Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de lÀs- och skrivutvecklingsmetoder som de anvÀnder i sitt arbete. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssÀtt? Vilka teoretiska utgÄngspunkter har metoderna? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare Är i KronobergslÀn. Studiens resultat visade att pedagogerna anvÀnder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i pedagogers tankar om lÀsstundens möjligheter som pedagogiskt redskap för lÀrande i förskolan. Men Àven vilka tankar de har om hur man genom att anvÀnda skönlitteratur pÄ ett aktivt och pedagogiskt sÀtt kan stimulera barns utveckling och lÀrande.  I studien ingÄr kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pÄ tre olika förskolor. Efter intervjuerna visade pedagogerna oss runt pÄ förskolorna och vi förde fÀltanteckningar. Resultaten redovisas i fyra teman: lÀsstunden, arbetssÀtt, förskolans verksamhet och pedagogens ansvar. UtifrÄn studiens resultat kan konstateras att pedagogerna anser att höglÀsning och skönlitteratur har en given plats pÄ förskolan och att de anser att arbete med skönlitteratur Àr viktigt.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd och deltagandet i Marte Meo handledning. Studien Àr en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats som bygger pÄ intervjuer med ett antal pedagoger i förskola och skola. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för studien var: Vilka skilda uppfattningar av barn i behov av sÀrskilt stöd förekommer hos pedagoger efter deltagande i Marte Meo handledning? PÄ vilka skilda sÀtt uppfattar nÀmnda pedagoger den erhÄllna handledningen i Marte Meo? Resultatet visar pÄ kvalitativt skilda uppfattningar av studerade fenomen och företeelser. Det framgÄr att pedagogerna har erfarenheter av barn i behov av sÀrskilt stöd och Marte Meo handledning.

Mitt syfte med uppsatsen var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskolan beskriver hur de arbetar för att stimulera barns motorik och dÄ i synnerhet barn med motoriska svÄrigheter samt ta reda pÄ vad de anser att trÀning och lek har för betydelse för den motoriska utvecklingen. Semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod i tre olika förskolor samt i en förskoleklass i en stad i Mellansverige dÀr sex pedagoger intervjuades. Resultatet visar att pedagogerna hade en gemensam syn pÄ vilken betydelse motorisk stimulans och lek har för barns utveckling, samtliga pedagoger ansÄg att den Àr viktig. ArbetssÀttet med motorik pÄminde om varandra i de olika förskolorna men synen pÄ varför man gjorde planerade aktiviteter skiljdes Ät. En central del i arbetet med barn som har motoriska svÄrigheter Àr att stötta, uppmuntra och finnas dÀr för barnen.Nyckelord: Pedagoger, förskola, barn, motorik, motoriksvÄrigheter, stimulans.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi vill veta hur begreppet fri lek definieras av pedagogerna, vilken uppfattning pedagogerna har om sin roll och sitt deltagande i barns fria lek samt hur de resonerar kring vad som kan pÄverka den fria leken.Studien vilar pÄ en kvalitativ forskningsansats och innefattar sex intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna ett till fem Är. Intervjuerna genomfördes med ljudupptagning. Senare transkriberades intervjuerna och anvÀndes i analysmodellen meningskoncentrering. Det hÀr resulterade senare i citat som exemplifierar intervjupersonernas reflektioner i resultatet.Resultatet visar att pedagogens roll ser olika ut beroende pÄ situation.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger bemöter barn och elever ur ett genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv. Som metod anvÀnds observationer och intervjuer. Observationerna har utförts i tvÄ förskolor och i en förskoleklass. Vid varje enhet har tvÄ pedagoger intervjuats. Observationerna visar att det görs skillnad pÄ grund av kön, men det rÄder samtidigt skillnader mellan de observerade verksamheterna.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i en förskola och en grundskola arbetar med demokrati. Styrdokumenten beskriver tydligt att barn och elever ska ha möjlighet till att pÄverka och vara delaktiga i undervisningen och vi vill se hur pedagogerna arbetar för att skapa ett demokratiskt klimat. För att skapa oss en bild av demokratin i praktiken anvÀnder vi oss av kvalitativ metod dÄ vi intervjuar och observerar nÄgra pedagoger i en förskola och en grundskola. Vi kopplar samman tidigare forskning med vÄrt insamlade material för att fÄ fram ett resultat. VÄrt resultat visar att pedagogerna vill skapa ett demokratiskt klimat i sin verksamhet men de upplever en del svÄrigheter vilket pÄverkar barnens och elevernas delaktighet. Pedagogerna har överlag goda ambitioner med sitt demokratiska arbete Àven om det i den hÀr studien framkommer en del brister.    .

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser pÄ barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan stÀlla motfrÄgor. DÀrför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, dÀr vi tror pÄ det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet fÄr inflytande över sin vardag. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att förskollÀraren ska se till att barnen fÄr ett reellt  inflytande över arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sÀtta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers ansvarstagande och instÀllning till anmÀlningsplikt av barn som far illa. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de Àndrar sitt förhÄllnings- och arbetssÀtt gentemot det utsatta barnet och barngruppen samt om pedagogerna anser att de fÄr tillrÀckligt med stöd vid en anmÀlningsprocess.I studien har vi valt att anvÀnda oss av enkÀter. Vi delade ut enkÀterna till alla pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. Av 44 utdelade enkÀter fick vi tillbaka 33 och vi anvÀnde oss av 32 stycken.Resultatet visar att flertalet av pedagogerna var medvetna om anmÀlningsprocessen av barn som far illa. De som anmÀlt misstanke om barn som far illa till socialtjÀnsten kÀnde kÀnslor som exempelvis ledsamhet, osÀkerhet och psykisk pÄfrestning.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlĂ€rande och kommunikationD-uppatsLĂ€rande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLĂ€ra genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om nĂ„gra elevers lĂ€rande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie Ă€r huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lĂ€rande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jĂ€mförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebĂ€ra. Forskning kring reflektion, metakognition, vĂ€rdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har anvĂ€nts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i Ă„r 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar pĂ„ kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lĂ€rande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, anser hur de gÄr tillvÀga för att stimulera sprÄkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att frÀmja det svenska sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens vistelse pÄ förskolan Àr en sprÄkstimulerande miljö dÀr barnen dagligen trÀnar det svenska sprÄket. Trygga barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk, dÀrför ska pedagogerna arbeta vÀldigt nÀra barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med sprÄkutveckling pÄ mÄnga olika sÀtt.

Abstract Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolan angÄende deras syn pÄ lek och dess anvÀndande i undervisningen. Det övergripande syftet Àr att försöka ta reda pÄ varför lek anvÀnds i mindre omfattning i grundskolan jÀmfört med förskoleklassen.

SammanfattningStudiens syfte Àr att synliggöra pedagogers förestÀllningar om lek och lÀrande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lÀrandeprocess. Den lyfter Àven fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: vilka förestÀllningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lÀrande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas förestÀllningar om lek och lÀrande? Samt hur kan vi förstÄ lek i förhÄllande till lÀrande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas förestÀllningar om det valda temat.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.

BAKGRUND:Tiderna och samhÀllet förÀndras hela tiden och pÄ sÄ vis ocksÄ historien. Historia Àr inteenbart sÄdant som hör till det förflutna, utan ocksÄ det som sker runtomkring oss just nu ochpÄverkar dessutom vad som kommer att ske i framtiden. Sambanden mellan dÄtid, nutid ochframtid gör sig gÀllande i begreppet historiemedvetande. Det begreppet belyser vi i vÄrundersökning om svensk historieundervisning. Begreppet fÄr enligt svensk och nordiskforskning kring historiedidaktik och historieundervisning allt mer plats ihistorieundervisningen i svenska skolor.