I denna undersökning har vårt syfte varit att studera uppfattningar kring tänkbara hinder som kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning och skola, då vi ställer oss frågande till hur visionen om en skola för alla ska uppnås. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbättring kan ges. Vår frågeställning blir därmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnå en likvärdig utbildning? För att söka svar på vårt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, där hinder har varit vårt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vår undersökning har vi kategoriserat in i olika ämnesområden.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Bakgrund:I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en självklar del av verksamheten. Vi har under de år vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen på förskolans gård ofta blir en plats för att barnen ska få springa av sig och få frisk luft. Genom vår utbildning har intresset och nyfikenheten väckts för hur pedagoger använder utevistelsen på förskolegården. Vi vill undersöka hur pedagogerna använder utevistelsen för att utmana barnens lek och lärande och om läroplanen hålls levande även ute.Syfte:Syftet med studien är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns lek och lärande vid utevistelsen i förskolan.Metod:Vi har använt oss av delvis deltagande observationer och även fört fältanteckningar på två förskolor. Därigenom fick vi en bild av pedagogernas förhållningssätt till lek och lärande.Resultat:I vårt resultat kan vi konstatera att pedagogerna på de två förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan använda sin utemiljö.

Sammanfattning  Förskolan är en arbetsplats där stress förekommer i stor utsträckning. Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur stressen visar sig i förskolan och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska stressen.  För att synliggöra detta skapades en enkät som delades ut till 60 pedagoger, spridda på 6 förskolor. Fyrtiotvå pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna själva upplever de stora barngrupper som förekommer idag, samt att antalet pedagoger minskar som stressande.

Syftet med studien är att ta reda på vad som skapar en god och inkluderande atmosfär sett utifrån ett pedagog- och barns perspektiv. Ett av målen med studien är att kunna förmedla kunskap och ge läsaren en ökad förståelse för hur den psykiska miljön i förskolan påverkar barnen i förskoleverksamheten. Studien är baserad på kvalitativa enkäter som delats ut till pedagoger och barnintervjuer med barn i åldrarna fem-sex år har genomförts. Det gjordes för att kunna redovisa och jämföra pedagogernas perspektiv med barnens syn gällande atmosfären i förskolan. Undersökningen kommer att analyseras utifrån teorier och begreppen barns perspektiv, barnperspektiv och atmosfär. Pedagogernas uppfattningar utifrån enkätundersökningen skiljde sig men stämde också överens med barnens föreställningar.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkighet i förskolan och om det finns skillnader i arbetssätt och förhållningssätt beroende på var förskolan ligger i landet. Vi ville även ta reda på vilka förutsättningar flerspråkiga barn i förskolan kan ha för att tillgodose sig alla sina språk utifrån pedagogernas syn på flerspråkighet.För att komma fram till resultat använde vi oss av kvalitativ intervjumetod där informanterna gavs möjlighet att berätta om sina erfarenheter kring flerspråkiga barn i förskolan.  Ett av de resultat vi fann var att pedagogernas intresse och förhållningsätt har stor betydelse när de arbetar med flerspråkiga barn. Vi kom fram till att pedagogerna arbetar på olika sätt för att stimulera flerspråkiga barn i sina verksamheter. Exempel på metoder som pedagogerna använder för att främja barns språkutveckling är att ha högläsning för barnen via projektor; på så vis kan alla följa med under läsningen via både bild och text, vilket underlättar för, bland andra, flerspråkiga barn. Pedagogerna i vår undersökning menar att detta kan stärka barnens läsförståelse.

För att ett barn ska utvecklas motoriskt, så är det viktigt att det finns goda möjligheter till rörelse. Att lära känna sin egen kropp och använda den genom att röra på sig i olika miljöer och sammanhang är angeläget om ett barn ska utveckla en god motorik. Forskning visar att barn sysselsätter sig med alltmer stillasittande aktiviteter samt att barn inte utvecklat så bra motorik som förväntas vid olika åldrar. En stor andel barn tillbringar större delen av dagen inom förskolans verksamhet och läroplanen för förskolan (Lpfö 98) betonar att det är pedagogernas ansvar att stimulera barnens motoriska utveckling. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till sitt uppdrag och hur de arbetar för att stimulera barns motorik ur ett helhetsperspektiv på verksamheten.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Studiens syfte har varit att genom intervjuer få pedagogers syn på de estetiska uttrycksformernas användbarhet i undervisningen på två grundsärskolor samt vilken betydelse användandet har för elevernas utveckling. Våra frågeställningar utgår ifrån pedagogernas uppfattningar och behandlar de estetiska uttrycksformernas användbarhet, vilka uttrycksformer som är mest framgångsrika och dess möjligheter och hinder. Vi genomförde totalt två individuella intervjuer samt två gruppintervjuer med två respektive tre informanter. En individuell intervju samt gruppintervjun med tre informanter bestod av verksamma pedagoger inom särskolan. Den andra individuella intervjun var med en universitetsadjunkt på MAH. Gruppintervjun med två informanter bestod av en rektor för en grundsärskola och en vid skolan verksam dramapedagog. Första frågeställningen gav svaret att alla informanter är positiva till användandet av estetiska uttrycksformer då de anser att det stärker elevernas självkänsla och kommunikativa förmåga.

Skolverket (2011) har visat på att svenska skolbarns läskunskaper sjunker. Syftet med vår studie är att undersöka litteraturens och läsningens plats i förskola och förskoleklass samt utifrån pedagogers föreställningar om litteratur och läsning få förståelse för vilken betydelse deras ställningstaganden har för barnens litteracitet. Vi tittar bland annat på miljöns möjligheter för barnets identitet som läsare, som vi utgår ifrån formas av pedagogernas föreställningar om barn, litteratur och läsning. Teorier om literacy och critical literacy där nyfikenhet och intresse inför läsaktiviteter ställs emot teori om språklig medvetenhet och den tekniska färdigheten att kunna läsa, för att se eventuella tendenser på hur pedagogernas arbetssätt format barnens framtida läskunskaper. Även andra lärandeteorier samt redskap för läsning presenteras för att få en vidare förståelse av problemområdet som vi undersöker.

Föreliggande examensarbete är en hermeneutisk studie som behandlar barns språkutveckling i tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse hur temat barns språkutveckling behandlades i tidningen över tid samt hur framställningen förhöll sig gentemot aktuella styrdokument och teorier. Studiens resultat visar att barns språkutveckling har varit framträdande i den fackliga tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014 och att språkutvecklingen har framställts utifrån flera perspektiv och områden. Inledningsvis är det främst framträdande aktiviteter och språkutvecklingens process som lyfts fram i relation till ämnet språk. Vidare nämns pedagogernas påverkan, påverkande faktorer samt bilder i relation till barnets språk.

Syftet med denna studie har varit att få en vidgad förståelse för den fysiska miljön i förskolan. Detta har utmynnat i tre frågeställningar som behandlar artefakter i- och planering av den fysiska miljön, samt internationella betingelser. I studien har kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i åldrarna 1-6 i Sverige och Sydafrika genomförts. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön kunnat erhållas. Med en fenomenografisk ansats och en kvalitativ forskningsanalys har vi kunnat kategorisera dessa uppfattningar i olika teman.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys.

Syftet med denna studieär att undersöka hur Gröna Påsen implementeras i förskolans verksamhet utifrån barnens tankar och reflektioner. Syftet är också att ta reda på vad barnen har för kunskap om vad som händer med den Gröna Påsenefteratt sopbilen hämtat denoch dess påverkanför en hållbar utveckling. Att undersöka om barnens erfarenheter och kunskaper kring Gröna Påsen kan kopplas samman med pedagogernas arbeteför att implementera den, är också en del av syftet med denna studie.Den metod som valts fördenna studieär fokusgruppmetoden. Fokusgruppmetoden kan beskrivas som intervjuer i grupp kring syftet som finns med undersökningen.Fokusgruppsintervjuerna genomfördes på två avdelningar på samma förskola och sammanlagt 15 barn i fyra olika fokusgrupper deltog vid fokusgruppsintervjuerna. Svaren ifrån fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjälp av teoretiska utgångspunkter, tidigare forskning och litteratur, samt kopplades till syftetoch frågeställningarna i studien.Resultatet av studienär att barnenhar en viss kunskap kring vad Gröna Påsen är, vadsom händer med Gröna Påsen och vad man ska och inte ska slänga i Gröna Påsen.

F?ljande studie tar utg?ngspunkt i hur f?rskolan dagligen pr?glas av konflikter mellan barnen. ?L?roplanen f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) skriver fram hur uppdraget f?r f?rskoll?rare utg?rs av att st?dja barn i att utveckla f?rm?ga att hantera konflikter, samt bidra till att barn skapar f?rst?else och respekt f?r varandra. Syftet med studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av arbetet med att l?ra barn hantera konflikter, samt deras uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling. De fr?gest?llningar som studien utg?r ifr?n ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? sitt arbete med att l?ra barn hantera konflikter i f?rskolan? Vad har f?rskoll?rare f?r uppfattningar om konflikters betydelse f?r barns utveckling? Studien tar utg?ngspunkt i en fenomenografisk forskningsinriktning d?r intervjuer som metod ligger till grund f?r den insamlade empirin.