Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som Pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad Pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt Pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får Pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute.

I denna studie undersöker och beskriver vi hur några pedagoger i sin praktik använder och uppfattar de tre framgångsfaktorer vi har identifierat i syfte att skapa en god lärandemiljö. Dessa framgångsfaktorer är Pedagogens etiska förhållningssätt, organisatoriska förmåga samt förmåga att skapa goda sociala interaktioner. Resultatet visar att den enskilda Pedagogen spelar en viktig roll vad det gäller att skapa och medverka till goda lärandemiljöer. Pedagogen är verkligen dirigenten för goda lärandemiljöer..

Detta arbete handlar om mobbning. Syftet är att ta reda på vad Pedagogen ska göra då den upptäckt mobbning. Jag har valt att avgränsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot Pedagogen tas även målsman och elever upp, eftersom de är viktiga parter i detta sammanhang.Mobbning finns i alla åldrar och försämrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar påverkar barn och elevers beteenden.

Syftet med vårt arbete är att få en inblick i hur fyra KME-pedagoger arbetar samt vilken yrkesroll han eller hon identifierar sig med. För att uppnå syftet utgick vi ifrån följande frågeställningar: Hur ser KME-Pedagogen på sin yrkesidentitet? Hur förhåller sig övrig personal till KME-Pedagogens arbetssätt? Vilka möjligheter eller hinder finns det på arbetsplatsen för att KME-Pedagogen ska kunna bedriva KME-relaterade aktiviteter i förskolan? Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra KME-pedagoger samt med hjälp av relevant litteratur. Resultatet visar att flera faktorer är avgörande i vilken utsträckning KME-Pedagogen arbetar med KME. Dessa faktorer är bland annat det egna intresset och förskolans eventuella profilering..

Studien bygger på hur könsroller skapas i förskolan och hur Pedagogen uppfattar och påverkar detta. Studien genomförs för att vi vill få kunskap kring hur Pedagogen omedvetet eller medvetet påverkar barnen i deras skapande av könsroller. Stereotypa könsroller ska inte få begränsa flickors och pojkars möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen.Undersökningen som har utförts är en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer och återkopplande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att pedagoger ständigt påverkar barnens skapande av könsroller och Pedagogen uppfattar att det är språkets funktion, förhållningssättet samt deras bemötande som påverkar..

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. Vår ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som läromedel i undervisningen, hur en pedagog ser på skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt på vilket sätt Pedagogen använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats där tre olika datainsamlingsmetoder tillämpades: observationer, intervjuer samt enkäter som sammanställts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i år 3 i en skola i Norrbotten.

AbstractSyftet med detta vetenskapliga arbete är att studera hur olika pedagoger i förskoleklassbeskriver sitt arbete för att barnet ska känna motivation och lust för att lära sig läsa.Forskningsbakgrunden lyfter fram olika forskares tankar och studier i ämnet, huruvidaPedagogen kan påverka barnets motivation och läslust eller inte. Forskarna är inte överensom huruvida Pedagogen kan påverka barnets motivation och läslust, då det finns forskaresom anser att Pedagogen inte kan påverka barnets motivation medan andra menar attPedagogen har en viktig roll i barnets motivation och läslust. Personliga semistruktureradeintervjuer användes för att samla kvalitativ data från sex olika pedagoger som arbetar iförskoleklass. Samtliga har högskoleutbildning i någon form. Resultatet av intervjuernavisade att de sex informanterna var överens om att de kunde påverka barnets motivation ochläslust genom att själv vara positiva.

Mitt syfte med examensarbetet är att undersöka vilken syn Pedagogen i det tvåspråkiga klassrummet har på att använda två språk i undervisningen. För att kunna göra detta har jag genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare. Dessa intervjuer har sedan analyserats med utgångspunkt från teorier som berör tvåspråkig undervisning. De problemställningar jag har velat ha svar på i anslutning till detta är: ? Vilka faktorer i och utanför klassrummet anser Pedagogen spelar in när det gäller elevens studieresultat? ? Vad, enligt Pedagogen, är det som styr hur språken används i undervisningen? ? Tycker Pedagogen att målet för undervisningen är att eleven ska behärska svenska och sitt modersmål eller att lära eleven svenska genom att modersmålet får spela en roll under en begränsad tid? Jag kommer att visa att lärarna anser att sociala och kulturella faktorer spelar en stor roll för elevens studieresultat, att målsättningen delvis styr hur språket används i undervisningen och att det mest realistiska målet för undervisningen är att eleven lär sig svenska genom att modersmålet får spela en roll under en begränsad tid..

Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. På vilket sätt tas sådana situationer tillvara på av Pedagogen? Jag har använt mig av videoobservationer i två förskolor i Mellansverige för att försöka upptäcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lärandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lärande för barnen i den fria verksamheten i förskolan.

I den här studien har vi, med hermeneutisk filosofisk forskningsansats och kvalitativ intervju som metod, undersökt hur begreppet trygghet kan tolkas och användas i relation till pedagogisk handling. Hur Pedagogens syn på trygghetsbegreppet kan visa sig i lärandesituationen mellan barn och pedagog. Intresset för begreppet trygghet växte fram från egna minnen från vår första tid i skolan då vi drog oss till minnes att trygghet var viktigt för att vilja lära. Med hermeneutiken som forskningsansats används och problematiseras vår egen förförståelse kontinuerligt med egna reflektioner och tolkningar genom hela processen. Studien behandlar och problematiserar teoretiska perspektiv av begreppet trygghet och begreppet lärande.

Denna studies syfte är att beskriva inkludering och delaktighet i förskolan, hur pedagoger arbetar för att få barnen inkluderade och uppleva delaktighet. Frågeställningarna i studien är, på vilket sätt visar sig ett barncentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? På vilket sätt visar sig ett vuxencentrerat förhållningssätt i relation till barns delaktighet? Data inhämtades genom observationer på en förskola i halland. Resultatet visar att när Pedagogen har ett barncentrerat förhållningssätt bidrar det till ömsesidig delaktighet, barn emellan och mellan barn och vuxen. Om två pedagoger ingår i en aktivitet och den ena Pedagogen intar ett vuxencentrerat förhållningssätt och den andra ett barncentrerat, tenderar det vuxencentrerade förhållningssättet att ta överhand.

Syftet med vår undersökning var att titta på hur pedagoger förhåller sig till barn i matsituationer. Eftersom vi är intresserade av genus så valde vi specifikt att inrikta oss på hur Pedagogen förhåller sig till pojkar och flickor vid matsituationen.Undersökningen har genomförts med hjälp av två videoobservationer av måltiden. När dessa var gjorda och vi skulle analysera filmerna tog vi hjälp av olika metoder för att komma fram till ett resultat. Vi började med att göra ett kontaktschema för att se hur Pedagogen riktade sin uppmärksamhet. Därefter skrev vi ned de situationer vi ansåg hade med genus att göra, för att sedan använda situationerna för att göra en kvalitativ tabell som innehöll vad Pedagogen sa, gjorde och barnens reaktion på detta.

SammanfattningBakgrund:Samlingen är i stort sett det enda tillfället under dagen då alla barn är samlade samtidigt och blir då en möjlighet för Pedagogen att se och bekräfta dem. För att skapa ett så bra samspel som möjligt gäller det att anpassa samlingen utifrån barnens intressen, det är viktigt att samspelet och kommunikationen är av betydelse för barnen. I vår undersökning har vi valt att undersöka hur samspelet mellan pedagog och barn ser ut i samlingen och om det är någon skillnad i bemötandet beroende på om det är en pojke eller flicka.Syfte: Vårt syfte med studien var att fördjupa oss i ämnet samspel, i förskolan. Frågeställningarna vi valde att utgå ifrån var:? Hur yttrar sig ett fungerade samspel mellan pedagog och barn i samlingen?? Bemöts flickor och pojkar på olika sätt i samlingen?Metod: Resultatet grundas på kvalitativ studie i form av metoderna observation och intervju.

Pedagogens viktigaste uppdrag är att, genom sitt arbete i verksamheten, förverkliga värdegrunden och motverka alla former av mobbning, kränkningar och trakasserier. Dock är uppdraget genom nollvisionen, om att ingen elev ska bli utsatt för mobbning, ej uppnått. Trots misslyckandet fastslår statliga utredningar och styrdokument att Pedagogen är mest betydelsefull för att förebygga mobbning i skolverksamheten. Studiens huvudsakliga problem är därav ? Varför kan just den enskilde Pedagogen vidta aktiva effektiva åtgärder för att förebygga mobbning??.

Sammandrag Syftet med min uppsats var att ta reda på hur en pedagog kan arbeta med den inledande läs- och skrivinlärningen och hur eleverna upplevde läs- och skrivundervisningen. För att uppnå mitt syfte använde jag mig av två frågeställningar: ? Hur arbetar Pedagogen med läs- och skrivinlärning ? Hur upplever eleverna arbetet med läs- och skrivinlärning? För att få svar på mina frågeställningar använde jag mig av tre forskningsmetoder: kvalitativ intervju, kvalitativ observation och kvantitativ enkätundersökning. Jag observerade Pedagogens arbete med eleverna i klassrummet under 11 dagar. Därefter genomförde jag en formell intervju med Pedagogen.