Min utgÄngspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar angÄende dokumentation i förskolan. UtvÀrdering av förskolans verksamhet Àr nÄgot som regleras i styrdokumentet ?LÀroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan Àven fÄtt en egen rubrik. Ett tillvÀgagÄngssÀtt för utvÀrdering som beskrivs i lÀroplanen Àr dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar pÄ pedagogers resonemang gÀllande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgÄngspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv dÀr jag Àven belyst ett makt- och norm perspektiv.

Sammanfattning Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogers tankar och idéer sett ur ett didaktiskt perspektiv nÀr det gÀller utomhusvistelse pÄ förskolan. Vi har utgÄtt frÄn fyra frÄge-stÀllningar. Vilka pedagogiska tankar och idéer ger pedagogerna uttryck för nÀr det gÀller utomhusvistelse? Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar stÀlls pedagoger inför nÀr det handlar om utomhusvistelse pÄ förskolan och hur pÄverkar miljön pedagogernas didaktiska perspektiv? Hur har införandet av förskolans lÀroplan pÄverkat pedagogernas tankar om de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför? Vilken betydelse har utbildning och erfarenhet för pedagogernas didaktiska förhÄllningssÀtt? Vi har diskuterat utifrÄn begrepp som didaktik, utomhuspedagogik, barnsyn, vÀrdegrund, sinnen och lÀroplan för förskolan, dÀr vi förhÄllit oss till pedagogers tankar om utomhusvistelse. Vi lutar oss mot Uljens didaktiska perspektiv och Deweys erfarenhetsbaserade lÀrande och reformpedagogik.

Bakgrund Stress behöver inte vara nÄgonting negativt, det finns Àven vissa positiva aspekter pÄ stress. En lagom mÀngd av stress kan öka prestationsförmÄgan. Vid för hög grad av stress kan allvarliga sjukdomar utvecklas. Varje mÀnniska bör hitta sÀtt att hantera sin stress. Det finns mÄnga sÀtt att hantera stress, att Àta rÀtt mat eller att trÀna hjÀlper kroppen att varva ner.

Abstract Detta examensarbete handlar om att försöka redogöra för vad barn gör i sin fria lek men Àven vilka hinder och möjligheter de möter nÀr de leker fri lek pÄ förskolan. Jag har utfört en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats med observation som metod för att försöka svara pÄ de frÄgestÀllningar och syfte för denna undersökning. De resultat som framkom i min studie var att nÀr barn vÀljer att leka nÄgot i sin fria lek sÄ Àr det alltid nÄgot av vÀrde. Att genom fri lek lÀr de och utvecklas de, ensamma eller i samspel med andra barn eller vuxna. Annat resultat som framkom i min studie var Àven att det som barn lekte i sin fria lek gav mig intrycket att pedagogerna i vissa fall inte ansÄg barns lekar som nÄgot vettigt och meningsfullt.

Genom detta examensarbete vill vi undersöka vilka avsikter pedagoger har i arbetet med barn och barnlitteratur pÄ förskolor, men ocksÄ hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och boklÀsning i förskolan. Vi vill Àven belysa vikten av att barn i förskolan kommer i kontakt med litteratur/böcker I forskningsbakgrunden behandlas vÄra styrdokument i förskolan och barnlitteratur i allmÀnhet samt arbetet kring litteraturen sÄsom höglÀsning och boksamtal. Som metod valde vi att intervjua pedagoger och barn pÄ tvÄ undersökningsförskolor i en storstad för att undersöka hur pedagoger och barn resonerar kring böcker och boklÀsning i förskolan. Resultatet av vÄr undersökning visar inte pÄ nÄgon större skillnad varken vad det gÀller pedagogers syn pÄ höglÀsningens betydelse eller bokutbudet pÄ förskolorna. DÀremot kan vi se att barns respektive pedagogers förhÄllningssÀtt till barnlitteratur skiljer sig Ät, bland annat genom att barnen oftare Àn pedagogerna vÀljer populÀrkulturell litteratur. Vi hoppas att vi genom denna undersökning gett berörda pedagoger ökad medvetenhet och förstÄelse vad gÀller barnlitteratur och höglÀsning i förskolan. Men Àven att vi genom detta arbete sprider vÄra resultat till övriga pedagoger som arbetar med barn.

Studiens syfte Àr att fÄ en inblick i ett antal pedagogers arbetssÀtt för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. UtifrÄn syftet stÀlldes tvÄ frÄgestÀllningar: Hur talar pedagoger om sitt arbete med flersprÄkiga barn? Vilka verktyg anvÀnder pedagoger i planerade aktiviteter för stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Studien utgick frÄn en kvalitativ forskningsmetod, dÀr intervjuer och observationer anvÀndes för att komma fram till resultatet. Studiens resultat visade att pedagogerna har en positiv syn pÄ sitt arbete med flersprÄkiga barn, dÄ de ser det som en möjlighet istÀllet för ett hinder. Det framkom att pedagogerna anvÀnder olika pedagogiska material för att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och pedagogerna Àr extra tydliga nÀr de pratar med barnen.

SammanfattningSyftet med denna studie var att ta reda pÄ hur yttre och inre faktorer pÄverkar pedagogens arbete och hur det styrs frÄn huvudmannen ner till förskolan samt hur dessa ramar ger bÄde möjligheter och hinder i den pedagogiska verksamheten. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa metoder, intervju och observation, för att fÄ bÄde en uppfattning om hur faktorerna upplevs och hur det faktiskt pÄverkar pedagogernas val. En fenomenografisk forskningsansats har anvÀnts dÀr föresatsen var att fÄ se hur pedagogerna uppfattar sin omgivande miljö. Vi har utfört 9 intervjuer fördelade pÄ tre förskolechefer, tre förskollÀrare och tre barnskötare. 22 mindre observationer pÄ tvÄ förskolor har Àven utförts.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers tankar kring sin Äldersgruppering i förskolan. Studien genomfördes med hjÀlp av litteraturstudier och intervjuer med pedagoger pÄ förskolor med Äldersblandat samt Äldershomogent arbetssÀtt. Dessa delar sammanstÀlldes och jÀmfördes med varandra. Resultaten visade att de som arbetar med Äldersblandade barngrupper Àr mer missnöjda med sitt arbetssÀtt Àn de med Äldershomogent arbetssÀtt. Vi har kunnat se ett samband mellan pÄverkan pÄ sin arbetssituation och hur nöjd man Àr med denna.

BÄde genusforskning och jÀmstÀlldhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som nÄgot som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebÀr att könsmönster Àr nÄgot som Àr möjligt att förÀndra. Enligt LÀroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring jÀmstÀlldhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

Syftet med studien Àr att skapa en fördjupad insyn i pedagogers upplevelser av huruvida och pÄ vilka sÀtt pedagoger i förskolan arbetar med sprÄket som verktyg för inkludering i en förskola för alla barn. Vi har fokuserat pÄ att synliggöra faktorer som pÄverkar barns sprÄkutveckling, hur pedagoger arbetar för att frÀmja och stÀrka barns sprÄkutveckling samt hur pedagogers visioner ser ut gÀllande alla barns rÀtt att utveckla sitt sprÄk. Den metod som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger pÄ olika förskolor. Resultatet visar pÄ betydelsen av att ha mindre antal barn i barngrupp för att kunna arbeta pÄ ett positivt sÀtt samt vikten av att skapa trygghet i syfte att se och gynna alla barns sprÄkutveckling. Studien belyser möjligheter samt dilemman gÀllande hur en inkludering kan genomföras med hjÀlp av sprÄket som verktyg.

Utifr?n den kvalitativa metoden behandlar studien f?rskoll?rares och specialpedagogers olika uppfattningar samt erfarenheter av psykisk oh?lsa inom f?rskoleverksamheten. Fem f?rskoll?rare och tre specialpedagoger har intervjuats. Fr?gor som hur de enskilda professionerna uppfattar och identifierar psykisk oh?lsa bland barn mellan ett och fem ?r ?r centrala f?r studien tillsammans med hur ett f?rebyggande och h?lsofr?mjande arbete praktiseras inom f?rskolan. Den specialpedagogiska teorin samt det salutogena perspektivet har varit betydelsefullt f?r studien d? resultatet har tolkats utifr?n dessa.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka pedagogers olika syn pÄ sprÄklig medvetenhet samt deras syn pÄ höglÀsningens roll i förhÄllande till sprÄklig medvetenhet och vilka olika arbetssÀtt som rÄder pÄ fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och fÄ en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. VÄr studie bygger pÄ kvalitativ forskning dÄ den utgÄr frÄn semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrÄgor för att fÄ mer utvecklande svar.Resultatet av vÄr studie visar att höglÀsning förekommer i hög grad frÀmst vid vilan och pÄ barnets initiativ. Samtliga respondenter Àr överens om att det Àr viktigt och betydelsefullt att lÀsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad lÀsning. Vi kan Àven konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med sprÄkutveckling dÄ de exempelvis tÀnker pÄ hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de anvÀnder..

I vÄrt dagliga arbete som pedagoger har vi mött barn som av olika anledningar inte Àter sÄ mycket. Vi upplevde ocksÄ att det inte alltid lades sÄ stor vikt vid ett gemensamt förhÄllningssÀtt vid mÄltiderna i förskolan. Pedagoger gjorde olika i sitt bemötande mot barnen. NÄgra av dem trugade, lade upp mat samt tvingade barnet att Àta, vilket gjorde mÄltiden mindre trevlig. Andra pedagoger ville hellre uppmuntra och mÄltiden blev trevligare och mera avspÀnd.

VÄrt arbete handlar om elever i sorg och hur pedagoger bemöter dem i undervisningssituationer. Arbetet Àr begrÀnsat till elever i Äldrarna sju till tio Är. Vi har dessutom undersökt samarbetet mellan skola, kyrka och begravningsbyrÄ. Syftet med arbetet Àr att lyfta fram betydelsen av pedagogers bemötande av sorgedrabbade elever, samt att granska hur dagens verksamma pedagoger Àr förberedda inför en sorgesituation. UtifrÄn litteraturstudier har vi funnit utgÄngspunkten i vÄrt arbete.

Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers syfte med samlingen i förskolan. Dessa syften analyseras sedan i relation till lÀroplanen för förskolan, Lpfö98. DÀrefter Äterknyter vi pedagogernas syften med innehÄllet i den genomförda samlingen för att se ifall dessa stÀmmer överens. För att uppnÄ vÄrt syfte med studien anvÀnde vi oss av observationer utav samlingsstunden i förskolan samt intervjuer med pedagogerna som ansvarade för de observerade samlingarna.Resultatet av studien visar att alla syften som pedagogerna hade med samlingarna gick att koppla till lÀroplanen, Lpfö98. HÀlften av pedagogerna talade dock inte om syftet utifrÄn lÀroplanen under intervjun, men i vÄr analys av observationerna visade det sig att denna koppling Àr möjlig.