Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger i en förskola och en grundskola arbetar med demokrati. Styrdokumenten beskriver tydligt att barn och elever ska ha möjlighet till att pÄverka och vara delaktiga i undervisningen och vi vill se hur pedagogerna arbetar för att skapa ett demokratiskt klimat. För att skapa oss en bild av demokratin i praktiken anvÀnder vi oss av kvalitativ metod dÄ vi intervjuar och observerar nÄgra pedagoger i en förskola och en grundskola. Vi kopplar samman tidigare forskning med vÄrt insamlade material för att fÄ fram ett resultat. VÄrt resultat visar att pedagogerna vill skapa ett demokratiskt klimat i sin verksamhet men de upplever en del svÄrigheter vilket pÄverkar barnens och elevernas delaktighet. Pedagogerna har överlag goda ambitioner med sitt demokratiska arbete Àven om det i den hÀr studien framkommer en del brister.    .

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser pÄ barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan stÀlla motfrÄgor. DÀrför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, dÀr vi tror pÄ det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet fÄr inflytande över sin vardag. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att förskollÀraren ska se till att barnen fÄr ett reellt  inflytande över arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sÀtta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers ansvarstagande och instÀllning till anmÀlningsplikt av barn som far illa. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ om de Àndrar sitt förhÄllnings- och arbetssÀtt gentemot det utsatta barnet och barngruppen samt om pedagogerna anser att de fÄr tillrÀckligt med stöd vid en anmÀlningsprocess.I studien har vi valt att anvÀnda oss av enkÀter. Vi delade ut enkÀterna till alla pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. Av 44 utdelade enkÀter fick vi tillbaka 33 och vi anvÀnde oss av 32 stycken.Resultatet visar att flertalet av pedagogerna var medvetna om anmÀlningsprocessen av barn som far illa. De som anmÀlt misstanke om barn som far illa till socialtjÀnsten kÀnde kÀnslor som exempelvis ledsamhet, osÀkerhet och psykisk pÄfrestning.

Högskolan iJönköpingHögskolan förlĂ€rande och kommunikationD-uppatsLĂ€rande 91-120 hp.AbstractAnna Jakobsson & Catarina MarkusLĂ€ra genom portfolio ? men vad?? En kvalitativ studie om nĂ„gra elevers lĂ€rande med portfolio som redskap och metodÅr: 2008 Antal sidor: 47I föreliggande studie Ă€r huvudsyftet att utveckla kunskap om elevers och pedagogers kvalitativt skilda uppfattningar av vilket lĂ€rande som elever utvecklar genom arbete med portfolio. I ett vidare syfte jĂ€mförs skillnader och likheter av uppfattningar.Bakgrunden sammanfattar kort vad portfolio kan innebĂ€ra. Forskning kring reflektion, metakognition, vĂ€rdering och bedömning kopplas som centrala element till portfolioarbetet.Studiens teoretiska utgĂ„ngspunkt Ă€r den fenomenografiska forskningsansatsen och som metod har anvĂ€nts en halvstrukturerad intervjuform. Undersökningsgruppen innefattar nio elever i Ă„r 5- 6, samt fem pedagoger.Resultatet visar pĂ„ kvalitativa skillnader i uppfattningar av vilket lĂ€rande som utvecklas hos elever genom portfolioarbete.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ en djupare förstÄelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem sjÀlva, anser hur de gÄr tillvÀga för att stimulera sprÄkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att frÀmja det svenska sprÄket hos tvÄsprÄkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens vistelse pÄ förskolan Àr en sprÄkstimulerande miljö dÀr barnen dagligen trÀnar det svenska sprÄket. Trygga barn har lÀttare att ta till sig ett nytt sprÄk, dÀrför ska pedagogerna arbeta vÀldigt nÀra barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med sprÄkutveckling pÄ mÄnga olika sÀtt.

Abstract Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är Björn Andersson Andersson, B. (2006). Synen pÄ och anvÀndandet av lek i förskoleklass och grundskolans tidiga Är. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Detta Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med tvÄ förskollÀrare och tvÄ lÀrare i grundskolan angÄende deras syn pÄ lek och dess anvÀndande i undervisningen. Det övergripande syftet Àr att försöka ta reda pÄ varför lek anvÀnds i mindre omfattning i grundskolan jÀmfört med förskoleklassen.

SammanfattningStudiens syfte Àr att synliggöra pedagogers förestÀllningar om lek och lÀrande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lÀrandeprocess. Den lyfter Àven fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: vilka förestÀllningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lÀrande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas förestÀllningar om lek och lÀrande? Samt hur kan vi förstÄ lek i förhÄllande till lÀrande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas förestÀllningar om det valda temat.

BAKGRUND:Tiderna och samhÀllet förÀndras hela tiden och pÄ sÄ vis ocksÄ historien. Historia Àr inteenbart sÄdant som hör till det förflutna, utan ocksÄ det som sker runtomkring oss just nu ochpÄverkar dessutom vad som kommer att ske i framtiden. Sambanden mellan dÄtid, nutid ochframtid gör sig gÀllande i begreppet historiemedvetande. Det begreppet belyser vi i vÄrundersökning om svensk historieundervisning. Begreppet fÄr enligt svensk och nordiskforskning kring historiedidaktik och historieundervisning allt mer plats ihistorieundervisningen i svenska skolor.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ elevers och pedagogers erfarenheter och förestÀllningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsÀttningar för lÀrande i grundskolans tidigare Är. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer.Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla Àr klasslÀrare i grundskolans tidigare Är, samt 3 gruppintervjuer med elever frÄn Ärskurs 2-4.Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att grÀnsen för en liten/stor klass gÄr vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir ocksÄ tydligt att det Àr övervÀgande negativt att gÄ i en stor klass nÀr det handlar om förutsÀttningar för lÀrande. Till största del sÄ handlar det om pedagogers oförmÄga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjÀlp frÄn pedagogen.Slutsatsen, dragen frÄn resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lÀrandet skulle förbÀttras om elevantalet i en klass minskade. Detta bÄde ur ett elev- och pedagogperspektiv.

DÄ den psykiska ohÀlsan i skolan ökar, blir arbetet med konflikthantering allt viktigare. Det Àr ocksÄ sÄ att i mÄnga situationer Àr det oundvikligt att undfly konflikter. Eftersom arbetet med konflikthantering Àr mycket tids- och energikrÀvande, var syftet med denna studie, att undersöka hur lÀrarna upplever detta arbete. Syftet var Àven att se vilka konflikthanteringsmetoder som finns och anvÀnds. Studien Àr gjord med en kvalitativ metod, dÀr tolv lÀrare intervjuades med hjÀlp av sex semistrukturerade frÄgor.

Fransson, Pernilla & FÀldt, Charlotta (2011) Pedagogers tankar om utomhuspedagogik Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Huvudsyftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur och om utomhuspedagogiken anvÀnds ur ett pedagogiskt syfte, i förskolan. Vi vill bidra med ökade kunskaper om utomhuspedagogiken och ge en bild av hur den anvÀnds i daglig verksamhet. Detta har vi tagit reda pÄ genom intervjuer med förskollÀrare. VÄrt arbete har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar Hur utnyttjar pedagogerna pÄ förskolan utemiljön, för barns lÀrande? Hur arbetar pedagogerna pÄ förskolan med utomhuspedagogik för barns sociala utveckling? Hur tar pedagogerna tillvara pÄ barnens nyfikenhet i utemiljön? Studiens centrala begrepp Àr: kunskap, sociala sammanhang, samspel, kommunikation, motorik, rörelse, fysisk aktivitet, miljö, utomhuspedagogik och lÀrande.

Förskolan kan vara en fantastisk arena för barn att lÀra kÀnna andra barn pÄ och fÄ möjlighet att skapa sig kunskap och förstÄelse för andra mÀnniskor. NÀr barn trÀffas börjar de oftast leka pÄ olika sÀtt, vilket utvecklar deras sociala samspel. Under vÄr utbildning som blivande förskollÀrare har vi problematiserat kring vilken roll pedagoger har i barns lek för att pÄ bÀsta sÀtt stödja barnen i deras samspel. Syftet med studien Àr sÄledes att skapa en förstÄelse för vad pedagogerna anser vara lekens styrkor, hur pedagoger ser pÄ sin nÀrvaro och hur de kan stödja och stimulera det sociala samspelet i leken. Metoden som anvÀnts har varit kvalitativ med intervjuer av sex pedagoger pÄ tre olika förskolor.

Föreliggande undersökning Àr att ge en bild av sex pedagogers upplevelser av barns andrasprÄksutveckling i förskolan samt att ge en bild av verktyg och metoder som pedagogerna anvÀnder för att utveckla barns andrasprÄk. ForskningsfrÄgorna för arbetet Àr hur pedagogerna beskriver de lÀrarledda aktiviteterna och leken i syfte att utveckla ett andrasprÄk, och Àven vilka verktyg och metoder pedagogerna beskriver som betydelsefulla ur ett andrasprÄksfrÀmjande syfte lyfts fram. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ undersökningsmetod och bestÄr av intervjuer med sex utbildade pedagoger pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. Resultatet i undersökningen visar att utvecklingen av andrasprÄket frÀmjas nÀr barnen lekar och samspelar med andra barn och vuxna i förskolan. Svaren i resultaten beskriver Àven om vikten med barngruppen, dÀr det framkommer att det Àr bra att blanda svensktalade barn med barn med annat modersmÄl tillsammans. Det framkommer Àven att pedagogernas roll Àr viktig under förskolans samtliga aktiviteter för stöd och guidning, pedagogerna sÀger Àven att de föredrar att arbeta med smÄ barngrupper dÀr ett förvÀntat lÀrande kan ske. De intervjuades uppfattning Àr att kommunikationen med barnen Àr den frÀmsta metoden för andrasprÄksutveckling, Àven sÄngen och sagan upplevs av pedagogerna vara gynnsamma verktyg för andrasprÄksutvecklingen.

DÄ studier visar att elever idag har en sÀmre lÀsförmÄga Àn för femton Är sedan, Àr uppsatsens syfte att undersöka om samband finns mellan de senaste Ärens ökade media- och IT utbud och pedagogers förhÄllningssÀtt till detta i undervisningen. Avsikten Àr Àven att undersöka vilka faktorer som frÀmst inverkar pÄ elevers lÀsförmÄga. Metoden baseras pÄ en kvalitativ enkÀtundersökning innehÄllande öppna frÄgor som ger informanterna möjlighet till att ge utförliga och personliga svar. Med denna undersökning och relevant forskning som grund förs resonemang kring eventuella samband betrÀffande ovan nÀmnda faktorer. Undersökningens resultat visar att ett tydligt samband mellan det ökade media- och IT utbudet i relation till elevers lÀsförmÄga inte kan pÄvisas, men att faktorer sÄsom förÀldrastöd och annan kulturell bakgrund Àr av stor betydelse.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare i svenska/ svenska som andrasprÄk och specialpedagoger arbetar med lÀsförstÄelse för sina andrasprÄkselever. För att kunna genomföra studien anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Alla pedagogerna var ense om att förförstÄelsen Àr absolut en viktig faktor för att eleverna ska förstÄ det lÀsta texten. Vi Àr medvetna om att pedagogernas kompetens och sin positiva instÀllning till lÀsning kan motivera andrasprÄkslever och lÀsförstÄelseundervisning blir gynnsam..