Svenska som andrasprÄk SSA133Vt 2011Handledare: Maud Gistedt och Ingegerd Enström.

Syftet Ă€r att undersöka och reflektera kring pedagogers sprĂ„k i arbetet med utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner, pedagoger emellan samt mellan pedagoger och förĂ€ldrar. Efter en litteraturgenomgĂ„ng som fokuserar diskurser, sprĂ„k och yrkessprĂ„k presenteras resultatet av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer gjorda med pedagoger, yrkesverksamma i förskolan och grundskolan.Över etthundraĂ„ttio tusen pedagoger arbetar med barn och elever i Sverige. Har pedagoger i förskola och skola ett fungerande sprĂ„k? Finns behovet av ett yrkessprĂ„k? Ur specialpedagogiskt perspektiv beskrivs sprĂ„ket som ett viktigt redskap. Det har en avgörande roll för mĂ€nniskans förstĂ„else för vad som sker och för den roll hon fĂ„r i samspel med andra.

SprÄket Àr en del av mÀnniskan och utan ett utvecklat sprÄk kan vi inte kommunicera med omgivningen. Hos barn i förskoleÄldern Àr utvecklingstempot högt och barnets mottaglighet och motivation till att lÀra lÀgger grunden för ytterligare lÀrande (Eriksen Hagtvet, 2004). Syftet med studien Àr att se hur pedagoger arbetar med barn i Älder 1-3 Är för att stimulera deras sprÄkutveckling. Vi utgick ifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur kommunicerar pedagoger med barn för att utveckla deras sprÄkliga medvetenhet?Hur anvÀnder sig pedagoger av sprÄket för att stimulera barns sprÄkutveckling?Hur skapar pedagogerna en stimulerande sprÄkmiljö?För att svar pÄ dessa frÄgestÀllningar sÄ gjorde vi observationer pÄ pedagoger i förskolan.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrÄn fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör mÀnniskan lugn och harmonisk, att grönomrÄden hjÀlper kroppen att ÄterhÀmta sig. Det finns studier som visar pÄ att barn mÄr bra av att vara i naturen och det underlÀttar vid inlÀrning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmÀnheten pÄ grund av avstÄnd till grönomrÄden och kÀnslan av otrygghet. Uppsatsens bygger pÄ en kvalitativ metod.

Syftet med arbetet Àr att studera flickors och pojkars lek, fri frÄn pedagogers inverkan. Forskningsbakgrunden beskriver skillnader i pojkars och flickors lek samt lekens betydelse för barns utveckling. Undersökningen genomfördes pÄ en förskola med en kvalitativ metod, dÀr barnen observerades med videokamera. I resultatet framkom vilka tema flickor och pojkar har i sin lek, hur de utnyttjar rummet, hur deras fysiska aktivitet beskrivs och vilka leksaker och material de anvÀnder i leken. Den stora skillnaden som vi kommit fram till Àr att flickor anvÀnder kroppen och fysisk aktivitet mindre mÄngfacetterat Àn pojkarna.

V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka hur förÀldrars och pedagogers upplevelser och erfarenheter av TAKK-metoden pÄverkade sprÄkutvecklingen hos barn med sprÄkstörning.  FrÄgestÀllningarna var:- Vilka upplevelser/erfarenheter fanns bland förÀldrar och pedagoger?- Vilken betydelse hade kommunikationsmetoden för sprÄkutvecklingen?- Vad bidrog till goda resultat?- Hur stÀmde vÄra resultat med tidigare forskning? Vi valde att arbeta med en enkÀtundersökning som vi kompletterade med intervjuer. (EnkÀtsvaren presenterades i stapeldiagram.) Resultaten visade att bÄde förÀldrar och pedagoger var positiva till metoden. De ansÄg att den var bra för barnens sprÄkutveckling och underlÀttade kommunikationen. Undersökningsgrupperna ansÄg att man inte anvÀnde sig av TAKK i alla situationer.

I denna studie undersöks nÄgra pedagogers arbetssÀtt att synliggöra mÄlen för elever. Syftet var att skapa en djupare kunskap om hur mÄl anvÀnds i skolans verksamhet. För att uppnÄ syftet valde jag att göra kvalitativa intervjuer med tvÄ rektorer och tre lÀrare, pÄ tvÄ olika skolor. FrÄgestÀllningarna var: ? Hur förklarar pedagoger att de medvetandegör mÄlen i Lpo94 för eleven i den mÄlstyrda skolan? ? Vilka svÄrigheter har pedagoger att förtydliga/konkretisera mÄlen i Lpo 94? ? PÄ vilket sÀtt försöker pedagoger göra eleverna delaktiga i mÄlsÀttningen att uppnÄ mÄlen ur Lpo 94 i skolan? ? Hur skiljer sig de studerade skolorna i sitt arbetssÀtt med mÄlen ur Lpo 94? Tidigare forskning visar pÄ att mÄl skall vara tydliga och konkreta för att bÀst kunna uppnÄs.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ?r en neurodegenerativ sjukdom som g?r att muskler f?rtvinar och ger personen en successiv f?rsvagning i kroppen. Det leder bland annat till sv?righeter att r?ra sig, ?ta och tala. Sjukdomen ?r obotlig men bromsande medicinering och symtomlindrande behandling erbjuds.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begÄvning och begÄvade elever samt perspektiv pÄ deras tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera begÄvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger pÄ tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fÀltanteckningar. UtifrÄn dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansÀttningar kontra individuellt arbete, arbetssÀtt och digitala hjÀlpmedelNivÄgrupperingar av klasserna och gruppering av begÄvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begÄvade elever generellt gÀller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde Àven vissa specifika tillvÀgagÄngssÀtt urskiljas..

Abstract Carolina Johansson (2007) Pedagogers tankar kring lek i lÀsinlÀrning. (Playing and reading Teachers thoughts around playing in reading). Syftet med det hÀr examensarbetet var att fÄ kunskap om pedagogers tankar kring lekens betydelse för lÀsinlÀrning. FrÄgestÀllningarna har varit ?Hur ser arbetet ut i lÀsinlÀrning??, ?AnvÀnds leken i lÀsinlÀrning och isÄ fall hur?? och ?Hur tÀnker pedagoger kring fördelar och nackdelar med leken i lÀsinlÀrning??. Jag har i uppsatsen anvÀnt mig av Wittling (1998), Leimers (1974) och Smith (2000) tankar och teorier kring lÀsning.

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger bemöter barn i behov av sÀrskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angÄende vilka barn de anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd Àr ytterligare nÄgot som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgÄng till för att möta och hjÀlpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsÀttningar. De frÄgestÀllningar som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Vilka barn anser pedagogerna Àr i behov av sÀrskilt stöd? ? Hur bemöter pedagogerna barn i behov av sÀrskilt stöd? ? Vilken handledning och vilket stöd behöver och fÄr pedagogerna för att kunna möta och hjÀlpa ett barn i behov av sÀrskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsÀttningar? Undersökningen har Àgt rum pÄ tvÄ olika förskolor och fyra pedagoger, tvÄ rektorer och tvÄ specialpedagoger har blivit intervjuade.

BAKGRUND: Stress kan vara positiv eller negativ. Positiv stress utvecklar ett lÀrande hos barnet. Den negativa stressen pÄverkar barnets utveckling och lÀrande negativt. Det kan visa sig pÄ förskolan genom att barnet Àr trött, okoncentrerat, har magsmÀrtor med mera. Positiva relationer med andra barn och vuxna i förskolan ger barnen trygghet och förebygger den negativa stressen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka variationen i pedagogers uppfattningar om genusmedvetenhet och begreppet genus. Fokus har legat pÄ pedagoger i förskola, skola och fritidshem. I studien redovisas olika forskares syn pÄ begreppet genus och relevant forskning om genusmedvetenhet presenteras. Undersökningen Àr inspirerad av den fenomenografiska forskningsansatsen och en öppen intervjuform har anvÀnts. Resultatet har sedan kategoriserats i kvalitativt skilda kategorier.

Abstract  The purpose of my study is to see how pedagogues describe their work with language stimulation in preschool. My study is a case study. Through qualitative interviews and observations with three pedagogues I want to se how it works in preschool.     My research question was:How do the pedagogues describe their work procedure with language stimulation?  My result of this study is that language stimulation always is included in all preschool activities.