Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av sÀrskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgÄtt ifrÄn studiens huvudfrÄga ?Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av sÀrskilt stöd??, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjÀlp av studiens tvÄ teoretiska perspektiv: salutogent synsÀtt/KASAM och Vygotskijs utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund. Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. För en elev kan endast en liten förÀndring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och kÀnna sig inkluderad eller att uppleva kaos..

Dagens förskolor bedrivs i bÄde kommunal och privat regi, andelen fristÄende förskolor vÀxer sig allt större pÄ marknaden. Oavsett Àgare har barngruppsantalet under senare Är ökat och det har pÄgÄtt debatter kring hur detta pÄverkar vÄra barn, bÄde experter pÄ omrÄdet och förÀldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sÀtt att hantera stora barngrupper i fristÄende förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte faststÀlla ett specifikt barngruppsantal men framhÄller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar Àven att personalgruppen har stor inverkan pÄ verksamheten, deras förmÄga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnÄ ett fungerande arbete.

Bakgrund: DÄ barngrupperna tenderar att bli allt större i samma smÄ lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, mÄnga förskolor tillbringar pÄ grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen pÄverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön Àr utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsÀtter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning pÄ huruvida gÄrdens utformning pÄverkar pedagogernas arbete och har dÀrför valt att fokusera pÄ detta omrÄde.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om förskolegÄrdens utformning pÄverkar pedagogers arbete utomhus.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation till skolarbete. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en studie dÀr vi genom kvalitativa intervjuer lÄtit nio elever och fyra pedagoger frÄn tvÄ skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehÄller informanternas berÀttelser om vilka faktorer som inverkar pÄ motivationen, resultatet diskuterades utifrÄn Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. NÀr vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utlÀsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudomrÄden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlÀrning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lÀrare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra leksaksinnehavet pÄ en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnÄ syftet gjordes en jÀmförelse pÄ de bÄda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tÀnkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhÄllningssÀtt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssÀtt av leksakerna i förskoleverksamheterna.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjÀlp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd trÄd beskrivs motoriken iförhÄllande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsÀtt skildras, samt en kortarebeskrivning av LÀroplanens innehÄll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn pÄ barns motoriska trÀning, samt hur ofta motorikenÄterkommer som en del i verksamheten. I studien anvÀnds kvantitativ enkÀt, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur förÀldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden pÄverkade sprÄkutvecklingen hos barn med sprÄkstörning.  FrÄgestÀllningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland förÀldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för sprÄkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stÀmde vÄra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkÀtundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (EnkÀtsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att bÄde förÀldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansÄg att den var bra för barnens sprÄkutveckling och underlÀttade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansÄg att man inte anvÀnde sig av TAKK i alla situationer.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Bakgrund: Idrott och hÀlsa tillhör de största Àmnena i skolan. Rörelse Àr viktigt för hÀlsan och mÀnniskans vÀlbefinnande. För att alla elever ska fÄ möjlighet till detta Àr det viktigt att skolan och ansvarig pedagog utformar undervisningen sÄ att alla elever ges möjlighet till utveckling inom Àmnet. SamhÀllsdebatten om att barn behöver fysisk aktivitet pÄgÄr stÀndigt. Ges de elever som Àr i behov av stödundervisning möjlighet till detta dÄ deras hÀlsa pÄverkas fysiskt och psykiskt av rörelse? För att uppnÄ ett lustfyllt lÀrande inom Àmnet bör det vara ett tillÄtande klimat samt finnas möjlighet till att nivÄgruppera efter elevernas behov.

I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fÄtt svara pÄ frÄgor om utevistelsen pÄ förskolan. Syftet var att ta reda pÄ vad pedagogerna sjÀlva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. FrÄgorna gÀllde bÄde vistelsen i den planerade miljön pÄ gÄrden och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse pÄ förskolan. NÄgra av fördelarna som nÀmndes var god motoriktrÀning och social trÀning. Sedan belystes Àven vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanÄt.Minst en gÄng om dagen gÄr de ut med barnen pÄ gÄrden och de flesta försöker komma ivÀg till skogen en gÄng i veckan.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

En av skolans viktigaste uppgifter Àr att lÀra alla barn att lÀsa. Syftet med denna studieÀr att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad sprÄkstörning. Vi vill fÄnga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers lÀsutveckling i Ärskurs 1-3. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarnahar vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har sprÄkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som Àr av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers lÀsutveckling Àr relationen till eleven, möta eleven pÄdess nivÄ, flexibilitet i organisationen, mÀngden erfarenhet, extern hjÀlp och samarbetemed förÀldrar.

Bakgrund: Fibromyalgi karakteriseras som ett kroniskt sm?rtsyndrom pr?glat av omfattande sm?rta, tr?tthet och s?mnproblem, vilket avsev?rt f?rs?mrar den drabbades livskvalit?. Syndromet, som drabbar tv? till fyra procent av befolkningen med en ?verrepresentation av kvinnor, kr?ver en multidisciplin?r behandlingsstrategi p? grund av dess komplexa natur. Diagnostiseringen av fibromyalgi utg?r en klinisk utmaning, givet avsaknaden av objektiva biomark?rer, och bygger ist?llet p? patientrapporterad sm?rta som kr?ver att patienten uppvisar sm?rta vid palpation p? minst elva av arton definierade ?mma punkter (tender points). Syfte: Syftet ?r att unders?ka patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteratur?versikt med en systematisk ansats utf?rdes genom att analysera data insamlade fr?n databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Det resulterade i nio relevanta artiklar, varav ?tta var kvalitativa och en kvantitativ, publicerade mellan ?ren 2012 och 2024. Resultat: Det identifierades tre huvudteman och sex underliggande subteman.

Studien belyser styrdokument utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jÀmstÀlldhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhÀllet, massmedia och hemmen kan pÄverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien ÄskÄdliggör att det Àr av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie Àr att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jÀmstÀlldhet i förskolans vardag.Syftet med studien Àr att kartlÀgga pedagogers uppfattning kring jÀmstÀlldhet i förskolan.

Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag pÄ den vÀrmlÀndska glesbygden uppfattar pedagogikÀmnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det Àr framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.Studien bygger pÄ intervjuer med representanter frÄn fem vÀrmlÀndska industriföretag.Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende pÄ respondenternas berÀttelser och de uttalande som kan kopplas till Àmnet pedagogik, vilket Àr brukligt vid anvÀndandet av narrativ metod och analys.Resultatet visar att de vÀrmlÀndska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha nÄgon anstÀlld som arbetar med dessa frÄgor..