Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrån att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och därför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i så fall innebära att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hälso- och sjukvården.Undersökningen har genomförts i form av en kartläggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, där 58 verksamhetschefer tillhandahållit information gällande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att täcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefär hälften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast åtta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrån att de både hade erfarenhet och självskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

?Examensarbetet handlade om att ta reda på hur Pedagoger beskriver betydelsen av barns lek, samt hur man implementerar läroplanens delar om lek i verksamheten. Syftet med studien var att få reda på hur Pedagogerna beskriver delaktighet och betydelse av barns lek. Samt om de aktivt arbetar med läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) när det gäller leken och Pedagogen.?Den ?teoretiska utgångspunkten ?i arbete är det sociokulturella perspektivet som handlar om lärande genom samspel och interaktion med andra människor.Studien bygger på intervjuer med ?sex Pedagoger.

Syftet med studien var att få ökad insikt och förståelse för lärande av pop- , rock- och soulsång. Speciellt intresse ägnades moment i sångundervis- ningen som berör stilenligt sound, sväng och personligt sound/uttryck, och undervisningsmetoder som kan vara lämpliga. Efter granskning av forskning i böcker, tidskrifter, artiklar och sidor på Internet utfördes intervjuer av tre aktiva sångPedagoger i Sverige som arbetar med den populärmusikaliska genren som utgångspunkt. Resultatet visar att elever kan lära sig att sjunga pop och rock stilenligt och med sväng främst genom att lyssna och härma förebilder och föregångare inom stilen, samt genom att eleverna får möjlighet att träffa en Pedagog som kan vägleda eleven på ett fruktbart sätt i hans eller hennes utveckling. Det är också av intresse att eleverna får lära sig att reflektera över vad det är de hör i musiken, vad de tycker om och inte, och finna sin egen identitet inom stilarna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper en grupp Pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sämre. För att vända trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förändra undervisningen och förbättra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialPedagogisk utveckling i matematik. Utifrån användandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras Pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att Pedagogernas kunskaper består av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialPedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? Pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, SpecialPedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka Pedagogers, år F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

Syftet med studien var att observera Pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig åt utifrån de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer som har gjorts på tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde låg huvudfokus på Pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde även anteckningar.

Vi lever i ett kunskapssamhälle, där vi är omringade avskriftspråket. Det i sig ställer höga krav på den enskilda individen och dennes skrivförmåga.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur olika Pedagoger jobbar för att motivera omotiverade elevers skrivande, samt hur det dialogiska klassrummets vara eller icke vara påverkar skrivandet.Undersökningen är kvalitativ då jag för att nå mitt syfte har intervjuat fyra verksamma lärare. Resultatet baserar sig på lärarnas utsagor.Forskning visar att brist på motivation är ett hinder för inlärning samtidigt som det finns forskare som hävdar att barn av sin natur är sökande varelser, som inte behöver motiveras. När det gäller skrivning, visar forskning på att det nästan alltid är läraren som bestämmer vad som ska skrivas eller hur texten ska vara. Lpo 94 förespråkar elevinflytande, man menar att undervisningen ska utgå från deras behov och förutsättningar.Av resultatet framgår det att lärarna ser faktorer som tråkiga skrivuppgifter, otydliga instruktioner, brist på fantasi, minskad högläsning och för mycket datoranvändning som anledning till att elever inte känner sig motiverade till att skriva.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kunskaper en grupp Pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sämre. För att vända trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förändra undervisningen och förbättra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialPedagogisk utveckling i matematik. Utifrån användandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras Pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att Pedagogernas kunskaper består av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

Denna studie ämnar undersöka läromedel i japanska, ett relativt nytt ämne i svenskt undervisningssammanhang. Med tonvikt på särskilt inlärning av nya skriftspråkssystem undersöks i denna studie hur en engelsk och en svensk lärobok för nybörjare i japanska presenterar och betonar olika aspekter av det japanska skriftspråksystemet. Detta görs utifrån bakgrunden att skriftspråket får en allt större roll i alla människors liv i och med ett utbrett internetanvändande men också eftersom att japanska och andra asiatiska språk tycks öka i popularitet bland elever i Sverige. Eftersom att japanska dessutom använder ett skriftspråkssystem som är mycket annorlunda i jämförelse med det svenska krävs att man som Pedagog tittar extra på detta.Av relevans för undersökningen är hur de olika skriftspråkssystemens struktur påverkar och/eller används i dessa läromedel men även forskning inom tillägnande av nya skriftspråk i allmänhet och det japanska skriftspråket i synnerhet beaktas. Detta gäller aspekter så som fonologisk transparens, ortgrafiska konventioner och metalingvistisk medvetenhet.

Jag är skådespelare utbildad vid Statens Scenskola i Malmö 1976-1979. Sedan 1979 har jag varit kontinuerligt yrkesverksam, mestadels inom institutionsteatrar men också inom fria teatergrupper, Boulevardteatern och Moderna dansteatern. Sedan 1988 har jag varit anställd på Stockholms Stadsteater och där har jag främst arbe-tat på Unga Klara, en självständig grupp inom Stadsteatern med egen konstnärlig ledare, Suzanne Osten. Att ständigt vara i produktion eller på uppdrag in i ny produktion har gjort det svårt att hinna med att reflektera kring arbetet. Till slut blir det en stor hög av erfarenhet och erövringar som utvecklas eller kanske faller i glömska.

Abstract Sofia Petrisi (2010) Jämställd förskola? ? En studie om Pedagogers syn på genus. Malmö högskola. Detta examensarbete belyser Pedagogers syn på och kunskap om genus och jämställdhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur tre arbetslag på en förskola ser på sitt arbete med genus. Förhoppningen är att arbetet väcker tankar kring genus och att det startar upp diskussioner i ämnet. Frågeställningarna i arbetet är: Hur ser Pedagoger på sina kunskaper om genus i sin yrkesroll och i stort? Hur ser Pedagoger på jämställdhet på förskolan? Hur upplever Pedagoger behovet av kunskap om genus i arbetet på förskolan? I den teoretiska delen används tidigare forskning och teorier om genus med inriktning på förskolan och som sen kopplas till det empiriska materialet. Vad gällande tidigare forskning används Maria Hedlin och Ingegerd Tallberg-Bromans resonemang om kön och genus, därefter presenteras Yvonne Hirdmans teori om genusordningen.

Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialPedagogisk påbyggnadsutbildningVårterminen 2006-05-06Kihlberg, Elisabet. (2006). Bemötande ? Pedagogens redskap att styra problembeteenden i vardagen. (Treatment ? the teacher?s everyday tool to control problem behaviour.) Skolutveckling och ledarskap, SpecialPedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med mitt arbete var att undersöka Pedagogers, år F ? 3, medvetenhet om betydelsen av deras egna bemötande, för hur barn med problembeteenden fungerar i klassrum och fritidshem.

I denna studie har vi valt att undersöka Pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet är att ta reda på Pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de två teoretiska utgångspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskollärare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. Vår studie visar att förskollärarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjälpte till så att lärandeprocessen gick vidare.

Syftet med följande examensarbete har varit att undersöka vilka möjligheter som ges till barn i förskolan med annat modersmål än svenska att utveckla det svenska språket. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts av Pedagoger på en mångkulturell förskola. Genom intervjuerna ville jag ta del av hur Pedagogerna enligt dem själva, går till väga för att stimulera dessa barns språk. Samt hur Pedagogerna tror att verksamheten främjar det svenska språket hos barn med annat modersmål. Jag ville även ta del av deras tankar kring de svensktalande barnens påverkan men också deras inställning till modersmålets betydelse för att det andra språket ska utvecklas.

I förskolan är det viktigt att det som planeras och genomförs i verksamheten utvärderas i förhållande till uppsatta mål i läroplanen (Läroplanen för förskolan 1998). Med detta som utgångspunkt så är syftet med detta arbete att studera några Pedagogers syn på utvärderingens syfte i förskolan, hur de använder sig av densamma ? samt att få en uppfattning av hur utvärderingens upplägg ser ut. Förskolan har på några decennier gått från planeringstänkandet till utvärderingstänkandet. När en utvärdering sker går man tillbaka för att se hur något gått.