Grunden för utvecklingen av ett barns matematikkunskaper lägger man redan i förskolan. Att arbeta med matematik i förskolan är oerhört viktigt för att förbereda barnen för skolan och livet. Under min undersökning kommer jag därför att undersöka på vilket sätt matematiklärande genomförs i förskolan samt hur Pedagogerna synliggör matematiken i förskolan. Under min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptäckte jag variation i Pedagogernas arbetssätt med matematik. Vissa fokuserade mycket på matematik under vardagsverksamheten medan andra knappt var engagerade i att lära barnen matematik. Min undersökning är baserad på intervjuer av sex Pedagoger från två olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla Pedagoger var överens om att matematiken i förskolan förbereder barnen inför matematiken som kommer framöver i skolan och livet.

Syftet med studien var att beskriva hur det språkutvecklande lekmaterialet Babblarna används på förskolan utifrån ett pedagogperspektiv, belysa materialets möjligheter och begränsningar samt att bidra till diskussionen om pedagogiska leksaker. Intervjuer har gjorts med sex Pedagoger på förskolan. Resultatet visar att Babblarna används i lärandesyfte men även i leken. I resultatet framgår att samtliga Pedagoger upplever att barnens intresse för Babblarna har betydelse för att dessa ska fungera som ett pedagogiskt verktyg. Det framgår också att många Pedagoger tycker att Babblarna är ett material anpassat för de yngre åldrarna.

BAKGRUND: Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi upplevt att arbetet med barnlitteraturen skiljer sig mycket från pedagog till pedagog. Vi är därför intresserade av hur några Pedagoger uppfattar arbetet med barnlitteraturen och hur de använder sig av denna. Vi har i vår bakgrund skrivit om vad olika författare och tidigare forskning säger om barnlitteraturens betydelse och sedan försökt koppla det till vår resultatdiskussion.SYFTE: Syftet är att undersöka hur några Pedagoger tänker och resonerar kring barnlitteratur och arbetet med den i sina barngrupper, samt att undersöka hur deras arbetsmetoder kring barnlitteratur kan se ut.METOD: Vi har valt den kvalitativa metoden intervju för att ta reda på hur några Pedagoger resonerar kring barnlitteratur. Studien innefattar sex Pedagoger ifrån tre olika förskoleklasser, tre stycken är utbildade fritidsPedagoger och tre stycken är utbildade förskollärare. Alla Pedagoger arbetar även i fritidsverksamheten.RESULTAT: Vårt resultat visar på Pedagogernas tankar kring barnlitteraturen och även vilka arbetsmetoder de använder.

BAKGRUND:Matematik finns överallt i vår närmiljö och är mycket mer än bara siffror. Utemiljön kan användas på många olika sätt och det är bara fantasin som sätter gränser för vilka. I läroplanerna och kursplanen för matematik finns det exempel på mål som fördel kan uppnås på andra platser än i klassrummet. Utemiljön kan erbjuda bland annat ett lustfyllt lärande, lättillgängliga konkreta material, arbete med kropp och sinnen och en obegränsad stor yta. Matematiken är som ett landskap med öar och broar som med fördel kan arbetas med utomhus.

I denna uppsats undersöker vi hur Pedagoger resonerar kring val av arbetssätt vid läs- och skrivundervisning samt hur Pedagoger resonerar om individualisering vid läs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgår från sex Pedagogers resonemang om sin läs- och skrivundervisning. Pedagoger som någon gång har varit verksamma i en årskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har använt oss av i denna uppsats är det sociokulturella perspektivet.

 Vårt syfte var att undersöka hur barn mellan 3-5 år och deras Pedagoger uppleverbarns medinflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.De metoder vi har använt i studien är intervjuer av Pedagoger och barn, samt observationer.Vi valde att utföra undersökningarna på två olika förskoleavdelningar avpraktiska skäl. Vi har förberett, genomfört, bearbetat och analyserat vårt resultat frånförskolorna för att nå fram till vår diskussion och våra slutsatser.Pedagogerna i studien tycks vara medvetna om att barnen behöver ha större inflytandeöver vardagen i förskolan, och det framkommer att barnen också önskar det ochibland känner sig maktlösa. En orsak är att mycket i verksamheten är styrt och regleratvilket varken Pedagoger eller barn kan påverka. De flesta Pedagoger upplever attdå de provat att ha ett mer tillåtande klimat har tillvaron blivit avsevärt lugnare.Respondenternas syn på arbetet med barns medinflytande, samt synpunkterna somframkommer i relevant litteratur, pekar på svårigheterna att kombinera barnens behovoch rätt till medinflytande i förskolan enligt styrdokumenten, och vad som ärpraktiskt genomförbart. Här kan vi se att förskolans engagemang och förutsättningarpåverkar, men även Pedagogernas intresse, vilja, förmåga och kunskap om både barnenoch innehållet i styrdokumenten..

Läroplanen för förskolan (Lpfö:98) uppmuntrar Pedagoger att ha ett temainriktat arbetssätt. Vi har valt att undersöka vad Pedagoger och barn på en förskola anser om att arbeta temainriktat. Vidare vill undersöka och ta reda på vilka kvalitéer som främjar och utvecklar barnens sociala utveckling i temaarbetet enligt Pedagogerna och se vilka faktorer som är viktiga för att Pedagogerna och barnen ska kunna arbeta framgångsrikt med tema på en förskola. För att undersöka detta har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom att intervjua barn och Pedagoger på en förskola. Vi har kommit fram till att barnen och Pedagogerna tycker om att arbeta temainriktat.

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur Pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har Pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex Pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Den här studien handlar om barn som befinner sig i sorg. Begreppet sorg är stort och svårt att förstå. Syftet med studien är att undersöka vilken beredskap några Pedagoger i förskolan känner att de har när det gäller att möta barn i barngruppen som befinner sig i sorg efter ett dödsfall i sin närhet. Vidare är ett syfte att skapa en bild av hur man som pedagog i förskolan kan bemöta barn i deras sorgearbete och vilka metoder som kan underlätta för dem. Till sist ska studien belysa vilket stöd Pedagoger känner att de har för att hjälpa barn i sorg.

Uppsatsen behandlar skönlitteraturens användning i läs- och skrivinlärningen. Syftet med den kvalitativa undersökningen är att se i vilken omfattning ett antal Pedagoger använder sig av skönlitteratur i läs- och skrivinlärningen i årskurs ett. Undersökningen baseras på sex kvalitativa intervjuer med Pedagoger vid fyra olika skolor. Syftet är att undersöka om man i praktiken använder sig av skönlitteratur för att främja läs- och skrivinlärningen vilket den av oss refererade litteraturen i uppsatsen förespråkar. Litteraturen framhåller vikten av att arbeta med skönlitterära texter för att främja läs- och skrivinlärning.

Syftet med vår undersökning var att jämföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur Pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. Utifrån våra frågeställningar Hur uppfattar Pedagoger utemiljön på sina förskolor för att möjliggöra barns lärande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har Pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar Pedagoger på respektive förskola mot strävansmålen i naturvetenskap? sammanställde vi relevanta frågor och genomförde intervjuer med Pedagoger ifrån de tre förskolor som vi valt till vår undersökning. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer där frågorna är öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjälp av följdfrågor. Vi har också gjort observationer vid tillfällen då det var naturvetenskapliga aktiviteter.

BakgrundForskning har visat att personer med autism har svårigheter med "theory of mind", förmågan att sätta sig in i andra personers tankar och känslor. Det leder till en annorlunda förståelse av sociala sammanhang. Tankestilen påverkar samspelet med Pedagoger och kräver ett anpassat bemötande.MetodSju halvstrukturerade intervjuer med Pedagoger som arbetar i särskolan och undervisar elever med autism. Flertalet Pedagoger undervisar i grundsärskolan. Deltagarna uppmuntrades bland annat att beskriva elever med utmanande beteende och berätta om vad de anser är ett bra bemötande.

Sammanfattning Med denna forskning har jag från olika perspektiv belyst portfolio som verktyg till aktivt lärande. Jag har också försökt förstå hur elever och Pedagoger upplever varandras utveckling med portfolio som arbetssätt. Intressant har också varit vilka tankar och drivkrafter ligger bakom valet av portfoliometodiken. Genom frågor till skolledare och enkäter med elever och Pedagoger i en portfolioskola har jag velat, med ett täckande perspektiv, bidra till tidigare forskningar. Jag använde mig av intervjufrågor till skolledare och enkäter av kvantitativ och kvalitativ karaktär för Pedagoger och elever.

BAKGRUND: I avsnittet redogörs för forskning om genus och barn i förskolan och det styrdokumenten tar upp om ämnet. Tidigare forskning behandlar Pedagogers syn på jämställdhet i förskolan och Pedagogers syn på pojkar och flickor och verksamheten. Jag tar upp vad ett antal författare skriver om genus och jämlikhet och ger exempel på hur Pedagoger kan jämna ut skillnader på pojkars och flickors sätt att vara.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka hur flickor och pojkar på två förskolor uppmärksammas och bemöts av Pedagoger i förskolan.METOD: Studien är kvalitativ där jag har använt mig av observationer av barn och Pedagoger i olika vardagssituationer.RESULTAT: Resultatet visar att pojkar tar och får större plats och också gör sig hörda mer än flickor men också att pojkar får mer negativ uppmärksamhet i form av tillsägelser än flickorna. Observationerna visar exempel på hur Pedagoger bemöter barnen i olika typer av situationer och att barn bemöts på olika sätt utifrån kön, som flicka och pojke. Resultatet visar också exempel på att barnen i vissa situationer bemöts lika oavsett könstillhörighet..

Syftet med detta examensarbete har varit att få kännedom om hur Pedagoger och elever känner för skäll i skolan. Vi har då sett till kollektiva respektive individuella utskällningar, betydelsen av vem som skäller och vad som händer när parterna blir arga och tar till skäll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan Pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med några av de teorier vi uppmärksammat i vår kunskapsbakgrund. Det har visat sig att såväl elever som Pedagoger har ett gemensamt synsätt på vad skäll innebär för dem.