Sök:

Sökresultat:

738 Uppsatser om Pedagogens förhćllningssätt - Sida 37 av 50

Rörelse i förskolan : En studie om pedagogers förhÄllningssÀtt, syfte och arbete med den planerade samt oplanerade rörelsen i förskolan  

Genom rörelse utvecklas vi som personer, vi utvecklas motoriskt, vi fÄr en kÀnsla av vÀlbefinnande och vi har lÀttare för att koncentrera oss. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna förhÄller sig till den planerade samt till den spontana rörelsen i förskolan och hur de arbetar för att uppfylla lÀroplanens strÀvandemÄl om rörelse. Vilka svÄrigheter respektive möjligheter finns det med att fÄ in rörelsen i vardagen pÄ förskolan och hur övervinner pedagogen dessa? Undersökningen genomfördes i form av deltagande observationer samt personliga intervjuer. Genom observationer och intervjuer med sex olika pedagoger frÄn tre olika förskolor har vi fÄtt deras syn och perspektiv pÄ dessa frÄgor.

"SkolgÄrdslek"

Vi har i vÄr undersökning fokuserat pÄ barns utelek pÄ en skolgÄrd i SkÄne. Syftet med vÄr undersökning var att studera vilka lekar som förkommer ute pÄ en skolgÄrd och hur barn anvÀnder miljön i sina lekar. Undersökningen Àr delvis gjord utifrÄn ett genusperspektiv, d.v.s. hur pojkar respektive flickor leker utomhus. LikasÄ pedagogens roll ute pÄ skolgÄrden ingÄr i undersökningsomrÄdet.

Tala Àr silver, tiga Àr guld...eller?

Syftet med detta arbete var att utifrÄn tesen: ?För att kunna leva upp till styrdokumentens mÄl mÄste tysta elever tala?, undersöka om och hur tesen tar sig uttryck i pedagogens dagliga arbete. Syftet var Àven att ta reda pÄ hur pedagogen arbetar med tysta elever, hur pedagogen förhÄller sig till de styrdokument som finns samt hur elever upplever den verbala aktiviteten i klassrummet. Med en tyst elev menar vi sÄvÀl elever som pratar lite och de som inte sÀger nÄgonting alls. De metoder som anvÀndes vid undersökningen var intervju samt enkÀt.

Barns inflytande i en mÄlinriktad, resultatstyrd fritidshemsverksamhet

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet dÀr pedagogernas uppdrag inte bara Àr att lÀra barnen demokrati, utan att ocksÄbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vÄr studie Àr att vinna förstÄelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets mÄlinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs bÄde en historisk tillbakablick pÄ vad tidigarestyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument Àr formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrÄn en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket hÀr innebÀr att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frÄgorna vad, hur och nÀr barnet uppfattar att, och upplever sig fÄ,inflytande i fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frÄgeformulÀr för att vinna förstÄelsei Àmnet. Resultatet visar att barnen upplever att de fÄr inflytande genom olikamötesprocesser, men att de Àr mindre delaktiga i verksamhetens planering.

Sagans betydelse för barns sprÄkliga utveckling - en studie av hur pedagogerna i förskolan arbetar med sagor för att stimulera barnets sprÄkutveckling

Syftet med denna studie Ă€r att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhĂ„llningssĂ€tt till sagor och sprĂ„k undersöks, samt vilka konsekvenser det fĂ„r för barnets sprĂ„kliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan pĂ„ olika sĂ€tt frĂ€mjar barns sprĂ„kliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhĂ„lla sig till sagan och sprĂ„ket Ă€r av stor betydelse. Även vad lĂ€roplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens sprĂ„kutveckling.

?Ute kan man inte vara för mycket ? Pedagogers syn pÄ utomhusverksamheten

BAKGRUND: I lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) finns riktlinjersom förskolan ska följa. DÀr stÄr bland annat att barnen ska fÄ chansen att utveckla sinmotorik och förstÄ betydelsen av sin hÀlsa och sitt vÀlbefinnande. Det Àr ocksÄ viktigt attbarnen fÄr testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som pedagogocksÄ uppmuntrar deras lust till att lÀra. Det Àr lÀtt att ta utomhusverksamheten för givet ochmycket kan kÀnnas sjÀlvklart. MÄnga forskare anser att det Àr bra för barnen att vistasutomhus och studien vill framhÀva varför.SYFTE: VÄrt syfte med undersökningen Àr att ta reda pÄ vad pedagogerna anser omutomhusverksamheten.METOD: Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats dÀr intervju anvÀnts sommetod till att besvara vÄrt syfte.

We need some l?uang gardiner - om flersprÄkiga kommunikativa förmÄgor

Undersökningen syftar till att belysa förskollÀrares pedagogiska syn pÄ barns kommunikativa förmÄgor i en flersprÄkig förskola, samt hur denna skiljer sig mellan en mÄngkulturell förskola i Sverige och en internationell förskola i Thailand. Undersökningen baseras pÄ fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger varav en amerikansk pedagog i en internationell förskola i Thailand och fyra pedagoger som arbetar i Sverige i en mÄngkulturell, flersprÄkig förskola. Resultatet pÄvisar att det finns skiljda uppfattningar mellan pedagogerna i Sverige och Thailand om hur barn kommunicerar. Det framgÄr Àven att de har olika arbetssÀtt som gör att de tillgodoser barnens behov i förskolan pÄ olika sÀtt och ser barnet ur olika pedagogiska perspektiv.Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att samtliga pedagoger har uppmÀrksammat kroppssprÄket som en viktig faktor för bÄde barn och pedagoger i en mÄngkulturell förskola. Pedagogerna vi intervjuat i Sverige har svarat att dokumentation Àr ett bra hjÀlpmedel för att motivera och stÀrka barnets sprÄkutveckling.

Pedagogens krishantering i förskolan ur ett trygghets- och lÀrandeperpektiv

VÄrt syfte Àr att skapa kunskap om hur pedagoger i förskolan tar ansvar och arbetar för att möta barn som befinner sig i krissituationer, sÄ att tryggheten och lÀrandet hos det enskilda barnet och gruppen tas tillvara. LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) innefattar mÄl om att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr verksamheten ska erbjuda en trygg och lÀrorik miljö för alla barn som deltar och dÀr Àven omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet. VÄr problematisering Àr hur dessa mÄl kan uppfyllas dÄ ett eller flera barn befinner sig i krissituationer eftersom tryggheten kan raseras och lÀrandet bli hÀmmat. För att komma fram till vÄrt resultat och besvara vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn tre forskningsfrÄgor och anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av vÄr problematisering Àr att omsorg, fostran och lÀrande i krissituationer kan bilda en helhet dÀrför att de Àr beroende av varandra Àven om de olika delarna inte tar lika stort utrymme.

Pedagogers syn pÄ barns lek och deras lekmiljö : Bruk av integrerad lek i verksamheten

Forskning visar att lek Àr grunden till allt lÀrande. Det Àr i lek barn utvecklas och bearbetar sina upplevelser. I lek fÄr de utlopp för sina kÀnslor, positiva som negativa.I vÄr studie redogörs för lekteorier historiskt och hur forskning ser pÄ barns lek idag. VÄrt metodval föll pÄ kvalitativa intervjuer med ett fÄtal förskollÀrare för att fÄ en djupare insikt i hur de tÀnker kring styrd lek som stöd för barns lÀrande och utveckling. VÄr studies syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ lek och dÄ framför allt styrd lek i verksamheten.

Trygga v?rdnadshavare f?r trygga barn

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

"Man fÄr inte bara ett nej!" : En studie om pedagogers förhÄllningssÀtt angÄende barns delaktighet och inflytande i förskolan.

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskollÀraresförhÄllningssÀtt kring barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen iförskoleverksamheten. LÀroplanen för förskolan benÀmner barns delaktighet ochinflytande som nÄgot som ska genomsyra verksamheten tillsammans medsamhÀllets demokratiska vÀrderingar (Skolverket, 2010). DÄ lÀroplanen endastutgÄr frÄn strÀvansmÄl utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter skaintegreras i verksamheten Àr det pedagogernas tolkning och förhÄllningssÀtt kringÀmnet som styr. Detta gör att pedagogens förhÄllningssÀtt fÄr en viktig roll iverksamheten och Àr sÄledes bÄde intressant och viktig att undersöka ochreflektera kring. Undersökningen utgÄr frÄn en kvalitativ metod och bygger pÄobservationer samt ett eftersamtal med pedagogerna pÄ den aktuella avdelningen.Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnder vi oss av det sociokulturella- ochrelationella perspektivet, dÄ vi granskar samspelen och relationerna mellanpedagog och barn.

Pedagogens bemötande av barn i socioemotionella svÄrigheter

Den hÀr studien handlar om hur man som pedagog bemöter och stöttar barn i socioemotionella svÄrigheter.  Studiens syfte Àr att undersöka vad tre förskollÀrare och en elevassistent anser om hur man som pedagog bemöter barn i socioemotionella svÄrigheter. Studien Àr kvalitativ och data har samlats in via intervjuer. Resultatet visar att utagerande barn Àr de som syns om mÀrks mest och har dÀrför en tendens till att fÄ lÀrarens uppmÀrksamhet mer Àn de inÄtvÀnda barnen. Barn med koncentrationssvÄrigheter behöver en miljö dÀr det inte finns mycket saker runt omkring dem som kan distrahera dem.

Utvecklingssamtalet i förskolan ? En studie om förÀldrars erfarenheter och förvÀntningar

I förskolans utvecklingssamtal skall personal och förÀldrar diskutera barnets utveckling ochlÀrande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Detfinns inga mÄl barnet skall uppnÄ, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt.Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lÀrande, men det Àr inte detsammasom att bedöma barnet utifrÄn faststÀllda kriterier och normer (Prop.2004/05:11).SYFTE:VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ vad förÀldrar förvÀntar sig av utvecklingssamtal iförskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av self report som metod till vÄr studie. En self report Àr enskriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vÄr studie Àr detförÀldrar som skrivit ner berÀttelser utifrÄn frÄgestÀllningar om utvecklingssamtal iförskolan.RESULTAT:Resultatet visar att förÀldrar vill veta hur barnet har det pÄ förskolan. FörÀldrarna villframförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet.

Se barnet! NÄgra pedagogers syn pÄ barns olikheter inom grundskolan

I denna studie belyses pedagogers syn pÄ olikheter och om synen kan hÀrledas till relationellt eller kategoriskt perspektiv, samt andra faktorer som kan pÄverka pedagogers syn, sÄsom arbetsmiljö, livserfarenhet, skolans traditioner, samhÀllsnormer och styrdokument. KlasslÀrarens och specialpedagogens gemensamma ansvar omkring eleven Àr en frÄgestÀllning som undersöks i studien. Vi belyser olika teoretikers syn pÄ olikheter och utanförskap samt det sociala samspelets betydelse. Pedagogens synsÀtt pÄverkar specialpedagogikens utformning. Skillnaden mellan det kategoriska och det relationella synsÀttet belyses och diskuteras.

Konfliktens vara eller inte vara? - En undersökning av elevers och pedagogers syn pÄ konflikter

Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? ? En undersökning av elevers och pedagogers syn pÄ konflikter. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra hur elever och pedagoger ser pÄ de konflikter de stöter pÄ i skolorna och om de har samma Äsikter kring vad en konflikt egentligen Àr. Eftersom begreppet konflikt har mÄnga olika definitioner har jag valt att redovisa nÄgra som Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstÄr Àr kommunikation, nÄgra viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring pÄ hur mÀnniskor kommunicerar har jag ocksÄ inkluderat.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->