Dagens förskolor bedrivs i bÄde kommunal och privat regi, andelen fristÄende förskolor vÀxer sig allt större pÄ marknaden. Oavsett Àgare har barngruppsantalet under senare Är ökat och det har pÄgÄtt debatter kring hur detta pÄverkar vÄra barn, bÄde experter pÄ omrÄdet och förÀldrar uttrycker en stor oro över detta. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers upplevelse av och sÀtt att hantera stora barngrupper i fristÄende förskolor, samt hur de valt att organisera den pedagogiska verksamheten. Tidigare forskning kan inte faststÀlla ett specifikt barngruppsantal men framhÄller att antalet inte bör överstiga 20 barn. Forskning visar Àven att personalgruppen har stor inverkan pÄ verksamheten, deras förmÄga att organisera och samarbeta har visat sig vara viktiga faktorer för att uppnÄ ett fungerande arbete.

Bakgrund: DÄ barngrupperna tenderar att bli allt större i samma smÄ lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, mÄnga förskolor tillbringar pÄ grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen pÄverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön Àr utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsÀtter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning pÄ huruvida gÄrdens utformning pÄverkar pedagogernas arbete och har dÀrför valt att fokusera pÄ detta omrÄde.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om förskolegÄrdens utformning pÄverkar pedagogers arbete utomhus.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor.

Studiens syfte var att undersöka nÄgra elevers och pedagogers uppfattningar om vilka faktorer som pÄverkar elevernas motivation till skolarbete. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor gjordes en studie dÀr vi genom kvalitativa intervjuer lÄtit nio elever och fyra pedagoger frÄn tvÄ skolor tala om sina upplevelser av motivation i skolan. Studien innehÄller informanternas berÀttelser om vilka faktorer som inverkar pÄ motivationen, resultatet diskuterades utifrÄn Jerome Bruners motivationsteori och  John Hatties studie om motivation. NÀr vi sammanfattade resultatet kunde vi ur samtliga informanters svar utlÀsa att elevers motivation var starkt kopplad till fyra huvudomrÄden; meningsfullhet, delaktighet, variation och upplevelsebaserad inlÀrning. Nyckelord: motivation, motivation, pedagogik, lÀrare, learning, elever, klassrum, arbetsformer.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra leksaksinnehavet pÄ en traditionell förskola och en Montessoriförskola samt belysa pedagogers tankar kring leksaker och leksakers betydelse i förskolan. För att uppnÄ syftet gjordes en jÀmförelse pÄ de bÄda förskolorna av följande fyra leksakskategorier; bordsspel, leksaksdjur, utrustning för rollek och dockor, samt utfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger. Det resultat som framkom av dessa metoder visade att det fanns skillnader i leksaksinnehaven och i hur pedagogerna tÀnkte kring betydelserna av leksaker. Pedagogernas skilda tankar kring leksakernas betydelse visade sig bottna i deras pedagogiska förhÄllningssÀtt till leksakerna. Detta resulterade i olika hanteringssÀtt av leksakerna i förskoleverksamheterna.

BAKGRUND: Bakgrunden belyser, med hjÀlp av litteratur och forskning, motorikensbetydelse för barns utveckling. Som en röd trÄd beskrivs motoriken iförhÄllande till barns fysiska, sociala, emotionella och kognitivautveckling. Pedagogens roll och synsÀtt skildras, samt en kortarebeskrivning av LÀroplanens innehÄll om motorik.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om pedagoger idagarbetar med motorik i förskolan. Vi vill undersöka vad pedagoger harför syn pÄ barns motoriska trÀning, samt hur ofta motorikenÄterkommer som en del i verksamheten. I studien anvÀnds kvantitativ enkÀt, med positivistisk grund, somundersökningsredskap.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur förÀldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden pÄverkade sprÄkutvecklingen hos barn med sprÄkstörning.  FrÄgestÀllningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland förÀldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för sprÄkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stÀmde vÄra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkÀtundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (EnkÀtsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att bÄde förÀldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansÄg att den var bra för barnens sprÄkutveckling och underlÀttade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansÄg att man inte anvÀnde sig av TAKK i alla situationer.

I min undersökning har fem pedagoger genom strukturerade intervjuer fÄtt svara pÄ frÄgor om utevistelsen pÄ förskolan. Syftet var att ta reda pÄ vad pedagogerna sjÀlva hade för tankar och syften bakom utevistelsen, samt hur de arbetade med detta. FrÄgorna gÀllde bÄde vistelsen i den planerade miljön pÄ gÄrden och i naturen.Pedagogerna fann mestadels fördelar med utevistelse pÄ förskolan. NÄgra av fördelarna som nÀmndes var god motoriktrÀning och social trÀning. Sedan belystes Àven vikten av ?frisk luft? och att pedagogerna upplevde barnen som piggare om de vistades utomhus emellanÄt.Minst en gÄng om dagen gÄr de ut med barnen pÄ gÄrden och de flesta försöker komma ivÀg till skogen en gÄng i veckan.

Bakgrund: Idrott och hÀlsa tillhör de största Àmnena i skolan. Rörelse Àr viktigt för hÀlsan och mÀnniskans vÀlbefinnande. För att alla elever ska fÄ möjlighet till detta Àr det viktigt att skolan och ansvarig pedagog utformar undervisningen sÄ att alla elever ges möjlighet till utveckling inom Àmnet. SamhÀllsdebatten om att barn behöver fysisk aktivitet pÄgÄr stÀndigt. Ges de elever som Àr i behov av stödundervisning möjlighet till detta dÄ deras hÀlsa pÄverkas fysiskt och psykiskt av rörelse? För att uppnÄ ett lustfyllt lÀrande inom Àmnet bör det vara ett tillÄtande klimat samt finnas möjlighet till att nivÄgruppera efter elevernas behov.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

En av skolans viktigaste uppgifter Àr att lÀra alla barn att lÀsa. Syftet med denna studieÀr att belysa och analysera pedagogers utsagor och resonemang om mötet med barn somhar identifierad sprÄkstörning. Vi vill fÄnga vad som uppfattas vara av betydelse för attstimulera dessa elevers lÀsutveckling i Ärskurs 1-3. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarnahar vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med ostrukturerad intervju. I studien intervjuasfem pedagoger med erfarenhet av att arbeta med elever som har sprÄkstörning.Resultatet visar att respondenternas uppfattning om vad som Àr av betydelse för attkunna stimulera dessa elevers lÀsutveckling Àr relationen till eleven, möta eleven pÄdess nivÄ, flexibilitet i organisationen, mÀngden erfarenhet, extern hjÀlp och samarbetemed förÀldrar.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Studien belyser styrdokument utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vidare belyses aktuell forskning kring jÀmstÀlldhet. Forskningen innefattar bland annat hur miljön, samhÀllet, massmedia och hemmen kan pÄverka pedagoger och barnen till att bli könstereotypt i förskolans verksamhet. Studien ÄskÄdliggör att det Àr av betydelse att pedagoger blir medvetna om hur bemötandet av flickor och pojkar sker. Förhoppningen med denna studie Àr att pedagoger ska bli medvetna om betydelsen av att arbeta med jÀmstÀlldhet i förskolans vardag.Syftet med studien Àr att kartlÀgga pedagogers uppfattning kring jÀmstÀlldhet i förskolan.

Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag pÄ den vÀrmlÀndska glesbygden uppfattar pedagogikÀmnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det Àr framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.Studien bygger pÄ intervjuer med representanter frÄn fem vÀrmlÀndska industriföretag.Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende pÄ respondenternas berÀttelser och de uttalande som kan kopplas till Àmnet pedagogik, vilket Àr brukligt vid anvÀndandet av narrativ metod och analys.Resultatet visar att de vÀrmlÀndska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha nÄgon anstÀlld som arbetar med dessa frÄgor..

Följande studie syftar till att undersöka hur industriföretag pÄ den vÀrmlÀndska glesbygden uppfattar pedagogikÀmnet vid Karlstads universitet. Studien har en tydlig inriktning mot arbetslivspedagogik, och det Àr framförallt arbetspedagogiska teorier som utgör studiens teoretiska grund.Studien bygger pÄ intervjuer med representanter frÄn fem vÀrmlÀndska industriföretag.Dessa intervjuer har sedan analyserats med avseende pÄ respondenternas berÀttelser och de uttalande som kan kopplas till Àmnet pedagogik, vilket Àr brukligt vid anvÀndandet av narrativ metod och analys.Resultatet visar att de vÀrmlÀndska industriföretagen har behov av pedagogisk kunskap, men att de föredrar att anlita konsulter framför att ha nÄgon anstÀlld som arbetar med dessa frÄgor..

Bakgrund:I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en sjÀlvklar del av verksamheten. Vi har under de Är vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen pÄ förskolans gÄrd ofta blir en plats för att barnen ska fÄ springa av sig och fÄ frisk luft. Genom vÄr utbildning har intresset och nyfikenheten vÀckts för hur pedagoger anvÀnder utevistelsen pÄ förskolegÄrden. Vi vill undersöka hur pedagogerna anvÀnder utevistelsen för att utmana barnens lek och lÀrande och om lÀroplanen hÄlls levande Àven ute.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek och lÀrande vid utevistelsen i förskolan.Metod:Vi har anvÀnt oss av delvis deltagande observationer och Àven fört fÀltanteckningar pÄ tvÄ förskolor. DÀrigenom fick vi en bild av pedagogernas förhÄllningssÀtt till lek och lÀrande.Resultat:I vÄrt resultat kan vi konstatera att pedagogerna pÄ de tvÄ förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan anvÀnda sin utemiljö.