Det övergripande syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger beskriver sitt arbete med barns anknytningsbehov.För att besvara syftet anvÀndes tre frÄgestÀllningar: Vad menar pedagoger kÀnnetecknar barn med en trygg/otrygg anknytning? Hur menar pedagoger att barn pÄverkas av en trygg/otrygg anknytning? Hur beskriver pedagoger att de skapar förutsÀttningar för att barnet ska kunna knyta an till dem? En metod i form av intervju anvÀndes och totalt intervjuades sju pedagoger.  Resultatet visar att pedagoger arbetar med att skapa förutsÀttningar för att barnen ska knyta an till en vuxen. Pedagogers arbetsÀtt varierar, men arbetet med barns anknytningsbehov förekommer vid olika situationer under dagen. Pedagoger betonar vikten av tillgÀnglighet i alla situationer och att stÀndigt utgÄ frÄn barnets behov för att frÀmja barnets kÀnsla av trygghet.

Denna undersökning bygger pÄ 14 pedagogers tankar om ÄtgÀrden kvarsittning. Syftet Àr att undersöka vilket alternativ som Àr bÀst för barn; att gÄ om eller att inte gÄ om och diskutera ÄtgÀrden kvarsittning. PÄ grund av att det inte finns forskning inom Àmnet i Sverige har jag till största delen utgÄtt frÄn forskning frÄn andra lÀnder. Eftersom jag önskar ta reda pÄ pedagogers tankar har jag anvÀnt den kvalitativa metoden; fokusgruppsintervju. Mitt resultat visar att pedagoger har olika Äsikter om nÀr, hur, varför och pÄ vem ÄtgÀrden ska tillÀmpas.

Abstract Fridh, Emma & Ohlsson, Ann-Sofie (2009). KroppssprÄkets pedagogiska funktion. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Detta examensarbete handlar om hur fyra pedagoger anvÀnder och talar om kroppssprÄket och dess pedagogiska funktion i förskolan. Tidigare forsknings kring pedagogers kroppssprÄk finns inom skolan och dÄ övervÀgande i de högre Äldrarna.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ social kompetens i förskola och skola. Vi vill se om det skiljer sig Ät mellan förskola och skola. Metoden som vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer Àr genomförda med sex stycken pedagoger pÄ tvÄ olika skolor under vÄr VFU-period. Vi stÀllde frÄgor till varje pedagog som bl.a.

BakgrundLek har en stor betydelse för mÀnniskans utveckling, dÄ den ger oss spÀnning, glÀdje och lust. Leken Àr nÀra kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken Àr en arena dÀr barn lÀr och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptÀckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framÄt.SyfteI vÄr studie vill vi fÄ kunskap om och analysera pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns utveckling samt fÄ kunskap om hur pedagoger anvÀnder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod VÄr metod Àr kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vÄrt val av forskningsansats. I vÄr undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fÀltsamtal samt intervjuat fyra förskollÀrare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Barns behov, ekonomi och politik Ă€r det som utgör innehĂ„llet i den allmĂ€nna debatten i media kring de pedagogiska verksamheternas hantering av resurser. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka pedagogers uppfattningar om resurser och dess fördelning i förskola och skola. Undersökningen har genomförts med tre kvalitativa fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tolv deltagare frĂ„n fem olika pedagogiska verksamheter i Östergötland. Intervjuerna har sammanstĂ€llts, analyserats och jĂ€mförts med en teoretisk översikt dĂ€r litteratur samt nationell och internationell forskning inom omrĂ„det behandlats. Undersökningen visar att det Ă€r pedagogen sjĂ€lv, tillsammans med arbetslaget, som Ă€r den största resursen, samt att det finns resurser i verksamheterna som Ă€r outnyttjade pĂ„ grund av pedagogernas bristande tid, kompetens och engagemang.

Syftet med min diskursanalytiska uppsats har varit att förstÄ vad som hÀnder i ett jÀmstÀlldhetsprojekt inom förskolan dÀr kunskap ses som viktig. Detta har jag undersökt genom frÄgestÀllningen: hur kan pedagogers subjektspositioner visa pÄ kunskap, emancipation, förÀndring, makt och motstÄnd? Den teoretiska ramen bestÄr av poststrukturalistiska teorier hÀmtade frÄn Lenz Taguchi, Foucault, Davies och Rose och det empiriska materialet Àr pedagogers och handledares utvÀrderingar frÄn förskoleprojektet JÀmFör i VÀsterbotten. Textanalysen visar att de normativa inslagen bestÄr av ?att upptÀcka?, ?att fÄ ett seende? och ett ?tÀnk?, vilket förvÀntas leda till pedagogens frigörelse.

Elin Wickman och Jennie Gyllin Milstam (2011), Fri lek ? ett uttryck ?inom branschen?? Fyra pedagoger om fri lek i förskolan. LÀrarutbildningen, Malmö Högskola Syftet med studien Àr att analysera samt försöka förstÄ och reda ut fyra pedagogers syn pÄ den fria leken i förskolan. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr ifrÄn Àr: Vilken syn har fyra pedagoger pÄ den fria leken i förskolan? Finns det möjligheter respektive hinder med den fria leken? Finns det likheter och skillnader pÄ pedagogers syn pÄ fri lek? Metoden innefattar individuella ostrukturerade intervjuer.

Abstract Holmgren, Maria & Åstrand, Ingvor (2008). ?Jag bara kan!? Ett undersökande arbete om hur barn upplever sitt eget lĂ€rande och pedagogers syn pĂ„ barns lĂ€rande. Malmö: LĂ€rarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur sex barn upplever sitt eget lĂ€rande. Arbetet handlar Ă€ven om hur fyra pedagoger ser pĂ„ barns lĂ€rande. Samtliga förskolor som informanterna befinner sig pĂ„ ligger centralt i en storstad.

Bemötande av barn i behov av sÀrskilt stöd - olika perspektiv pÄ pedagogiskt bemötande..

Den hÀr uppsatsen handlar om yoga i skolan. Studien syftar till att undersöka pedagogers och barns upplevelser och uppfattningar om anvÀndandet av yoga, och genom detta tillföra kunskap om anvÀndandet av yoga i skola och förskola. Studien har fokuserat pÄ förklaringar till varför man vÀljer att anvÀnda yoga i skolan. För att ta reda pÄ barns och pedagogers upplevelse av yoga har intervjuer anvÀnts. Resultat frÄn intervjuerna har sammanfattats och ordnats efter studiens frÄgestÀllningar.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers syn pÄ förÀldrasamverkan i förskolan. Vi har Àven intresserat oss pÄ samverkan mellan pedagogerna och förÀldrar med annat modersmÄl Àn svenska. VÄr studie grundar sig pÄ observationer kring bemötande av förÀldrar pÄ förskolan. Vi undersökte hur pedagogerna sÄg pÄ förÀldrasamverkan och hur de arbetar kring samverkan med förÀldrar, för att kunna fÄ en bredare syn i vÄr studie om hur samverkan fungerar pÄ de aktuella förskolorna. Som metod anvÀnde vi kvalitativ intervju dÄ detta lÀmpade sig vÀl för oss för att vi skulle kunna fÄ en bredare syn om hur samverkan fungerar pÄ de aktuella förskolorna.

Bakgrund: Integritet ?r ett viktigt och relevant begrepp inom v?rden som b?de omfattas av svensk och internationell lag. Det ?r ?ven n?got som sjuksk?terskans etiska kod inneh?ller och ska respekteras i arbetet. Begreppet ?r brett och n?ra sammankopplat till autonomi och patientdelaktighet.

Syftet jag vill uppnÄ med detta arbete Àr att sprida kunskap om barns sorg och hur denna kan yttra sig. Jag vill Àven ta reda pÄ hur en pedagog kan förbereda sig sjÀlv samt sina elever pÄ sorg, hur pedagogen bör möta och arbeta med barn i sorg samt vart pedagogen kan vÀnda sig om denne Àr i behov av extra hjÀlp. I litteraturgenomgÄngen redogör jag bland annat för barns sorgeprocess, krisens faser, sorgereaktioner samt pedagogens möte, kommunikation och arbete med barn i sorg. Jag belyser Àven kort skolans krishantering. I den empiriska delen har jag genom intervjuer undersökt sex pedagogers erfarenheter betrÀffande barn och sorg.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken inverkan pedagogers syn pÄ barn, i de lÀgre Äldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken pÄverkan detta synsÀtt har för barnen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; tvÄ förskollÀrare, tvÄ fritidspedagoger samt tvÄ barnskötare pÄ tvÄ förskolor, en förskoleklass och tvÄ fritidshem i tvÄ kommuner. Resultatet av studien visar tvÄ skilda synsÀtt varav ett ?dubbelt? synsÀtt bland pedagogerna;Det ena sÀttet Àr att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmÄgor, erfarenheteroch behov. Det andra synsÀttet Àr att barn förvisso Àr kompetenta och till viss del har tidigare inlÀrda förmÄgor, men att barnet lÀr sig och utvecklas frÀmst i kommunikation och samspel med sin omgivning.