Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lÀrande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare Àr syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som gÄr i Är Ätta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen.

Arbetets titel Àr Pedagogers syn pÄ normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser pÄ normer och normbrytande beteende i förskolan. FrÄgorna Àr; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen pÄ normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollÀrare och barnskötare. Syftet med undersökningen Àr att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

Syftet med vÄrt arbete Àr att belysa pedagogers uppfattningar om sitt förhÄllningssÀtt till barns lek. Metoddelen bygger pÄ intervjuer med sex förskollÀrare, fem kvinnliga och en manlig. Genom vÄr undersökning kom vi fram till att förskollÀrarnas genomgÄende tankar kring lek Àr att lek ska vara ett naturligt, frivilligt och viktigt inslag i barnens verksamhet och att leken betyder oerhört mycket för barns utveckling och lÀrande. FörskollÀrarna betonar ocksÄ att den sociala och sprÄkliga kompetensen utgör den största delen av lÀrandet i leken. Tids- och utrymmesmÀssigt Àr leken prioriterad, men att det ÀndÄ förekommer skillnader som beror pÄ tidsbrist, stora barngrupper, styrda aktiviteter och rutintider.

BakgrundUnder vistelsen pÄ förskolan tillbringar barnen mycket tid ute pÄ gÄrden och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehÄll av varierande inslag för att barn ska lÀra och utvecklas. Utomhuspedagogik stÄr för den okonstlade upptÀckten av att erfara hÀr och nu. För att lÀrande ska ske pÄ ett för barnen meningsfullt sÀtt bör bÄde gÄrden och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptÀckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet Àr vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebÀr för barns lÀrande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lÀrande och utveckling.

SammanfattningVi har i vÄrt examensarbete valt att studera och analysera pedagogers tankar kring barns olika sÀtt att lÀra inom lÀs och skrivfÀltet. Vi belyser didaktiska val av lÀrandeformer och undervisningsinnehÄll hos pedagoger som arbetar pÄ en skola med uttalad förankring i Howard Gardners teori om multipla intelligenser och hos pedagoger vid skolor utan denna profilering.Teorin om de multipla intelligenserna baseras pÄ mÀnniskors olika sÀtt att lÀra genom att anvÀnda sig av sprÄklig/lingvistisk-, logisk/matematisk-, spatial/visuell-, kroppslig/kinestetisk-, musikalisk-, interpersonell-, intrapersonell- och naturintelligens. Mot bakgrund av detta och de olika perspektiv pÄ lÀs- och skrivlÀrande som beskrivs i litteraturen har vi haft för avsikt att ta reda pÄ om de didaktiska valen skiljer sig Ät mellan pedagoger pÄ skolor med och utan profilering.Den metod vi valt att anvÀnda oss av Àr kvalitativ intervju och vi har intervjuat sex lÀrare frÄn fyra olika skolor. Detta för att belysa pedagogers tal om sina didaktiska val och om elevers olika sÀtt att lÀra.Resultatet visar att pedagogerna pÄ den profilerade skolan i högre grad varierar sin undervisning utifrÄn elevernas intelligenser och deras olika sÀtt att lÀra och att det styr deras didaktiska val. Pedagogerna frÄn övriga skolor varierar istÀllet sin undervisning utifrÄn sina val av metoder.Vi menar att teorin om de multipla intelligenserna bör kunna inordnas i ett sociokognitivt synsÀtt pÄ lÀs- och skrivlÀrande eftersom den syftar till god förstÄelse, meningsfullhet och att kunna tillÀmpa förvÀrvad kunskap.

Syftet med detta arbete var att undersöka pedagogens anvÀndande av frÄgor till barn inom förskoleverksamheten. Studien grundade sig i vÄr förförstÄelse samt fÀlt- och litteraturstudier, dÀr vi utgick ifrÄn den sÄ kallade utvecklingspedagogiken som Àven utgör en stor del av bakgrundsmaterialet. FÀltstudierna bestod av observationer kring pedagogers frÄgor till barn pÄ olika förskolor i Norrbotten. Dessa visade att förskolepedagogen bör vara mer uppmÀrksam kring hur hon stÀller frÄgor samt det lÀrande som kommer dÀrav och huruvida detta lÀrande överensstÀmmer med förskolans lÀroplan (Lpfö98). Tanken med studien var att öka medvetenheten och skapa diskussion kring frÄgornas betydelse i barnets lÀrandeprocess, för att möjliggöra en utveckling av förskoleverksamheten.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och ge ökad förstÄelse för pedagogers uppfattningar om fri lek i förskolan. I bakgrundstexten har vi redogjort för olika forskares syn pÄ bÄde lek och fri lek, varför den anses vara viktig och vilken roll de anser att pedagogerna bör ha. I ett avsnitt presenteras vad lagar och styrdokument sÀger om lek. Under rubriken ?Tidigare studier kring pedagogers uppfattning om lek? har vi berÀttat om nÄgra tidigare studier som gjorts med samma inriktning som denna.

Syftet med vÄr studie har varit att ge en ökad förstÄelse för pedagogers syn pÄ och hur verksamheten i förskolan formas utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv. Vidare valde vi att studera hur barn i förskolan uppfattar jÀmstÀlldhet. Vi valde att utföra vÄr studie med en kvalitativ forskningsmetod bestÄende av intervjuer enskilt och i grupp. Vi intervjuade bÄde pedagoger och barn för att nÄ vÄrt syfte. Resultatet av intervjuerna med pedagogerna var att de tyckte det var svÄrt att arbeta med jÀmstÀlldhet dÄ verksamheten anses som en arena för kvinnor.

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden Àr en effektiv metod för barn med koncentrationssvÄrigheter och/eller svÄrigheter med sociala relationer. Jag ville ocksÄ fÄ svar pÄ om koncentrationsförmÄgan och förmÄgan till att etablera fungerande sociala relationer förbÀttras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete pÄ nÄgra av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvÀrderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning pÄ att lekarbete Àr en effektiv metod för barn med koncentrationssvÄrigheter och sociala relationssvÄrigheter och att koncentrationsförmÄgan och sociala relationer i hög grad förbÀttrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka pedagogers tankar kring vad som pÄverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker frÄn normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lÀrandeteori som teoretisk utgÄngspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande mÀnniskor emellan, och sprÄket och samtalet fÄr en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger frÄn förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrÄn frÄgestÀllningar omkring barns identitetsutveckling och vad som pÄverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen Àr för barns identitetsutveckling, och lÀgger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och sprÄkets betydelse i identitetsprocessen.

Det hÀr Àr en uppsats som behandlar Àmnet estetiskt lÀrande. Fokus ligger pÄ grundskolans tidigare Är, dÄ det Àr dÀr en undersökning genomförts för att ta reda pÄ hur pedagogers syn kring estetiskt lÀrande ser ut och hur de anvÀnder sig utav det i sin undervisning. Det jag velat ha svar pÄ med detta arbete Àr varför det Àr viktigt med estetiskt lÀrande, hur ett estetiskt förhÄllningssÀtt bemöts ute pÄ skolorna samt om pedagogerna arbetar pÄ ett estetetiskt sÀtt och i sÄ fall hur. Undersökningen skedde med hjÀlp av en kvantitativ metod. Fyra skolor har deltagit i undersökningen och alla de som svarat pÄ min enkÀt Àr alla verksamma som lÀrare i förskoleklass till Ärskurs fem, eller fritidspedagoger.Det som framkommit under arbetets gÄng Àr att de flesta av mina informanter Àr positivt instÀllda till ett estetiskt arbetssÀtt dÄ de kan se att ett sÄdant arbetssÀtt frÀmjar elevers inlÀrning.

Följande studien handlar om pedagogers uppfattningar om bild- och teckenkommunikation i förskolan. Studien utgÄr frÄn kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex förskollÀrare. Syftet med denna studie Àr att undersöka och fÄ en fördjupad kunskap kring hur en strategiskt utvald grupp förskolepedagoger uppfattar det egna arbetet med bild- och teckenkommunikation med sprÄkutvecklande syfte. Följande studie tar sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet, dÀr fokus ligger pÄ Vygotskij teorier om sprÄk, samspel och lÀrande. En betydande slutsats vi drar Àr att bild och tecken Àr stora potentiella kÀllor, som hjÀlpmedel till sprÄket.

Syfte med studien Àr att undersöka pedagogernas tankar kring rörelsetrÀning i förskolan. Metod för datainsamling Àr kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelsetrÀningen Àr för barns utveckling. Pedagogerna anvÀnder rörelsetrÀning i olika utstrÀckning. Slutsatsen Àr att det Àr pedagogens förhÄllningsÀtt som avgör vilken betydelse rörelsetrÀningen har i verksamheten..