Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar dokumentationens betydelse för den pedagogiska verksamheten och hur de arbetar med dokumentation i det dagliga arbetet för att frÀmja elevernas lÀrande. Som metod anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer dÀr tvÄ pedagoger i förskolan, tvÄ pedagoger i förskoleklass och tvÄ pedagoger i grundskolans tidigare Är (Är 1-5) deltog. Resultatet ÄskÄdliggör att pedagogerna visar bÄde kunskap och intresse vad det gÀller pedagogisk dokumentation samtidigt som det framgÄr att det finns dilemman i dokumentationsarbetet. Tidsbristen ses som ett problem och det framkommer Àven att skolans dokumentation till stor del Àr resultatstyrd..

Pedagogers vision Àr att alla elever ska fÄ uppleva trygghet och tillhörighet under sin utveckling i skolan, verkligheten ser dessvÀrre inte ut sÄ för alla. För mÄnga elever handlar skolans vardag om att man Àr en osynlig elev, nÄgon som ingen annan ser och vars enda mÄl Àr att komma in i gemenskapen.    Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur verksamma pedagoger i förskoleklass definierar begreppet utanförskap, vilka orsaker som ligger till grund för utanförskap, samt hur de arbetar inom detta omrÄde.VÄr studie grundar sig pÄ en kvalitativ forskningsintervju. Resultatet visar att pedagogernas definition av utanförskap Àr nÀr nÄgon inte kÀnner grupptillhörighet eller Àr delaktig pÄ samma villkor som de övriga i gruppen. En vanlig orsak till utanförskap menar de Àr bristande social kompetens sÄsom olika kommunikationssvÄrigheter. Det framkommer att pedagogerna frÀmst arbetar med gruppstÀrkande samarbetsövningar för att frÀmja trygghetskÀnslan hos eleverna..

Bakgrund Ordet ?yoga? betyder f?rena och grundas p? att f?rena kropp, sinne och sj?l f?r att skapa en balans. Det finns olika varianter av yoga och en av dessa ?r Medicinsk yoga. De ?r sammanfl?tade genom att huvudfokuset ligger p? att f? en s? naturlig andning som m?jligt.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera pedagogers syn pÄ den fria leken och dess betydelse för barns lÀrande och utveckling, Àven undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lÀrande och utveckling i förskolan. Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i tvÄ förskolor. Det som framkommit i undersökningen Àr att pedagogerna hade ett positivt synsÀtt pÄ den fria leken. De ansÄg att den fria leken Àr en viktig kÀlla till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör dÀrför lÀggas mer vikt pÄ i verksamheten. Resultatet visar ocksÄ att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansÄg att deras nÀrvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Syftet med vÄr undersökning Àr att bidra till större kunskap om pedagogers syn pÄ anvÀndandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) i förskolan. Metoden vi har valt för undersökningen Àr kvalitativ metod. Resultatet som studien gett visar att forskare anser att tecken Àr ett naturligt alternativ för yngre barn att uttrycka sig genom innan de börjar tala, vilket bland annat en amerikansk studie pekar pÄ. TAKK visar sig enligt vÄra informanter vara ett bra sprÄkstöd för alla barn, inte bara för de som har en sprÄkstörning. VÄra tankar stÀrks av förskolans lÀroplan (Lpfö 98 rev.2010) som menar att alla barn ska ha rÀtt att uttrycka sig, men alla har inte möjlighet att formulera sig genom det verbala sprÄket.

BÄde genusforskning och jÀmstÀlldhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som nÄgot som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebÀr att könsmönster Àr nÄgot som Àr möjligt att förÀndra. Enligt LÀroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring jÀmstÀlldhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhÄller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns lÀsinlÀrning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frÄgestÀllningar intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelÀrare. Intervju som metod valdes för att lÀttast kunna redogöra för pedagogernas förhÄllningssÀtt till metoden.    Studiens resultat kan sammanfattas med att bÄde lÀrare och specialpedagoger Àr positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för lÀsinlÀrning. Ett centralt resonemang som uppmÀrksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam lÀsupplevelse. Sambandet mellan lÀsinlÀrning och sjÀlvkÀnsla visade sig vara starkt utifrÄn de intervjuades uppfattningar om barns tidiga lÀsinlÀrning.

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

Syftet med denna studie var för oss att tydliggöra den syn pÄ barns lÀrande som finns hos pedagoger inom förskolans verksamhet. SjÀlvklart Àr arbetet en begrÀnsad studie dÄ den utförs pÄ en förskola med fyra pedagogers tankar om barns lÀrande. Vi gick in i detta arbete med frÄgorna; Hur resonerar pedagogerna kring barns lÀrande i förskolan? Hur ser pedagogerna pÄ sin roll i barns lÀrande i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med barns lÀrande i förskolan? Vilken barnsyn har pedagogerna? FrÄgor som vi hoppades fÄ svar pÄ via intervjuer och observationer. Studien byggdes upp av sammanstÀllning av tidigare forskning dÀr fokuset lÄg pÄ det sociokulturella perspektivet, dÄ detta perspektiv genomsyrar den svenska förskolans lÀroplan. Det sociokulturella kan ses utifrÄn det perspektivet att barnet skall ses som en stark och kompetent individ, genom ett samspel med sin omgivning inbringar barnet ny kunskap.

Studiens syfte Àr att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever.Vi valde en kvalitativ metod dÀr det handlar om mÀnniskors uppfattning och deras förstÄelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi Àr intresserade av mÀnniskors tankar och vi har anvÀnt oss av en semistrukturerad intervju.Resultatet av vÄr empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna sjÀlva har benÀmnt i intervjuerna.VÄr diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, kompetenser, förhÄllningssÀtt, utveckling, rektors ansvar, inkludering eller integrering och möjligheter.I vÄr undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser ocksÄ att de rÀtta förutsÀttningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag.

Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning pÄ tre förskolor i SkÄne med syfte att fÄ synliggjort hur pedagogers förhÄllningssÀtt till pojkar respektive flickor synliggörs i förskolans utomhusmiljö. Det empiriska materialet samlades in genom sex intervjuer pÄ tvÄ förskolor och en kompletterande observation pÄ en tredje förskola. Materialet spelades in med hjÀlp av en ljudupptagare och transkriberades dÀrefter.Studiens teoretiska bakgrund Àr det sociokulturella perspektivet samt ett genusperspektiv. Detta med tanke pÄ att barn lÀr i interaktion med sin omgivning samt att genus Àr ett av studiens fokus.Resultatet i studien visar att pedagoger har stora kunskaper inom genus och utomhusmiljö, dock visar resultatet en baksida dÀr pedagogerna sÀger en sak men gör en annan. I studien dras slutsatsen; att pedagoger Àr vÀl medvetna om sin pÄverkan pÄ barnen samt att utomhusmiljön inte anvÀnds i arbetet med genus..

Syftet med studien var att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av hur barns sprÄk pÄverkar deras förvÀntningar. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 9 pedagoger frÄn fyra olika förskolor, som vidare analyserades hermeneutiskt. Studien visar pÄ att pedagogerna lÀgger vikt vid det verbala sprÄket och kroppssprÄket för att kunna kommunicera med barn. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna gav motsÀgelsefulla svar och att Äsikterna gick isÀr. Flera av pedagogerna berÀttade att barns sprÄk pÄverkar deras förvÀntningar och att de stÀller högre krav pÄ barn med verbalt sprÄk.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogers personliga erfarenheter av musik pÄverkar deras syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma pedagoger. Intervjuerna behandlar tvÄ huvudteman: pedagogernas erfarenheter av musik samt pedagogernas syn pÄ musik som sprÄkutvecklande verktyg. Dessa huvudteman delas sedan in i mindre delteman. Analysen och tolkningen av resultatet utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt tidigare forskning och litteratur inom Àmnet.

Jeppsson, Kristina & Persson, Sophie (2013): Pedagogers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. En studie om pedagogers arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö Högskola I det hÀr arbetet studeras hur pedagoger förhÄller sig till barn i behov av sÀrskilt stöd, samt hur arbetet fungerar. De frÄgestÀllningar som studien utgÄr frÄn Àr: hur pedagoger gÄr tillvÀga dÄ de tror att nÄgot barn Àr i behov av sÀrskilt stöd, vilken kompetens bör pedagoger ha, vilka resurser som tilldelas barn och pedagoger och hur förÀldrasamverkan samt arbetet med barn i behov av sÀrskilt stöd fungerar. Tidigare forskningar visar att pedagoger och barn inte tilldelas de kompetenser och resurser de Àr i behov av, och att förÀldrasamverkan kan vara en utmaning.