Syftet med den hÀr studien Àr att ta del av nÄgra förÀldrars och pedagogers tankar kring integrering av elever med Downs syndrom i grundskolans verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta personer, fyra förÀldrar och fyra pedagoger. Intervjuerna har genomförts i tvÄ olika kommuner. UtifrÄn genomförda intervjuer framkommer det att alla deltagare Àr av den uppfattningen att integrering fungerar bra och pÄverkar eleverna positivt. BÄde förÀldrar och pedagoger Àr av Äsikten att den integrering de har erfarenhet av har fungerat nÀstintill optimalt.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de anvÀnder vardagliga och icke-planerade samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanstÀllas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna Àr vÀl medvetna om att barn utvecklar sitt sprÄk i samspel och har dÀrför tÀnkt till angÄende hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en sprÄklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de anvÀnder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en sprÄkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien Àr att vissa av pedagogerna Àr vÀl medvetna om vad de önskar att uppnÄ med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för sprÄkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller pÄ annat sÀtt samtalar med barn att fÄnga upp och ta tillvara pÄ de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara pÄ dem..

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om Àmnet. Tidigare forskning behandlar pedagogers syn pÄ jÀmstÀlldhet i förskolan och pedagogers syn pÄ pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jÀmlikhet och ger exempel pÄ hur pedagoger kan jÀmna ut skillnader pÄ pojkars och flickors sÀtt att vara.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur flickor och pojkar pÄ tvÄ förskolor uppmÀrksammas och bemöts av pedagoger i förskolan.METOD: Studien Àr kvalitativ dÀr jag har anvÀnt mig av observationer av barn och pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och fÄr större plats och ocksÄ gör sig hörda mer Àn flickor men ocksÄ att pojkar fÄr mer negativ uppmÀrksamhet i form av tillsÀgelser Àn flickorna. Observationerna visar exempel pÄ hur pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts pÄ olika sÀtt utifrÄn kön, som flicka och pojke. Resultatet visar ocksÄ exempel pÄ att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Pedagoger i förskolan har möjlighet att stimulera barns sprÄk frÄn tidig Älder med hjÀlp av enkla medel, i syfte att underlÀtta sprÄkutvecklingen och vidare deras socialiseringsprocess bland barn och vuxna pÄ förskolan. UtifrÄn detta har vi blivit intresserade av hur barn utvecklar sitt sprÄk och om Tecken Som Stöd (TSS) kan vara anvÀndbart i barns inlÀrningsprocess. Tidigare forskning rörande anvÀndandet av TSS fokuserar frÀmst pÄ barn i behov av sÀrskilt stöd i sitt sprÄktillÀgnande. DÄ forskning av barns tidiga anvÀndande av gester och tecken visar att detta verkar gynna sprÄkutvecklingen har vi i vÄrt arbete valt att formulera ett syfte i vilket vi strÀvar efter att undersöka pedagogers upplevelser av huruvida anvÀndningen av TSS kan fungera som en stödjande och sprÄkutvecklande metod för alla barn i förskolan. För att undersöka detta har vi utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Hur upplever pedagoger arbetet med TSS i verksamheten? Hur upplever pedagogerna TSS som metod för alla barns tillÀgnande av sprÄk? För att ta reda pÄ detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pÄ fyra förskolor i Norrbotten vilka jobbar aktivt med TSS i verksamheten.

FörÀldrainflytande i förskola och förskoleklass Àr en viktig del i pedagogers och förÀldrars vardag. Det stÄr uttryckligen i lÀroplanerna att förskola och skola skall samarbeta med förÀldrarna pÄ ett sÀtt som utvecklar innehÄllet i verksamheten. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagogers och förÀldrars uppfattning av förÀldrainflytande ser ut. Problemformuleringen grundar sig pÄ frÄgorna: Vad vill förÀldrar ha inflytande över i förskola och förskoleklass? I vilken utstrÀckning ges det möjlighet till inflytande för förÀldrar? Hur bemöts förÀldrars tankar och Äsikter? Undersökningen Àr genomförd enligt kvalitativa metoder sÄ som intervjuer och enkÀter med utrymme för kommentarer och omfattar en förskola samt en förskoleklass.Resultatet av undersökningen visar att förÀldrar och pedagoger Àr vÀl medvetna om att det skall finnas förÀldrainflytande men inte vad de kan ha inflytande över.

Studien riktar in sig pÄ att skapa en djupare förstÄelse för pedagogernas förhÄllningssÀtt till barns vÄldsamma lek i förskolan samt vilka olika faktorer som pÄverkar förhÄllningssÀttet till de olika lekarna. Vi belyser olika teorier om lek och vÄldsam lek i förskolan av teoretiker som Knutsdotter Olofsson, Hangaard Rasmussen, Almqvist med flera. Det empiriska materialet bestÄr av semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas förhÄllningssÀtt pÄverkas av den egna erfarenheten av lek samt av barnens ökade exponering av vÄld i underhÄllningssyfte. Resultatet visar Àven att vÄldsam lek Àr ett Àmne som Àr svÄrt att förhÄlla sig till för pedagogerna..

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ lek och dess relation till barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna som vi i studien utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Hur ser pedagogerna pÄ barns lek? ? Hur ser pedagoger pÄ relationen mellan barns lek och lÀrande? VÄr uppsats Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin samlades in genom intervjuer, intervjuerna genomfördes i en sexavdelnings förskola i SkÄne, till intervjuerna medverkade fyra förskollÀrare med lÄnga yrkeserfarenheter. Vi anvÀnde oss av ljudinspelningar nÀr intervjuerna genomfördes. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij (1896-1934) och Jean Piaget(1896- 1980) samt skandinaviska nutida forskare, för att analysera, förstÄ och fördjupa oss i det som pedagogerna har delat med sig av under intervjuerna. Resultatet av arbetet visar att pedagogerna anser att leken Àr en viktig del i förskolan och menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt mÄngsidiga lÀrande i olika ÀmnesomrÄden sÄ som matematik, natur, teknik, sprÄk och Àven skapar sociala fÀrdigheter.

I studien har pedagogers arbetssÀtt med tvÄsprÄkiga barn studerats. Mitt syfte med undersökningen var att fördjupa mig i hur pedagoger i förskolan arbetar sprÄkutvecklande med dessa barn, och dÀrtill Àven fÄ en inblick i om de har de kunskaper som behövs för att arbeta med barn som har andra behov Àn de som har svenska som modersmÄl. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag observerat fem olika pedagoger i förskolans verksamhet och dÀrtill Àven anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att pedagogerna till stor del har kunskaper om hur tvÄsprÄkig utveckling gÄr till, men att majoriteten av dem inte anvÀnde dessa kunskaper i verksamheten..

I förskolan idag strÀvar man efter att arbeta jÀmstÀllt, vilket innebÀr att man utgÄr frÄn varje individ. Man vill ge varje barn samma förutsÀttningar och chans till att utvecklas. NÄgot som man jobbar mycket med Àr genus, vilket handlar om att i stÀllet för att se könet sÄ ska man se barnen och deras handlingar. Det jag ville med min undersökning var att titta pÄ hur pedagoger agera i olika genusrelaterade situationer i förskolan. Om man kunde se nÄgon skillnad i pedagogers agerande och varför de agerar som de gjorde.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka förutsÀttningar tre skolors pedagoger har för arbetet med sÀrskilda behov. Detta med utgÄngspunkt i lÀrares, specialpedagogers/elevassistent och rektorers förhÄllningssÀtt till barn i behov av sÀrskilt stöd. I forskningsarbetet synliggörs det specialpedagogiska arbetet, men ocksÄ den kunskap som finns i relation till barn i behov av sÀrskilt stöd, rÀttigheter och skyldigheter mellan skola och individ. VÄr studie har tre forskningsfrÄgor som i sin tur ligger som grund i studien och inför insamlingen av arbetsstoff. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi kunskap om pedagogers vardagsarbete.

Syfte: Syftet med studien har varit att belysa pedagogers varierande uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan. FrÄgestÀllningar:? Vilka behov av specialpedagogiska insatser identifieras av pedagoger?? Vilket innehÄll beskriver pedagoger att specialpedagogiska insatser har i förskolan?? Hur beskriver pedagoger betydelsen av specialpedagogiska insatser?Teori: Studiens teoretiska ram har inspirerats av fenomenografin vilket ses som andra ordningens perspektiv, och handlar om hur nÄgon upplever nÄgot. Fenomenografi som ansats har utgÄngspunkten att beskriva variationer i olika sÀtt att uppfatta ett fenomen. Det empiriska materialet i studien grundar sig pÄ pedagogers uppfattningar av specialpedagogiska insatser i förskolan.Metod: Studien Àr genomförd med en kvalitativ ansats, dÀr fokusgruppintervjuer tillsammans med intervjuguide, innehÄllande fem olika typer av frÄgor.

Denna undersökning handlar om pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns lÀrande. Undersökningen har gjorts i en förskoleklass. Vi har intervjuat fem pedagoger, tre förskollÀrare, en barnskötare och en outbildad pedagog om deras syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet i förskoleklassen. Intervjuerna bandades och vissa passager som vi ansÄg hade med undersökningsfrÄgorna att göra skrevs ut. Resultatet visade pÄ att pedagogerna ger stor betydelse Ät lek för lÀrande i förskoleklassen.

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (StĂžrksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).