BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lämnar sina kära och nära för att söka fristad i andra delar välden. Några hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i våra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur påverkas inte flyktingbarn enbart av det pågående kriget, utan även under flykten, asylväntetiden och under integrationsprocessen som till viss del äger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vår yrkeskompetens i hur man som Pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att studera hur verksamma Pedagoger uppfattar och hanterar konflikter som uppstår i den Pedagogiska verksamheten. Fokus har även lagts på hur betydelsefull kommunikationen är i samband med konflikthantering och hur ett sociokulturellt perspektiv påverkar hanteringen av konflikter.Konflikter förekommer dagligen i den Pedagogiska verksamheten, och hur dessa konflikter uppfattas är betydande för hur de sedan hanteras. Litteraturen tar upp konflikt som begrepp, dess betydelse och olika förhållningssätt. Kommunikation diskuteras samt betydelsen av förståelse och empati i samband med konflikthantering.Resultatet baserar sig på metoden stimulated recall, som består av både videoobservationer och intervjuer, och då sett utifrån fem Pedagogers perspektiv. Undersökningen är av kvalitativ karaktär.

Bakgrund:I litteraturen som framhålls i bakgrunden står att läsa att Pedagoger inom Reggio Emilia har en stor tilltro till barnet. Deras synsätt är att barnet är kompetent och full av nyfikenhet och lust till att lära. Pedagogen har en mycket viktig roll för att låta dessa kunskaper komma fram, tillsammans med barnet skall Pedagogerna vara medupptäckare. Inom filosofin är miljön en mycket viktig del för att det skapande barnet skall få upptäcka och utveckla sinfantasi. För att göra barnet medvetet om sin utveckling används dokumentation ochreflektion som ett flitigt redskap.Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur Pedagoger arbetar med skapande verksamhet inom Reggio Emiliainspirerade förskolor.Metod:Studien utgår från kvalitativ metod och redskapen som använts är intervju och observation.

Ett övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur Pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte är att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som är i behov av särskilt stöd och vilka kommunikationsverktyg de säger sig använda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och förhållningssättet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade Pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrån barns behov och förutsättningar. Pedagogerna menar att alla barn ska få stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte.

The purpose of this work is to explore and illuminate the circle times function and importance of preschool by the Pedagogue perspective and the circle time design in relation to children's age group composition. The study questions are:What is the purpose of circle time in preschool educational activities according to the teacher and how does the teacher look at his own role?How do the teachers plan, design and perform the circle time of small children and big children's section? What similarities and differences exist?This is a qualitative study based on interviews with four preschool teachers and observations of their circle times. Research and theories showed that the circle time is a social training, provide a sense of community and is a ritual that gives a good daily rhythm.The results of the study demonstrate that the circle time is an important routine that occurs for a short time daily in early childhood education. The circle time organizes and structures the day for both children and staff group.

Studiens syfte var att få en inblick i vad Pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda på om Pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i så fall synliggjordes i samlingen. Vi närmade oss vårt problemområde utifrån frågeställningar som rörde Pedagogernas åsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet på samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgångspunkten valde vi att använda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation är grunden för lärande och utveckling.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur Pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker Pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker Pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har Pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna.

AbstraktSyftet med den här studien är att få syn på och förstå hur informationsteknologi, IT påverkar förskollärarnas undervisning i förskolan och vilka positiva och negativa konsekvenser det kan bära med sig.Teorin visar att IT i förskolan/skolan används mer i verksamheten idag. I förskolans läroplan finns teknik med som ett strävansmål, vilket tydliggör att förskolan skall sträva efter att använda det här i sin verksamhet. Det här är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats från fem olika förskolor. Resultatet analyseras och tolkas med hjälp av hermeneutik. Med hjälp av hermeneutiken undersöks delarna för att få fram helheten och det här bidrar med en djupare förståelse av hur förskollärare upplever IT-utvecklingen i förskolans verksamhet. Det framkommer i resultatet att det är viktigt som Pedagog att ta vara på barnens tidigare kunskaper.

Bjernryd, Charlotte & Thörn, Nina (2014) Samverkan vid övergången från förskola till särskola ?sex aktörers olika perspektiv. (Collaboration during the transition from preschool to special school ?six actors different perspectives). SpecialPedagog programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.

SammanfattningAtt arbeta som Pedagog i dagens skolsystem innebär såväl ett ansvar för barnens kunskapsinhämtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstår situationer då elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrån triviala händelser till större motsättningar gällande exempelvis etnicitet eller könsfrågor. Syftet med denna kvalitativa studie är att med hjälp av en hermeneutisk ansats undersöka hur Pedagoger ser på sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att få en samlad kollegial bild över Pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen på gruppintervjuer på två skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktär med utgångspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrån kategorierna genus, makt och etnicitet.

Syftet med denna studie har främst varit att undersöka hur man kan anpassa bordsrollspel för att använda denna aktivitet som en Pedagogisk metod i fritidshem. Studien har även tittat på hur spelarna själva kan uppleva bordsrollspel utifrån olika perspektiv. Det empiriska material som tagits fram i samband med studien är dels ljudinspelade rollspelssessioner där fritidsbarn varit med och spelat och dels strukturerade intervjuer med samma barn som spelats in efter att rollspelsäventyret spelats klart. Litteratur som beskrivit hur liknande metoder har använts i Pedagogiska syften har även använts för att dra slutsatser om hur metoden kan anpassas för fritidshemmet. Det studien kommit fram till är bland annat att det ur ett Pedagogisktperspektiv är viktigt att elever ges möjligheter att i grupp diskutera och reflektera över hur de agerat i spelet och hur konsekvenserna blev.

Syftet med denna studie var att belysa förskolePedagogers tankar om bilderna i bilderböcker. Fokus var på vad som styrde deras val av bilderböcker samt vad de tänkte om bildernas funktion, uttryck och innehåll. Dessutom undersöktes vad de tänkte om hur bilderna påverkar den som tittar. Empirin samlades in genom enskilda intervjuer med Pedagoger verksamma i förskolan. Fem Pedagoger intervjuades och varje intervju varade ca 1 timme.

Syftet med föreliggande studie är att belysa både Pedagogers och elevers tal kring högläsningen i undervisningen i en årskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka Pedagogiska metoder kring högläsning i undervisningen och Pedagogernas uppfattning om högläsningens effekter. Arbetet grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lärande. Våra frågeställningar är: Vilka metoder kan användas kring högläsning i undervisningen?, Vilka effekter anser Pedagogerna att högläsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna högläsningen och arbetet kring denna? Undersökningen baseras på intervjuer med en klasslärare och en fritidsPedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som används under arbetet med högläsningen.

Bakgrund: Anorexia och Bulimia nervosa är de mest förekommande ätstörningarna hos kvinnor i tonåren och hos unga vuxna. Personer som lider av ätstörningar har ofta brist på empati och känslor vilket försvårar bildandet av en god sjuksköterske-patient relation. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa dessa patienter krävs det att sjuksköterskorna har god inlevelseförmåga i hur patienten upplever sin sjukdom Syfte: Belysa erfarenheter hos sjuksköterskor som vårdar personer med ätstörningar. Metod: Detta är en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i tre databaser och dessa var PubMed, Cinahl och PsycInfo. Tolv artiklar inkluderades och analyserades genom manifest innehållsanalys.

AbstraktMed ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats är syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur påverkar ett lärarlags Pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio Pedagoger inom ett lärarlag på Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de två verksamma rektorerna på skolan. Detta för att få information dels om skolan men också om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjälp av Mats Alvessons bok ?Organisationskultur och ledning? (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000).