Datorn har idag en central roll i vÄrt samhÀlle och det Àr naturligt att skolan tar till sig ny teknik och anvÀnder datorn som ett verktyg för elevernas lÀrande. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till lÀsning ? IKT i förskoleklass och skola?, har en naturlig roll i lÀs- och skrivinlÀrningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. PÄ sÄ sÀtt har jag fÄtt en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod gÄr till i klassrummet.

Konflikthantering i tvÄ grundskolor:Om pedagogers arbetsmetoder inom konflikthantering pÄ tvÄ skolor i MellansverigeSyftet Àr att ta reda pÄ vilka arbetsmetoder som tolv pedagoger pÄ tvÄ skolor i mellansverige anvÀnder sig av dÄ det uppstÄr konflikter mellan barn. Vi har genomfört enkÀtundersökningar och intervjuer för att komma fram till resultatet. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om pedagogernas arbetsmetoder stÄr i samklang med litteraturen. Resultatet av vÄr undersökning visar att de metoder som pedagogerna anvÀnder sig av Àr ihop plockade av de metoder som vi redogör för i litteraturen. Den gemensamma stommen i samtliga pedagogers konflikthanteringsmetoder Àr samtal och kommunikation..

Syftet med undersökningen Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till elevers olika lÀrandestilar. Det har ocksÄ studerats vilka metoder som ges av pedagogen för att tillgodose olika lÀrandestilar. I litteraturgenomgÄngen beskrivs olika lÀrandestilar samt Gardners olika intelligenser. Metoden som anvÀnts för att fÄ fram resultatet har varit kvalitativ dÀr vi har anvÀnt oss av intervjuer och observationer. Vi har kommit fram till att pedagoger vet att elever har olika lÀrandestilar men vÄra resultat visar inte att pedagoger medvetet lÀgger upp sin undervisning utifrÄn dessa olika lÀrandestilar.

Syftet med studien var att undersöka hur Àldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek pÄ olika sÀtt. Detta gav tvÄ stora frÄgestÀllningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som anvÀndes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexÄringar och 12 femÄringar. Intervjuerna gjordes pÄ sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som nÄgonting roligt, dÀr lek förklaras med namnet pÄ en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek Àr. Barn leker för att det Àr roligt och för att fÄ energi och för att kroppen behöver lek.

I denna studie undersöktes ett antal pedagogers instÀllning till den utbildning de har eller den fortbildning de har fÄtt för att anvÀnda IT i undervisning, vilken kompetens de anser krÀvs och hur mycket de anvÀnder datorer i olika moment i sin yrkesroll pÄ lÄg- och mellanstadiet.Pedagogerna i undersökningen var ganska missnöjda med den utbildning de erbjudits av arbetsgivaren. Flera av pedagogerna uppgav att de var sjÀlvlÀrda. De var inte heller helt tillfreds med det sÀtt som de integrerade IT i sin undervisning, Àven om de hade mÄnga förslag pÄ utvecklingsomrÄden.För att pedagogerna skulle kunna integrera IT i undervisningen krÀvdes flera faktorer. Datorer, utbildning och en inre drivkraft var det som pedagogerna i undersökningen uppgav som det viktigaste..

The studyŽs main purpose is to examine how three educators who work with children ages 1-3  in three different preschools working with mathematics in preschool. I have used a qualitative research in the form of interviews to obtain educators perspectives on their working. The educatorŽs stories about their working methods are the most important findings and it turned out that the interviewed educators was working fairly similar in terms of mathematics learning with the youngest children  in preschool. They both schedule mathematics in various activities and work with it in everyday situations. Their different approaches can be divided into five different categories which are: planned theme work and experiences, body and play, interaction and conversation, environment and materials, visualize mathematics..

Nilsson, Carola & Nilsson, Cecilia (2011). Skrivutveckling med penna eller touchteknik? ? tre pedagoger om olika sÀtt att arbeta med barns skrivande. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med skrivutveckling i Ärskurs ett. Detta Àr intressant eftersom barnen har olika erfarenheter nÀr de börjar skolan.

Syftet med studien Àr att visa pÄ ett vidare perspektiv över hur pedagoger talar om bemötandet av de tvÄ kategorierna tigare och talare, samt hur pedagoger talar om anvÀndandet av gruppindelningar med hÀnsyn till tigare och talare. VÄr studie tar sin utgÄngspunkt i socialkonstruktivistisk teori, och vi intresserar oss för hur pedagoger upplever tigare och talare i sociala interaktioner i klassrummet. Studien Àr inspirerad av diskursanalys med inriktning mot diskurspsykologi. Empirinsamlingen gjordes med en kvalitativ metod. Sex pedagoger intervjuades utifrÄn tvÄ olika intervjuguider.Intervjusvaren visade att pedagogerna huvudsakligen strÀvade efter att fÄ tigarna att bli talare.

Bakgrund:SmÄ barn spenderar mycket tid i förskolan dÀrav har innemiljön stor betydelse. Miljön ska vara varierande och anpassas till de smÄ barnens behov och intresse. SmÄ barn upptÀcker med hela kroppen och lever i nuet. Forskning visar pÄ att smÄ barn lÀr sig pÄ annat sÀtt Àn vad barn över tre Är gör.Syfte:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger förhÄller sig kring lÀrandemiljö för smÄ barn (0-3 Är) i förskolan. PÄ vilket sÀtt beskriver pedagogerna i förskolan en utvecklande inomhusmiljö för smÄ barns lÀrande?Metod:För att ta reda pÄ hur pedagogers tankegÄngar ter sig har vi anvÀnt oss av intervjuer som undersökningsredskap.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att studera fyra pedagogers beskrivningar av hur de gör nÀr de bedömer och dokumenterar elevers utveckling i matematik.Teori: Bedömning och dokumentation Àr nÀra sammankopplat med synen pÄ lÀrande. Studien tar sin utgÄngspunkt i synen pÄ lÀrande sÄ som det beskrivs av SÀljö (2000). Det innebÀr att lÀrande sker genom interaktion mellan mÀnniskor. Den teoretiska grund studien vilar pÄ Àr alltsÄ en syn pÄ att mÀnniskor lÀr sig i samspel med andra. Vidare antas att lÀrandet Àr kontextbundet, vilket innebÀr att pedagoger gör pÄ olika sÀtt nÀr de bedömer och dokumenterar, beroende pÄ den kontext de befinner sig i.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger hanterar och löser konflikter mellan barn i förskolan. Vi har fokuserat pÄ pedagogernas ingripande, metoder de anvÀnder vid hanteringen, agerandet i konflikthanteringen, hur barnen agerar och om barnen fÄr möjlighet att försöka lösa konflikter sjÀlva. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har varit intervjuer med pedagoger och observationer i verksamheten med pedagoger och barngrupp. Vi har Àven anvÀnt oss av videoobservationer nÀr möjligheten fanns. Teorin i arbetet Àr Vygotskij och ett flertal forskares perspektiv pÄ konflikt, konflikthantering och kommunikation. Dessa tre ord Àr viktiga begrepp i vÄrt arbete. I vÄrt resultat kan man lÀsa om pedagogers anledningar till att ingripa, vilka metoder de praktiserar i hanteringen, hur de gÄr tillvÀga och om att de lÄter barnen fÄ möjlighet att lösa konflikter, till och med uppmuntrar barnen att lösa konflikter sjÀlva. Det stÄr Àven om förebyggande arbete, hur viktigt det Àr med kunskaper i konflikthantering och om att vistelse utomhus har en pÄverkan vid konflikter. VÄr slutsats Àr att konflikthantering och kommunikation Àr viktiga kompetenser som behöver trÀnas upp bÄde hos pedagoger och barn.

BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jĂ€mstĂ€lldhet utifrĂ„n ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Även internationell forskning tas upp. Begrepp som Ă€r aktuella för studiens omrĂ„de lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhĂ€llet kring kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrĂ„n ett genusperspektiv.

Syftet med studien var att studera pedagogernas roll under elevernas raster samt hur arbetet och organisationen kring rasterna gÄr till. Detta granskade vi genom att utföra intervjuer och observationer med pedagoger verksamma inom rastverksamheten.I vÄr undersökning sÄg vi att pedagogerna inte har nÄgra specifika direktiv för deras roll under elevernas raster, men att de kÀnner att deras frÀmsta uppgift Àr att skapa trygghet för eleverna. Respondenternas syn pÄ syftet och vikten av raster pÄ skolan Àr att ge eleverna möjlighet till fysisk aktivitet och socialt samspel samt ge dem tid för rekreation och frisk luft..

VÄrt syfte med arbetet har varit att studera hur pedagoger arbetar med utomhusvistelse pÄ olika förskolor. Vi utgick frÄn en huvudfrÄga; Hur arbetar pedagogen med utomhusvistelsens innehÄll och utformning? Vi har ocksÄ utgÄtt frÄn tre underfrÄgor; Hur planerar pedagogen utomhusvistelsen? Vilken roll har pedagogen vid utomhusvistelsen? Och Vilka syften har utomhusvistelsen? Vi valde i vÄr studie att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Inför analysen av vÄrt material har vi inspirerats av hermeneutik. Eftersom det vad vi har kunnat se inte finns forskning som studerat pedagogers planering och mÄl med utomhusvistelse efter införandet av LÀroplanen för förskolan 1998 sÄ har vi i vÄr kunskapsbakgrund anvÀnt oss av forskning som inte specifikt inriktar sig pÄ utomhusvistelse utan som har studerat pedagogers planering, syften och roll inom hela verksamheten efter införandet av LÀroplanen för förskolan 1998.