BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jĂ€mstĂ€lldhet utifrĂ„n ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Även internationell forskning tas upp. Begrepp som Ă€r aktuella för studiens omrĂ„de lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhĂ€llet kring kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrĂ„n ett genusperspektiv.

VÄrt syfte med arbetet har varit att studera hur pedagoger arbetar med utomhusvistelse pÄ olika förskolor. Vi utgick frÄn en huvudfrÄga; Hur arbetar pedagogen med utomhusvistelsens innehÄll och utformning? Vi har ocksÄ utgÄtt frÄn tre underfrÄgor; Hur planerar pedagogen utomhusvistelsen? Vilken roll har pedagogen vid utomhusvistelsen? Och Vilka syften har utomhusvistelsen? Vi valde i vÄr studie att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar. Inför analysen av vÄrt material har vi inspirerats av hermeneutik. Eftersom det vad vi har kunnat se inte finns forskning som studerat pedagogers planering och mÄl med utomhusvistelse efter införandet av LÀroplanen för förskolan 1998 sÄ har vi i vÄr kunskapsbakgrund anvÀnt oss av forskning som inte specifikt inriktar sig pÄ utomhusvistelse utan som har studerat pedagogers planering, syften och roll inom hela verksamheten efter införandet av LÀroplanen för förskolan 1998.

BAKGRUND:I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring anmÀlningsplikten. Vibeskriver olika varianter av misshandel och dess innebörd. Vi förklarar de lagar ochförordningar som pedagoger inom verksamhet som berör barn mÄste förhÄlla sig till. Vi tarÀven upp problematiken som förkommer vid en anmÀlan. Vi redogör Àven för tidigareforskning inom vÄrt Àmne.SYFTE:VÄrt syfte Àr att studera hur pedagoger i förskolan uttrycker sina tankar och kÀnslor kring sinanmÀlningsplikt.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med en öppen intervju, dÄ vi valt attintervjua sex pedagoger pÄ tre olika förskolor.

Bakgrund:I förskolans lÀroplan stÄr det att det redan i förskolan ska lÀggas en grund för barnens förstÄelse för demokrati. Verksamheten ska formas efter grundlÀggande demokratiska vÀrderingar och lÀgga grunden för till ett vÀxande ansvar och intresse hos barnen. Vi har tagit upp Àmnen som vi ser som relevanta nÀr det handlar om barns inflytande och delaktighet, och Àven de styrdokument som finns att rÀtta sig efter i förskolan.Syfte:VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och barn tÀnker kring delaktighet och inflytande i förskolan. Vi vill ta reda pÄ vad som Àr viktigt för barnen att fÄ bestÀmma om, och hur pedagoger arbetar med inflytande.Metod:Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer som redskap. Vi har intervjuat bÄde barn och pedagoger i den stadsdel vi arbetar i.Resultat:VÄrt resultat visade att barns och pedagogers tankar om vad som Àr viktigt för barnen att bestÀmma om inte stÀmde sÄ vÀl överens.

Bakgrund: Deltagandet i den fria leken Àr ytterst viktigt för barn. Det Àr dÀr de trÀnar sina sociala fÀrdigheter tillsammans med andra. Genom leken lÀr barnen kÀnna sig sjÀlva och sin omvÀrld. För att fungera i dagens samhÀlle krÀvs det en god social förmÄga dÄ vi i allt större utstrÀckning jobbar och lever nÀra varandra. Skolan har ett lika stort ansvar att uppnÄ bÄde de sociala- och kunskapsmÀssiga mÄlen.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Denna C-uppsats synliggör hur pedagoger bemöter barn utifrÄn olika perspektiv med fokus pÄ mÄltidssituationen. Studiens syfte var att synliggöra hur pedagoger bemöter barn vid en vardaglig situation i förskolan. Den kvalitativa studiens utgÄngspunkt fanns i tvÄ frÄgestÀllningar: vilket eller vilka perspektiv visar sig i pedagogers bemötande av barnen? Hur gestaltas det i praktisk handling? Studien har sin utgÄngspunkt i livsvÀrldsfenomenologin som teoretiskt perspektiv. De metoder som anvÀndes i studien var kvalitativa intervjuer och kvalitativ ostrukturerade observationer.

Bakgrund:Vi har valt att skriva om leken pÄ förskolor eftersom vi anser den Àr viktig. En del barn har svÄrt att komma in i leken, vissa barn Àr vÀldigt dominanta, en del barn Àr budbÀrare Ät de andra barnen i leken och nÄgra barn Àr tystlÄtna, utÄtagerande och inÄtvÀnda. MÄnga barn har svÄrigheter att förstÄ de sociala koderna och behöver utveckla förmÄgan att samspela i leken. Vi Àr intresserade av vilka uppfattningar pedagogerna har för att frÀmja dessa barn och för att inkludera dem i leken. Syfte:VÄrt syfte med denna studie Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagogerna uppfattar barn med leksvÄrigheter.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

BAKGRUND:DÄ det stÄr i LÀroplanen för förskolan (Lpfö 98) att det skall finnas ett samarbete mellanhem och förskola. Samarbetet har utvecklats över tid och idag vill förÀldrarna vara med attpÄverka vissa aspekter i verksamheten. Detta samarbete pÄverkar vÄr yrkesroll och i allrahögsta grad barnen pÄ förskolan.SYFTE:Att undersöka vÄrdnadshavares vilja att pÄverka i förskolan kontra pedagogers upplevelsergÀllande detta.METOD:Undersökningen bygger pÄ enkÀter till pedagoger och förÀldrar frÄn tre olika förskolor. DetlÀmnades ut 36 stycken enkÀter till pedagoger och 26 kom tillbaka besvarade. TillförÀldrarna lÀmnade vi ut 85 och fick tillbaka 32 ifyllda.RESULTAT:EnkÀtstudien visar att förÀldrar vill vara med och pÄverka vissa delar av verksamheten merÀn andra.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Det övergripande syftet med studien Àr att belysa pedagogers syn pÄ barn i behov av stöd. För att undersöka syftet har intervjuer genomförts med pedagoger, förskolechefer och en specialpedagog. De svar som framkom vid intervjuerna har sedan utgjort grunden för studien. Den teoretiker som Àr av betydelse för Àmnet Àr Lev S. Vygotskij.

Syftet med min undersökning Àr att studera sydafrikanska pedagogers perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan och förskoleklassen. I syftet ingÄr ocksÄ att undersöka pedagogers syn pÄ vilka resurser som finns för dessa barn. Jag har anvÀnt mig av metoden kvalitativa intervjuer för att fÄ öppna och detaljerade beskrivningar frÄn pedagogerna. Pedagogerna menade att barn i behov av sÀrskilt stöd Àr barn som avviker frÄn kamraterna i kunskaps- och mognadsnivÄ samt barn med funktionsnedsÀttningar, sjukdomar eller sociala problem. De sydafrikanska pedagogerna hade tvÄ perspektiv pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd.

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lÀrande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare Àr eniga om att lek Àr viktig för barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att beskriva om, och i sÄ fall hur, pedagoger sÀger sig anvÀnda lek för barns lÀrande. Studien har utförts i en förskola dÀr vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lÀrare i förskolan (förskollÀrare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de anvÀnder sig av olika lekformer för att stimulera barns lÀrande.

BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssÀtt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nÀmns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgÄr frÄn utvecklingspedagogiken som tar vara pÄ vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers instÀllning till matematiken dÄ det kan beröra pedagogernas arbetssÀtt. Inom forskning och litteratur pÄverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn pÄ Àmnet.SyfteSyftet med studien Àr att ta reda pÄ, vilken instÀllning pedagogerna har till Àmnet matematik och vilka arbetssÀtt de anvÀnder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att anvÀnda oss av self report som metod. Urvalet bestÄr av 34 pedagoger, pÄ sex olika förskolor i tvÄ olika kommuner i VÀstra Götalands lÀn.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssÀtt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa instÀllningar till skolmatematiken.