Syftet med detta arbete Àr att fÄ insyn och ökad kunskap pÄ hur pedagogerna pÄ en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur Àr ett pedagogiskt hjÀlpmedel som sÀtter igÄng barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag anvÀnt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar pÄ en mÄngkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna pÄ förskolan anvÀnder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, sprÄkfrÀmjande hjÀlpmedel.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fyra gymnasieelever talar om skönlitteratur och dÀrmed fÄ kunskap om hur dessa elever uppfattar lÀsning av skönlitteratur inom svenskundervisningen. För att uppnÄ syftet anvÀnde jag mig av en kvalitativ ansats, med fokusgrupp som metod. Jag anlade ett receptionsteoretiskt perspektiv som jag analyserade och diskuterade resultaten utifrÄn. Resultaten i min studie visar pÄ ett didaktiskt problem inom svenskundervisningen i skolan, som bekrÀftar den tidigare forskning inom Àmnet, som jag har tagit del av. Litteraturundervisningen i skolan styr elever mot en begrÀnsad lÀsning i vilken elevernas lÀsupplevelse blir mindre viktig Àn de uppgifter som omger lÀsningen..

Syftet med studien Àr att undersöka och analysera pedagogers arbete med matematik pÄ förskolans utegÄrd. Studien genomfördes i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att pedagogers arbete med matematik pÄ förkolans utegÄrd frÀmst sker genom att de benÀmner vad barnen gör med matematiska begrepp och utmanar dem genom att stÀlla frÄgor och pÄ sÄ sÀtt utveckla aktiviteterna. Vissa pedagoger nÀmner att de arbetar pÄ ett undersökande sÀtt med problemlösning. Vissa pedagoger skapar Àven lÀrtillfÀllen inom matematik genom att förse barnen med material eller genom att arbeta med planerade aktiviteter pÄ utegÄrden som berör matematik.

Stavelsemetoden utgÄr, som namnet anger, frÄn stavelser. Det Àr en metod som anvÀnds inom förskolan, grundskolans tidigare Är och specialundervisning. Genom att muntligt lÀra sig att dela upp ett ord i stavelser förvÀntas detta överföras till lÀsning och skrift. Motiveringen Àr att barnet har fÀrre komponenter att hÄlla i korttidsminnet Àn vad fallet Àr med lÀsning baserad pÄ fonem. Syftet med vÄr studie har varit att belysa pedagogers syn pÄ stavelsemetoden i mötet med barn som har annat modersmÄl Àn svenska.

"HÀr finns det ju kanter som inte Àr helt perfekta. Men man tar sig ju fram med en liten extra omvÀg eller sÄ." Citatet beskriver en av de fem intervjuade pedagogernas syn pÄ inkludering av rullstolsburna elever under idrottslektionen. Studiens syfte Àr att se till vilka anpassningsmöjligheter samt svÄrigheter det enligt pedagoger finns vid idrott med rullstolsburna elever. Under arbetet med studien har jag inspirerats av hermeneutiken. Det jag kom fram till i min studie var att det enligt pedagogerna finns svÄrigheter som kan skapa hinder för den rullstolsburna eleven, sÄ som den befintliga miljön, pedagogers kompetens samt vissa aktiviteter.

SÀrskola eller integrering i grundskola Àr en frÄga som förÀldrar till sÀrskoleelever kan stÀllas inför. NÀr en elev blir antagen till sÀrskolan och erbjuds en skolgÄng dÀr sÄ har förÀldrarna rÀtt att neka det, till förmÄn för en skolgÄng som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vÄrdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lÀmpar sig bÀst för en sÀrskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det dÀrför vara betydelsefullt att fÄ en förstÄelse för sÀrskoleelever, deras vÄrdnadshavare och valet av skolform med förÀldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebÀra, eftersom mötet med sÀrskoleelever och deras vÄrdnadshavare nÀr som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen Àr dÀrför att fÄ ta del av nÄgra pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av sÀrskoleelever, deras vÄrdnadshavare och valet av skolform med förÀldrainflytande, för att fÄ en förstÄelse utifrÄn dessa pedagogers perspektiv.

I dagens förskola och skola tenderar elevgrupperna till att bli allt större medan antalet pedagoger minskar. UvnÀs Moberg (2000) har i ett flertal studier visat pÄ att beröring aktiverar kroppens lugn - och - ro hormoner oxytocin. Studier vid bland annat det Amerikanska Touch Research Institutet i Miami har visat att massage har en ÄngestdÀmpande, lugnande och avslappnande effekt pÄ elever. InlÀrningen och problemlösning sker för det mesta lÀttare efter massage. VÄrt syfte Àr att undersöka pedagogers syn pÄ de kÀnslomÀssiga, interaktionella och kognitiva aspekterna hos eleverna som en följd av elevmassage.

VÄr uppsats handlar om tre pedagogers arbetssÀtt att integrera drama och teater i skolundervisningen. Vi har tagit reda pÄ hur lÀrare och drama-/teaterpedagoger arbetar och till viss del hur det pÄverkar eleverna. Vi har intervjuat en lÀrare i grundskolan som arbetar med att integrera drama i sin svenskundervisning, en drama-/teaterpedagog som hjÀlper lÀrare med att integrera drama och teater i sin undervisning och en kulturpedagog som arbetar med olika estetiska processer integrerat med annan undervisning i för- och grundskolan. UtifrÄn dessa intervjuer har vi analyserat resultatet och jÀmfört det med tidigare forskning inom omrÄdet.Vi mÀrkte att de tre pedagogerna hade ganska olika arbetssÀtt. LÀraren arbetar med drama för att underlÀtta sin undervisning i svenska som andra sprÄk, drama-/teaterpedagogen samarbetar med lÀrare för att utveckla dramaövningar i relation med lÀroplanen och kulturpedagogen har teater som hjÀlpmedel, dÄ detta frÀmjar bland annat gruppdynamiken.Deras förhÄllningssÀtt till Àmnesintegrering Àr i grunden lika.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagogerna talar om sin inledande lÀs- och skrivundervisning. Vi ville Àven belysa pedagogernas instÀllning till datorn och andra tekniska verktyg som en del i undervisningen..

Detta arbete handlar om pedagogers förhÄllningssÀtt till styrdokumenten samt arbetssÀtt för barns lÀs- och skrivutveckling i förskoleklassen och i skolans tidigaste Ärskurser. Arbetes problemprecisering Àr att undersöka hur olika pedagoger uppfattar, och arbetar efter, skolans styrdokuments riktlinjer för god lÀs- och skriv- undervisning. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna pÄ mÄnga sÀtt uppfyller styrdokumentens mÄlsÀttningar och intentioner men sjÀlva verkar de ej se detta samband. Genom intervjuer med verksamma pedagoger har det framkommit att det inte finns en ŽallenasaliggörandeŽ metod att arbeta utifrÄn nÀr barnen ska lÀra sig att lÀsa och skriva. Viktigt Àr att en god sprÄklig och fonologisk medvetenhet byggs upp hos barnen - för att de sedan utifrÄn den ska kunna knÀcka lÀs- och skrivkoden..

Title: Teaching improvisation in different musical genres My curiosity for teaching improvisation in different genres emerged when I started playing with musicians who had another musical background than my own. I wanted to acquire a better understanding of what improvisation means to them and how improvisation is taught in their genre. The aim of this study is to gain insight into four pedagogues' methods of teaching improvisation. The four pedagogues represent the genres of jazz, blues, organ music and folk music. I chose these four genres for two reasons.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gÀllande matematik i andraskolÀmnen. FrÄgor vi stÀllt Àr om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolÀmnen förbÄde sig sjÀlva och eleverna och om de matematikansvariga lÀrarna Àr mer drivande i att hamatematik i andra skolÀmnen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De Ätta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med Ärskurserna 1-6 och arbetar pÄ treolika skolor.Resultaten i vÄr undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolÀmnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal Àr det allrabÀst och enklast att integrera sÀger de vidare.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn pedagogers definition av begreppet utomhuspedagogik belysa pedagogers didaktiska stÀllningstaganden i samband med den pedagogiska verksamhet som bedrivs utomhus inom förskola och förskoleklass.Studien utgÄr frÄn Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik, dÀr utomhuspedagogik ses som att: lÀrandets rum flyttas ut, vÀxelverkan mellan sinnlig upplevelse och boklig bildning samt att platsens för lÀrandet Àr av stor betydelse.För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar har det genomförts sex samtalsintervjuer och sex utomhusobservationer. Resultatet visar att respondenterna inte definierar begreppet utomhuspedagogik pÄ samma sÀtt som Szczepanski. Vidare visar resultatet utifrÄn de didaktiska stÀllningstaganden pedagogerna tar i samband med sin utomhusverksamhet att hÀlsa ses som den största anledningen till att bedriva pedagogisk verksamhet utomhus. Pedagogerna ansÄg inte att platsen för lÀrandet hade nÄgon betydelse utan de menade istÀllet att planeringen Àr det som betyder nÄgot. Den slutsats författarna till studien kom fram till var att det inte i enlighet med Szczepanskis definition, bedrivs utomhuspedagogik pÄ respektive förskolor och skola..

Lindgren, P, Olsson, S & Simonsson, D. (2008) Autism och Asperger syndrom ? tvÄ studier om pedagogers och specialpedagogers kunskaper och erfarenheter (Autism and Asperger syndrome ? two studies of teachersŽ and special educatorsŽ knowledge and experience). Högskolan, Kristianstad. Specialpedagogiska programmet. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka kunskaper som specialpedagoger inom grund-skola och grundsÀrskola har, samt hur pedagoger uppfattar sina kunskaper och erfarenheter nÀr det gÀller autism och Asperger syndrom.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anvÀndningen av surfplatta ser ut i Ärskurs 4-6. Anledningen till att vi valde att inrikta oss mot den hÀr Äldersgruppen Àr för att vi tyckte forskningen var bristfÀllig. Vi vill ta reda pÄ pedagogers syn pÄ sin anvÀndning av surfplatta och vilka för- och nackdelar de upplever med surfplatta som pedagogiskt verktyg. VÄra frÄgestÀllningar Àr: - Hur ser pedagoger i Ärskurs 4-6 pÄ sin anvÀndning av surfplatta i undervisningen? - Vad upplever pedagoger som positivt eller negativt med anvÀndningen av surfplatta? För att ta reda pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom Ärskurs 4-6, tre specialpedagoger och fyra lÀrare. Resultatet visar att mÄnga pedagoger Àr positiva till att börja anvÀnda surfplatta i undervisningen, men eftersom mÄnga utav de endast har en surfplatta i klassrummet Àr det svÄrt att bedriva ett bra pedagogiskt arbetssÀtt kring den.