Arbetets syfte Àr att utreda de hjÀlpinsatser som utformas för elever i specifika matematiksvÄrigheter. Den metod som anvÀnds för att uppfylla syftet Àr kvalitativa intervjuer pÄ tre skolor med en specialpedagog, en rektor och en matematiklÀrare pÄ vardera skola. Resultatet baseras dock pÄ Ätta intervjuer pÄ grund av ett bortfall. Studien av de tre skolorna visar att pÄ de skolor dÀr pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ specialpedagogik utformas hjÀlpinsatser för elever i specifika matematiksvÄrigheter. DÀr det rÄder motsÀttningar mellan pedagogers syn pÄ specialpedagogik utformas inte relevanta ÄtgÀrder för elever i specifika matematiksvÄrigheter.

Syftet med vÄr undersökning har varit att undersöka vilken uppfattning pedagoger och ledning har om hur man bÀst tillgodoser andrasprÄksinlÀrares sprÄkliga och sociokulturella behov. Vi valde att göra halvstrukturerade intervjuer med tio personer inom en enhet och hoppades finna gemensamma nÀmnare i dessa intervjuer. Det enhetsomrÄde vi fokuserade pÄ hade valt att prioritera den sprÄkliga utvecklingen inom svenska och de representerade modersmÄlen. Vi fokuserade pÄ en enhet för att se om det fanns en ?röd trÄd? som genomsyrade pedagogers och rektorers tankar i arbetet i ett flersprÄkigt omrÄde.

Syftet med min studie var att se hur pedagoger ser pÄ naturvetenskap i förskolan. Vad kan naturvetenskap vara för förskolebarn och hur lyfter pedagogerna fram den? Jag var ocksÄ intresserad av att fÄ veta hur de anvÀnder sig av ett undersökande och utforskande arbetssÀtt, som har stora likheter med ett naturvetenskapligt arbetssÀtt.Som metod anvÀnde jag kvalitativ undersökning och intervjuade sju förskollÀrare. De var alla eniga om att naturvetenskap Àr ett brett och viktigt Àmne. I första hand Àr det biologin man lyfter fram.

BAKGRUND: Hur handlar pedagoger för att bryta de traditionella könsmönster somrÄder och bistÄ barnen med könsneutralt tÀnkande? Vi vill undersöka om pedagogerna Àrmedvetna om hur de agerar och resonerar i arbetet med barnen pÄ förskolan ur ettgenusperspektiv. I bakgrunden tar vi upp pedagogernas, förskolemiljöns, förÀldrarnas ochsamhÀllets inverkan pÄ barns lek och lekmaterial.SYFTE: Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur pedagoger agerar och resonerarnÀr de erbjuder flickor och pojkar lek och lekmaterial.METOD: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, tillvÀgagÄngssÀttet har varit observationoch informella samtal. Observationerna Àr gjorda pÄ fyra olika förskolor sammanlagt gjordestjugofyra observationer med tillhörande informella samtal.RESULTAT: Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med genus och jÀmstÀlldhet iförskolan. De tillfÀllen dÄ ?det bara kom? upplever vi Àr i de situationer dÄ pedagogerna varlite stressade eller i de vardagliga tillfÀllen dÄ det gÄr pÄ rutin.

Jag har i denna studie genomfört intervjuer med pedagoger kring hur deras förhÄllningssÀtt till anmÀlningsplikten Àr. AnmÀlningsplikten grundar sig i socialtjÀnstlagen och innebÀr att man i verksamheter som arbetar med barn ska anmÀla vid misstanke om att barnet far illa. Under mina intervjuer har jag anvÀnt mig av en vinjett dÀr jag beskrivit en situation kring en elev. Denna studie kommer handla om hur pedagogers misstankar om att en elev möjligen far illa kommer i uttryck, hur de hanterar dessa misstankar samt hur de reflekterar kring anmÀlningsplikten.I litteratur skrivs det ofta att pedagoger gÀrna kontaktar andra Àn socialnÀmnden i första hand nÀr anmÀlningsplikten blir aktuell. Det stÄr att de gÀrna kontaktar annan personal, förÀldrar eller har samtal med eleven i frÄga innan de kontaktar socialnÀmnden.

Det huvudsakliga syftet med den hÀr studien var att fÄ ta del av pedagogers syfte med naturvetenskaplig undervisning för grundskolans lÀgre Äldrar och undersöka hur deras syften motsvarar sturdokumenten. För att undersöka hur en grupp om sex pedagoger tÀnker och planerar kring naturvetenskap utförde jag sex intervjuer med fritidspedagoger, förskollÀrare och lÀrare. Resultatet visade att alla de tillfrÄgade pedagogerna hade klara syften som till en viss del motsvarar de mÄl som stÄr i kursplanen för de naturorienterande Àmnena och lÀroplanen, Lpo 94. Pedagogerna svarade vÀldigt lika varandra och det gav ett tydligt resultat av vad pedagogerna anser Àr det viktigaste som barn behöver lÀra sig inom naturvetenskap. De ansÄg att det viktigaste var att barnen förstod naturen som de möter runtomkring sig och att det fÄr kunskap som de kan knyta an till sin vardag.

Det hÀr examensarbetet handlar om pedagogers Äsikter kring inflytande i förskolan. Begreppet inflytande gÄr att tolka pÄ mÄnga olika sÀtt och Pramling Samuelsson och Sheridan (2001) anser att barnen bör ges mer inflytande Àn vad de ges just nu. Barnen i förskolan har rÀtt att föra fram sina Äsikter och pÄverka sin situation, pedagogerna Àr skyldiga att respektera och lyssna pÄ barnen (Skolverket, 2010). Pedagogerna som deltar i studien har fÄtt frÄgan hur de arbetar för att ge barnen inflytande och i vilka situationer de anser att det sker. Pedagogernas Äsikter samlades in med hjÀlp av en ostrukturerad enkÀtundersökning och tvÄ semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt samlades 15 enkÀter in frÄn fyra förskolor.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid pÄ förskolan. Forskning visar pÄ vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön pÄ förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar Àven att förskolegÄrdar som Àr naturrika (stora ytor, trÀd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmÄga osv. pÄ ett sÀtt som inte en gÄrd utan dessa egenskaper kan göra.

Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur h?gstadieelever anv?nder sina mo-biltelefoner i vardagen och hur de sj?lva upplever att mobilanv?ndningen p?verkar deras s?mn och skolprestation. Studien genomf?rs mot bakgrund av att mobiltele-fonen blivit en central del av elevers sociala och akademiska liv, samtidigt som dess roll i skolmilj?n ?r omdebatterad. De teoretiska ramarna utg?r fr?n det socio-kulturella perspektivet p? l?rande (Vygotskij, 1978) samt medium theory (Mey-rowitz, 1985), om hur socialisering och gruppidentitet utvecklas.

Syftet med studien var att fÄ insikt om pedagogers kunskaper och tankar kring, och erfarenheter av mÄngkulturellt arbete och interkulturell pedagogik i förskolan. De frÄgestÀllningar studien utgick frÄn var hur pedagogerna ser pÄ omrÄdet interkulturell pedagogik: vilka tankar, erfarenheter och kunskaper som finns, om och hur interkulturell pedagogik praktiseras i förskolan, samt hur det interkulturella förhÄllningssÀttet yttrar sig. Studien genomfördes och frÄgestÀllningarna besvarades genom att vi tog del av styrdokument, aktuell litteratur och forskning kring omrÄdet, samt att tvÄ kvalitativa gruppintervjuer utfördes i tvÄ arbetslag i förskolor med sammanlagt sex pedagoger. I studiens resultat framkom det att interkulturell pedagogik praktiserades till viss del. Erfarenheter av och kunskaper kring ett mÄngkulturellt arbetssÀtt, som interkulturell pedagogik innefattar, skiljde sig mycket Ät.

VÄrt syftet med C-uppsatsen Àr att ur en pedagogisk synvinkel fÄ en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda pÄ detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har Àven behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man gÄr igenom nÀr man har drabbats av en traumatisk hÀndelse.

Syftet med detta examensarbete har varit att i förskolan undersöka hur pedagoger förhÄller sig till tystnadsplikt och de etiska dilemman som de dagligen stÀlls inför. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvalitativ undersökning och som metod har vi valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts med 11 verksamma pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor. Empirin har analyserats med Vygotskijs sociokulturella teori och Kohlbergs teori om moralisk utveckling. Pedagogerna anser att trots lagar och regler finns det ofta en osÀkerhet. De stÀllningstaganden som pedagogerna tar i verksamheten Àr utifrÄn hur de Àr som person och dess tidigare erfarenheter, vilket gör att det skapas olika förhÄllningssÀtt i arbetslagen..

Samspelets betydelse mellan pedagog och barn Àr nÄgot som framhÀvs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhÄllningssÀtt i förskolan som anses gynna detta samspel. VÄr studie startade med en nyfikenhet om programmet VÀgledande samspel. Programmet VÀgledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmÀrksammat att mÄnga pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om VÀgledande samspel.

Bakgrund:Inspirationen till vÄrt valda Àmne fann vi genom vÄra personliga erfarenheter frÄn vÄra studier vid högskolan och frÄn de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfÀllen vi haft, dÄ vi bÄda upplevt hur skilda pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrande. Genom teoretiska utgÄngspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn pÄ barns lÀrande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jÀmfört hur pedagogiska förhÄllningssÀtt kan pÄverka barns lÀrprocesser.Syfte:Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra och jÀmföra hur olika pedagogiska förhÄllningssÀtt pÄverkar barns lÀrprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) Àr att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhÄllningssÀtt. VÄra frÄgestÀllningar för undersökningen Àr: Hur framtrÀder de pedagogiska förhÄllningssÀtten i de undersökta förskolorna? I vad mÄn bidrar pedagogernas förhÄllningssÀtt till att utveckla respektive hÀmma barns lÀrprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lÀrprocesser?Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgÄngspunkt i tidigare forskning, vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola.

Syftet med studien har varit att undersöka och kritiskt granska berörda pedagogers uppfattningar av sin undervisning av invandrarbarn med hörselnedsÀttning. Syftet preciseras med utgÄngspunkt i följande tre frÄgestÀllningar: Vilket arbetssÀtt föresprÄkar pedagoger nÀr det gÀller undervisning i grupper med invandrarbarn som har hörselnedsÀttning?Vilka möjligheter och hinder föreligger i undervisningsmiljön enligt pedagogernas förestÀllningar?Hur pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt och bemötande de hörselnedsatta invandrarbarnens möjligheter att tillÀgna sig undervisningen? Studien grundar sig pÄ djupintervjuer med pedagoger som undervisar invandrarbarn med hörselnedsÀttning i förskola och skola. För att kunna undersöka pedagogernas uppfattningar har en fenomenologisk ansats anvÀnts. Barn utvecklas i samspel med omgivningen och interagerar med sÄvÀl individer som material och dÀrför kan mÀnniskosynen och kunskapssynen betecknas som socialkonstruktionistisk.