Studiens syfte Àr att analysera pedagogers syn pÄ inkluderingsarbete med elever i sÀrskolan och grundskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna anser att den inkluderade elevens sociala behov och sjÀlvkÀnsla pÄverkas vid inkludering. Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ stigmatisering och utanförskap. För att besvara syftet anvÀnder vi oss av följande frÄgestÀllningar; Hur ser pedagogerna pÄ inkludering av barn tillhörande sÀrskolan i grundskolan? Vilka för och nackdelar anser pedagogerna kan finnas vid denna inkluderingsform? Hur resonerar pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna och vilka kvalifikationer anser de pedagogerna behöver för ett lyckat inkluderingsarbete? Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat pÄ att pedagogernas syn pÄ inkludering Àr tÀmligen samstÀmmig, och att denna inte anmÀrkningsvÀrt skiljer sig Ät.

Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera sex pedagogers syn pÄ sitt ledarskap. För att göra detta har jag genomfört sex kvalitativa intervjuer med olika pedagoger. De intervjuade Àr: tre förskolelÀrare, tvÄ lÀrare för yngre barn och en fritidspedagog. Pedagogerna Àr frÄn olika stÀder och olika arbetslag. Jag har utfört undersökningen utifrÄn fyra huvudfrÄgor:? Vad innebÀr ledarskapet?? Vad Àr det som pÄverkar ledarskapet?? Hur kan man utveckla sig sjÀlv som ledare?? Vilken sorts ledare behöver barn idag?Resultatet visar att ledarskapet i lÀraryrket framförallt innebÀr att lÀra barnen det sociala samspelet.

Syftet med denna studie Àr att analysera hur yrkesverksamma pedagoger beskriver sitt arbete med matematiken i förskolan. Den kvalitativa metod vi har valt att anvÀnda i studien bestÄr av intervju med utbildade och erfarna pedagoger. Inom denna metod sÄ har vi valt att se utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv, som innefattar att man beskriver hur mÀnniskor ser pÄ fenomen i sin omvÀrld och mÀnniskors olika uppfattningar att se pÄ ett och samma fenomen (Dahlgren & Johansson i Fejes & Thornberg 2009). Resultaten inom studien visar pÄ att tidig inlÀrning av matematik och pedagogernas olika arbetssÀtt att kunna utveckla barnens fortsatta utforskande gÄr hand i hand. Slutsatsen av studien blev att informanterna tycker att matematiken Àr ett svÄrt och krÄngligt Àmne men om de lÀgger sina egna personliga erfarenheter och Äsikter Ät sidan och ser till vad barnen verkligen Àr intresserad av och vad de utforskar kring sÄ utvecklas barnens fortsatta utforskande pÄ en högre nivÄ..

Syfte:Syftet med mitt arbete Àr att studera förskollÀrares syn pÄ lekens betydelse i förskoleverksamhet samt deras syn pÄ vilka förutsÀttningar för lek som finns i förskolan. I detta studerar jag ocksÄ nÄgra förskollÀrares syn pÄ förhÄllandet mellan fri och styrd lek i förskolans verksamhet. Metod: Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod, nÀrmare bestÀmt intervjuer för att fÄ sÄ utförliga svar sÄ möjligt pÄ mina frÄgor. Mitt urval bestÄr av fyra utvalda pedagoger med olika lÄng erfarenheter av arbete i förskolan. Resultat: Efter gjorda intervjuer kan jag konstatera att de utvalda pedagogerna Àr medvetna om lekens betydelse för barnens utveckling och att de menar att det Àr viktigt att lÄta barn fÄ stort utrymme för den fria leken.

Sverige Àr, tillsammans med Finland och Estland, unikt i att servera avgiftsfria skolmÄltider till alla elever. I Sverige har gratis skolmat serverats till elever i grundskolan sedan 1946, vilket gör att mÄnga av oss har en relation till skolmÄltiden. MÄltiden ska vara nÀringsriktig, men ska Àven fungera som ett pedagogiskt verktyg, och kallas dÀrför för den pedagogiska mÄltiden. Syftet med studien har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt lÀrare och elever i grundskolans tidigare Är kan tÀnkas uppfatta den s.k. pedagogiska mÄltiden.

BakgrundVÄr bakgrund redogör för forskning kring pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med barn samt betydelsen av relationer och samspel mellan pedagog och barn. Den teoretiska utgÄngspunkten lyfter Lövlie Schibbyes dialektiska perspektiv samt Vygotskijs sociokulturella teori.SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka och analysera hur ett antal pedagoger i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-3 upplever att de bekrÀftar barn i olika situationer pÄ ett lyckat respektive mindre lyckat sÀtt.MetodVi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi anvÀnt selfreport som redskap för vÄr datainsamling. DÄ pedagogernas upplevelse av fenomenet varit i fokus har vi utgÄtt frÄn fenomenologin som ansats för vÄr studie.ResultatVÄrt resultat innefattar 27 pedagogers upplevelser kring hur de bemöter och pÄ sÄ sÀtt bekrÀftar barnen i deras verksamheter. MÄnga pedagoger har en vilja och medvetenhet att bemöta och bekrÀfta barnen lyckat. Vi ser Àven att bekrÀftelsesituationerna ofta blir mindre lyckade pÄ grund av omstÀndigheter.

Under vÄr utbildning har vi mött barn som uppvisar aggressiva beteenden. Eftersom vi inte visste mycket om dessa barn och hur skolan kan bemöta och stödja dem, valde vi att skriva examensarbetet om det. Syftet var att ta reda pÄ vilka metoder och arbetssÀtt nÄgra pedagoger anvÀnder sig av i arbetet med barnen. I undersökningen har vi anvÀnt oss av intervjuer med pedagoger inom olika rektorsomrÄden men inom en kommun, i avsikt att lyfta fram olika pedagogers och skolors arbetssÀtt och metoder inom kommunen. Vi tar upp olika orsaker till hur aggressiva beteenden kan utvecklas, vilka faktorer som pÄverkar beteendet samt hur det kan bemötas.

The purpose of this essay is to describe how preschool teachers think about language stimulation and how they work with it when it comes to small children in preschool. My research questions were:? What kind of methods do the preschool teachers use? And what kind of work procedure do they have?? Is there any difference in the work procedure when it comes to daily routines and playtime?? How do the preschool teachers describe their work procedure with language stimulation?To be able to reach my purpose and answer my questions, I decided to make a case study. I have made observations of the preschool teachers and how they work and I have made interviews. The material that I have used, beside observations and interviews, is literature that is about earlier research about this matter.The result of the study shows that the preschool teachers considers their work with language stimulation as part of everything they do.

Syftet med detta examensarbete har varit att bidra med kunskap och förstÄelse om hur pedagoger gÄr till vÀga för att inkludera barn med Downs Syndrom i barngruppen. Vidare undersöktes pedagogernas Äsikter angÄende betydelsen av den fysiska miljön och barngruppens sammansÀttning och storlek samt lekens betydelse för barn med Downs Syndrom. I denna studie anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ fram sÄ konkreta och detaljerade svar av informanterna. Vidare tillÀmpar vi tvÄ teorier; Piagets kognitiva teori och Vygotskijs sociokulturella teori. Vi kommer ocksÄ nÀmna tvÄ vanligt förekommande specialpedagogiska perspektiv; det relationella perspektivet samt det kategoriska perspektivet.

Syfte: Syftet med studien Àr: Att fÄ kunskap om pedagogers kompetensutveckling genom arbetet i en studiecirkel om lÀsinlÀrning och lÀsförstÄelse. Den övergripande frÄgestÀllningen blir: Hur bidrar samtal i en studiecirkel till pedagogers kompetensutveckling i att kunna identifiera och stödja elevers lÀsstrategier och lÀsförstÄelse. Teoretisk inramning och metod: Jon Ohlssons organisationspedagogiska perspektiv anvÀnds som det övergripande teoretiska ramverket. Det innefattar lÀrares organiserande av lÀrande och samarbete genom att utbyta erfarenheter och utveckla kompetens, vilket kommer organisationen till del. Studien Àr utförd i en kommunal F-5-skola som ligger i en av Göteborgs kranskommuner.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av Mobila förskolans pedagogers uppfattningar om verksamhetens lÀrmiljö med fokus pÄ barns lek, och om den bilden skiljer sig Ät frÄn pedagogers uppfattningar om lek/lÀrmiljö inom den reguljÀra förskolan. Min studie bestÄr av intervjuer med dels pedagoger frÄn en Mobil förskola, dels pedagoger frÄn reguljÀr förskola. Jag utgÄr frÄn en tes jag har: att Mobila förskolans verksamhet, med sin lÀrmiljö och upplevelsepedagogik, skapar möjligheter för barn att utveckla lek, fantasi och kreativitet pÄ ett annorlunda/sÀrskilt vis; sÀrskilt i den bemÀrkelsen ?olik? den reguljÀra förskolans verksamhet. Studien utgÄr frÄn pedagogernas egna uppfattningar utifrÄn den verksamhetsform de arbetar i, och har för avsikt att utlÀsa eventuella sÀrskiljande drag hos Mobila förskolans upplevelsebaserade lek/ lÀrmiljö - med pedagogernas uppfattningar som underlag.

Syftet med studien ?r att n? f?rdjupad kunskap om hur l?rare i anpassad grundskola utformar och genomf?r l?sundervisning f?r elever som l?ser ?mnesomr?den, med fokus p? tidiga och grundl?ggande l?sf?rm?gor. Genom att synligg?ra vilka metoder och strategier som anv?nds i undervisningen samt hur dessa motiveras av l?rarna, avser studien att bidra med praktikn?ra kunskap. Studien utg?r fr?n en kvalitativ ansats.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med lÀs- och skrivlÀrning, hur de individualiserar sin undervisning och om de anser att de arbetar efter en viss undervisningsmetod. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna arbetar pÄ det sÀtt de genom erfarenhet har insett fungerar för mÄnga elever. Ingen av de intervjuade anser att de arbetar strikt efter en viss metod utan att de blandar det bÀsta av alla metoder de fÄtt lÀra sig. De nÀmner alla fyra arbetssÀtt som Àr inspirerade av LTG och Àven syntetisk metod nÀmns av tre av dem. Individualisering ser de som det centrala i sin undervisning och endast en av dem arbetar nÀr det gÀller lÀsutveckling med samma material för alla elever. Det mesta som lÀses och skrivs utgÄr istÀllet frÄn den specifika elevens kompetens och intresse. Skönlitteratur Àr det som övervÀgande lÀses av eleverna i syftet att trÀna lÀsning.

BakgrundAtt barn lÀr sig i samspel med andra barn Àr nÄgot som ett flertal teoretiker pÄtalat i sina studier i flera Är. Det sociala samspelet tillför mycket i barns utveckling, de trÀnar sig pÄ att samarbeta samt att lÀra sig förstÄ andras behov och önskemÄl. I en samling lÀr sig barnen enligt Rubenstein Reich (1996) Àven att trÀna den sprÄkliga medvetenheten, vilket de kan göra genom sÄnger och lekar. VÄrt urval av relevant litteratur med fokus mot förskolans samling som fenomen, har varit ett underlag och viktig ram i vÄr undersökning. Detta har gett oss en djupare förstÄelse för vÄrt empiriska material nÀr vi bearbetat vÄr analys och resultat.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att vi vill studera pedagogers uppfattning av samlingen som ett pedagogiskt verktyg.MetodVÄrt empiriska material bestÄr av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med nio förskollÀrare pÄ tre olika verksamheter i en mellanstor kommun i VÀstra Götaland.ResultatVi har utifrÄn vÄra semistrukturerade intervjuer kategoriserat fyra kategorier.

Syftet med arbetet var att skriva om fem lÀrares uppfattningar kring den historiska berÀttelsen som undervisningsmetod samt dess pÄverkan pÄ elevernas historiemedvetande. Arbetet gick ut pÄ att ta reda pÄ: ? Vad lÀrare anser om historiska berÀttelser som undervisningsmetod och i vilket syfte de har anvÀnt sig utav den och hur den kan utveckla elevernas historiemedvetande. Metoden som anvÀnts i undersökningen för att stödja arbetet var intervjuer. Intervjuerna gav möjligheten att ta del utav fem pedagogers uppfattningar och tankar kring historiskt berÀttande i form utav berÀttelser som metod och vilka erfarenheter det fanns kring dem. VÀldigt kortfattat visade resultatet pÄ att lÀrarna ansÄg att historiska berÀttelser Àr en bra och anvÀndbar metod i historieundervisningen dÄ majoriteten utav lÀrarna var överens om att de fÀngslar barnen och att eleverna uppskattar den, men att den Àven Àr en metod utav mÄnga andra.