BakgrundVÄr bakgrund redogör för forskning kring pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med barn samt betydelsen av relationer och samspel mellan pedagog och barn. Den teoretiska utgÄngspunkten lyfter Lövlie Schibbyes dialektiska perspektiv samt Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och analysera hur ett antal pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-3 upplever att de bekrÀftar barn i olika situationer pÄ ett lyckat respektive mindre lyckat sÀtt.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi anvÀnt selfreport som redskap för vÄr datainsamling. DÄ pedagogernas upplevelse av fenomenet varit i fokus har vi utgÄtt frÄn fenomenologin som ansats för vÄr studie.ResultatVÄrt resultat innefattar 27 pedagogers upplevelser kring hur de bemöter och pÄ sÄ sÀtt bekrÀftar barnen i deras verksamheter. MÄnga pedagoger har en vilja och medvetenhet att bemöta och bekrÀfta barnen lyckat. Vi ser Àven att bekrÀftelsesituationerna ofta blir mindre lyckade pÄ grund av omstÀndigheter.

Under vÄr utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda pÄ vilka metoder och arbetssÀtt nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsomrÄden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssÀtt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som pÄverkar beteendet samt hur det kan bemötas.

The purpose of this essay is to describe how preschool teachers think about language stimulation and how they work with it when it comes to small children in preschool. My research questions were:? What kind of methods do the preschool teachers use? And what kind of work procedure do they have?? Is there any difference in the work procedure when it comes to daily routines and playtime?? How do the preschool teachers describe their work procedure with language stimulation?To be able to reach my purpose and answer my questions, I decided to make a case study. I have made observations of the preschool teachers and how they work and I have made interviews. The material that I have used, beside observations and interviews, is literature that is about earlier research about this matter.The result of the study shows that the preschool teachers considers their work with language stimulation as part of everything they do.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Syfte: Syftet med studien Àr: Att fÄ kunskap om pedagogers kompetensutveckling genom arbetet i en studiecirkel om lÀsinlÀrning och lÀsförstÄelse. Den övergripande frÄgestÀllningen blir: Hur bidrar samtal i en studiecirkel till pedagogers kompetensutveckling i att kunna identifiera och stödja elevers lÀsstrategier och lÀsförstÄelse. Teoretisk inramning och metod: Jon Ohlssons organisationspedagogiska perspektiv anvÀnds som det övergripande teoretiska ramverket. Det innefattar lÀrares organiserande av lÀrande och samarbete genom att utbyta erfarenheter och utveckla kompetens, vilket kommer organisationen till del. Studien Àr utförd i en kommunal F-5-skola som ligger i en av Göteborgs kranskommuner.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lÀrmiljö med fokus pÄ barns lek, och om den bilden skiljer sig Ät frÄn pedagogers uppfattningar om lek/lÀrmiljö inom den reguljÀra förskolan. Min studie bestÄr av intervjuer med dels pedagoger frÄn en Mobil förskola, dels pedagoger frÄn reguljÀr förskola. Jag utgÄr frÄn en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lÀrmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet pÄ ett annorlunda/sÀrskilt vis; sÀrskilt i den bemÀrkelsen ?olik? den reguljÀra förskolans verksamhet. Studien utgÄr frÄn pedagogernas egna uppfattningar utifrÄn den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utlÀsa eventuella sÀrskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lÀrmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med lÀs- och skrivlÀrning, hur de individualiserar sin undervisning och om de anser att de arbetar efter en viss undervisningsmetod. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna arbetar pÄ det sÀtt de genom erfarenhet har insett fungerar för mÄnga elever. Ingen av de intervjuade anser att de arbetar strikt efter en viss metod utan att de blandar det bÀsta av alla metoder de fÄtt lÀra sig. De nÀmner alla fyra arbetssÀtt som Àr inspirerade av LTG och Àven syntetisk metod nÀmns av tre av dem. Individualisering ser de som det centrala i sin undervisning och endast en av dem arbetar nÀr det gÀller lÀsutveckling med samma material för alla elever. Det mesta som lÀses och skrivs utgÄr istÀllet frÄn den specifika elevens kompetens och intresse. Skönlitteratur Àr det som övervÀgande lÀses av eleverna i syftet att trÀna lÀsning.

BakgrundAtt barn lÀr sig i samspel med andra barn Àr nÄgot som ett flertal teoretiker pÄtalat i sina studier i flera Är. Det sociala samspelet tillför mycket i barns utveckling, de trÀnar sig pÄ att samarbeta samt att lÀra sig förstÄ andras behov och önskemÄl. I en samling lÀr sig barnen enligt Rubenstein Reich (1996) Àven att trÀna den sprÄkliga medvetenheten, vilket de kan göra genom sÄnger och lekar. VÄrt urval av relevant litteratur med fokus mot förskolans samling som fenomen, har varit ett underlag och viktig ram i vÄr undersökning. Detta har gett oss en djupare förstÄelse för vÄrt empiriska material nÀr vi bearbetat vÄr analys och resultat.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att vi vill studera pedagogers uppfattning av samlingen som ett pedagogiskt verktyg.MetodVÄrt empiriska material bestÄr av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio förskollÀrare pÄ tre olika verksamheter i en mellanstor kommun i VÀstra Götaland.ResultatVi har utifrÄn vÄra semistrukturerade intervjuer kategoriserat fyra kategorier.

Syftet med arbetet var att skriva om fem lÀrares uppfattningar kring den historiska berÀttelsen som undervisningsmetod samt dess pÄverkan pÄ elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut pÄ att ta reda pÄ: ? Vad lÀrare anser om historiska berÀttelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har anvÀnt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande. Metoden som anvÀnts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berÀttande i form utav berÀttelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. VÀldigt kortfattat visade resultatet pÄ att lÀrarna ansÄg att historiska berÀttelser Àr en bra och anvÀndbar metod i historieundervisningen dÄ majoriteten utav lÀrarna var överens om att de fÀngslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den Àven Àr en metod utav mÄnga andra.

Denna undersöknings syfte Àr att ta reda pÄ hur musik/rytmik anvÀnds i förskolan och hurpedagogernas förhÄllningssÀtt till musik prÀglar verksamheten. Jag vill Àven undersöka hur olikaarbetssÀtt anvÀnds för att frÀmja barns sÄvÀl musikaliska som sprÄkliga utveckling utifrÄn enmusikpedagogiskt perspektiv. HÀr belyses sprÄkets och musikens gemensamma rötter. Detteoretiska ramverket i undersökningen innefattas av musikens grundlÀggande betydelse förmÀnniskans utveckling och olika forskares syn pÄ musik och deras vÀrderingar utifrÄn deras skildametoder och synsÀtt. Undersökningen grundar sig i olika pedagogers förhÄllande till musik iförskolan med hÀnsyn till pedagogernas bakgrund och relation till musik.

En studie som Àr baserad pÄ intervjuer med pedagoger inom förskola och skola. Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers resonemang kring bemötandet betydelse av barn i koncentrationssvÄrigheter inom förskola/skola. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. I studien lyfts tecken pÄ koncentration och koncentrationssvÄrigheter, pedagogers bemötande, miljö och definitionen pÄ diagnos fram. Det empiriska materialet bestÄr av intervjuer med nio pedagoger i olika yrkesgrupper.

Syftet med detta arbete var att undersöka medvetenheten och lekens betydelse hos personal i förskolan och om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om lekens betydelse för barns utveckling och den delen avslutas med en del om lek som en specialpedagogisk metod. Med hjÀlp av intervjuer av personal och rektorer har vi undersökt förskolepersonals medvetenhet om lekens betydelse samt om det finns en samsyn mellan personal och rektorer om lekens betydelse. Vi har Àven undersökt om det finns skillnader mellan olika kommuner. Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning pÄ att rektorns instÀllning och medvetenhet om lekens betydelse har stor betydelse för hur mycket leken diskuteras och medvetandegörs i personalgruppen..

Syftet med studien Àr att undersöka samarbete i förskolans arbetslag utifrÄn arbetslagsledarens (förskolechefens) och de övriga pedagogernas (förskollÀrare och barnskötare) perspektiv, samt att lyfta fram eventuella skillnader och likheter mellan ledares och övriga pedagogers syn pÄ samarbete. Studien bygger pÄ tio kvalitativa intervjuer, tvÄ med förskolechefer pÄ tvÄ olika förskolor och Ätta med pedagoger, fyra frÄn varje förskola.Studien visar att samarbetet i arbetslaget Àr en viktig frÄga hos bÄda ledarna och pedagogerna för att skapa ett fungerande arbetslag. BÄde ledare och övriga pedagoger ser att det finns möjligheter och hinder i samarbetet, och att det Àr ett gemensamt ansvar mellan pedagoger och ledare. Dessa bÄda yrkesroller rymmer bÄde möjligheter och hinder som kan pÄverka eller förbÀttra samarbetet.Undersökningen har visat olika möjligheter som utifrÄn ledarnas och pedagogernas perspektiv kan leda till ett bÀttre samarbete, t.ex. att ha tydligt ledarskap, tydliga mÄl, öppen dialog, ömsesidig förstÄelse, gemensam reflektion och sÄ vidare.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Syftet med denna studie var att undersöka hur inspirationen frÄn Reggio Emilias filosofi tar sig i uttryck i pedagogisk verksamhet, ur pedagogers synvinkel. De frÄgestÀllningar som ingick i studien var: Hur uppfattar pedagoger Reggio Emilias pedagogiska filosofi? Hur kommer inspirationen av denna filosofis teori till uttryck i praktisk verksamhet? Vilken inverkan har Reggio-inspirationen pÄ barnen, enligt pedagogers uppfattning? I bakgrunden redovisades bl.a. forskning om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien var kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mÀnniskans uppfattningar av olika fenomen.