att finna ny kunskap om olika arbetssÀtt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.Författarna valde att genomföra studien med hjÀlp av att lÄta pedagogerna skriva berÀttelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis anvÀnt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.I studien har det visat sig att det Àr flera faktorer som pÄverkar elevers matematiska svÄrigheter. Det kan vara allt ifrÄn den kognitiva förmÄgan hos eleven till den omgivande miljön.Uppsatsen har givit författarna mÄnga tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. NÄgra spÀnnande förslag finns under sammanfattande avslutning dÀr de presenterar vad man skulle kunna studera vidare..

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers i förskolan och förskoleklass erfarenheter nÀr det gÀller övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd.Teori: Som teoretisk utgÄngspunkt har jag valt fenomenologisk hermeneutik. Hermeneutiken handlar om hur de erfarenheter som uppkommer i mötet med en annan person samlas in, utvÀrderas och tolkas och för att inte dra godtyckliga slutsatser mÄste dessa tolkningar undersöka för att fÄ belÀgg för dem. Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ gruppintervju av pedagoger i tvÄ olika förskolor och motsvarande förskoleklasser om deras erfarenheter hur det fungerar med övergÄngen frÄn förskola till förskoleklass för barn i behov av sÀrskilt stöd. Formen pÄ intervjun Àr halvstrukturerad, vilket enligt Kvale (1997) innebÀr att den innehÄller ett antal teman med relevanta frÄgor.Resultat: Undersökningen visar att det förekommer samarbete och överlÀmningssamtal mellan förskola och förskoleklass i alla intervjugrupper. Det ser olika ut pÄ de olika förskolorna hur överlÀmningssamtalen fungerar.

Rapporter frÄn bland annat skolverket visar att barn i dagens samhÀlle blir allt mer överviktiga och orörliga och skolverket har i en proposition tydliggjort skolans ansvar i detta samhÀllsproblem. Eftersom barnen Àr en stor del av dagen i skolan ska skolan erbjuda fysisk aktivitet till alla elever inom ramen för hela skoldagen. Skolverket lyfter Àven fram sambandet mellan hÀlsa och inlÀrning. Med anledning av detta egna intresse och dessa rapporter fann vi det intressant att undersöka pedagogernas uppfattning om motorisk trÀning och syftet med detta Àr att erhÄlla och delge en ökad kunskap och förstÄelse för ett antal pedagogers uppfattningar om motorisk trÀning. För att uppnÄ detta syfte har djupintervjuer gjorts i enlighet med den kvalitativa undersökningsmetoden.

Syftet med studien Àr att ge en insyn i pedagogers olika förhÄllningssÀtt och tankar om musik i förskolan. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagogerna med musik i förskolan?, Vad har pedagogerna för syfte med sina musikaktiviteter?, Vad ser pedagogerna för hinder eller möjligheter med musiken i förskolan?, Ser pedagogerna musiken som ett redskap i sprÄkutvecklingen?, Har barnen inflytande över musiken?, Vilken skillnad finns mellan en förskola med musikprofil och en förskola utan? Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger frÄn förskolor med och utan musikprofil kan studien visa att informanterna Àr överens om att musik Àr en viktig del i förskolan. Studien visar att den klassiska sÄngsamlingen Àr ett vanligt inslag i förskolan. Mycket av barnens egna intressen tas tillvara och barnen har ofta önskemÄl om vilken musik de vill lyssna pÄ och dansa till.

I denna studie undersöks den förÀldraaktiva inskolningen ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka hur smÄ barn reagerar pÄ separationen frÄn sina förÀldrar efter en förÀldraaktiv inskolning. De frÄgestÀllningar som tas upp berör barnens beteenden och reaktioner efter den förÀldraaktva inskolningen samt pedagogers och förÀldrars syn pÄ inskolningen. För att belysa syftet har kvalitativa metoder anvÀnts i form av observationer och semistrukturerade intervjuer med förÀldrar och förskollÀrare. Studien omfattar fem barn bestÄende av tvÄ pojkar och tre flickor.

I förskolans lÀroplan beskrivs att pedagoger ska lÀgga stor vikt vid att uppmuntra varje barn till att utveckla sitt sprÄk. Under verksamhetsförlagda delar av utbildningen och arbete pÄ förskolor har vi sett att smÄ barn ibland fÄr stÄ Ät sidan för att gynna verksamhet för Àldre barn. Att lÄta barn utveckla sitt sprÄk med stöd av pedagoger och en social miljö Àr nÄgot som pÄverkar oss resten av livet. Att behÀrska sprÄket Àr en nödvÀndighet i samhÀllet. Syftet med studien Àr att synliggöra verksamma pedagogers arbete med ett- till treÄringars sprÄkutveckling i förskolan.