Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn Pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt Pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt Pedagogens förhållningssätt till leken.

Abstract Titel: Gå ut för att lära in - en fallstudie om Pedagogers inställning till utomhusverksamhet på en traditionell förskola Författare: Angelica Jönsson och Nina Kroll Syftet med vårt examensarbete är att vi vill studera hur man överlag bedriver utomhusverksamhet i en traditionell förskola. Vi har fokuserat våra problemformuleringar kring hur Pedagogerna använder sig av utemiljön och vad som spelar in för att det ska bedrivas en planerad Pedagogisk verksamhet som vi här kommer att kalla utomhusped. Vi vill också se vilka tankar och föreställningar Pedagogerna har kring att bedriva utomhusPedagogik. Vi har valt att använda oss av enkät och intervju. För den generella bilden av förskolans uteverksamhet delades enkäten ut till samtliga Pedagoger på den utvalda förskolan. Därefter utformades intervjufrågor baserade på enkätsvaren.

Studiens syfte var att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på ledarskap och på förskollärares roll som ledare, lärare och Pedagogisk ledare. De forskningsfrågor som ställdes var hur förskollärare ser på begreppen ledare, lärare och Pedagogiska ledare, vad de anser krävs av en ledare i förskoleverksamheten, om de använder sig av någon särskild ledarstil, och om det finns skillnader i deras uppfattningar kring ledarskap beroende på om de arbetat lång eller kort tid i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod, där sex förskollärare deltog. Resultaten visar att samtliga förskollärare ansåg sig vara Pedagog eller Pedagogiska ledare. Däremot fanns det delade meningar om vad ledarskap i förskoleverksamheten kan stå för.

?Vi har bara den värld vi skapar tillsammans med andra ? Malmö kommuns satsning på genus- och jämställdhetsarbetet? - Blessenius, Ninette & Nilsson, Sara (2010-2011) Lärarutbildningen, Malmö högskola Då Malmö kommun varje år satsar flera miljoner kronor på arbetet med genus och jämställdhet inom förskolor är syftet med vår undersökning att beskriva och problematisera denna satsning. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer när vi intervjuat genusPedagoger samt en samordnare för genusutbildning i Malmö kommun och på så sätt fått svar på våra frågeställningar som är: - Hur organiserar en kommun jämställdhetsarbetet, för att säkra barns jämställdhet oberoende av kön inom kommunens förskolor? - Hur beskriver genusPedagoger sitt uppdrag i Skåneregionen? - Hur kan förskolepersonal i samarbete med genusPedagogen aktivt arbeta med genus och jämställdhet? För att kunna förstå genusPedagogernas arbete utgick vi från en social-konstruktionistisk begreppsapparat. Begrepp som könsroll, könsmönster, genus samt jämställdhet var aktuella för vårt forskningsområde. Den valda teoretiska utgångspunkten innebar att följande resultat blev synliga. Vår slutsats är att satsningen och ett fortsatt arbete med genusmedvetna Pedagoger är något som måste fortskrida, för att alla Pedagoger ska kunna arbeta efter styrdokumenten för förskolan..

Syftet med denna studie var att undersöka och kartlägga ordens betydelse och begreppsförståelse i matematik hos barn i förskoleklass till skolår 2. Jag ville undersöka vilka de svåra begreppen i matematik var, jämföra resultatet hos svenska barn och barn till invandrade föräldrar, likaså skillnaden mellan flickor och pojkar. Intressant var även att se om Pedagogerna kunde tänka sig att förändra sitt arbetssätt och arbeta mer multisensoriskt. Barn och Pedagoger som ingick i min studie kom alla från min skola. Barnen gjorde en screening som innehöll fyra områden i matematik. Därefter intervjuades sju barn från de olika klasserna som deltog i studien.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Undersökningen syftar till att belysa förskollärares Pedagogiska syn på barns kommunikativa förmågor i en flerspråkig förskola, samt hur denna skiljer sig mellan en mångkulturell förskola i Sverige och en internationell förskola i Thailand. Undersökningen baseras på fem semistrukturerade intervjuer med Pedagoger varav en amerikansk Pedagog i en internationell förskola i Thailand och fyra Pedagoger som arbetar i Sverige i en mångkulturell, flerspråkig förskola. Resultatet påvisar att det finns skiljda uppfattningar mellan Pedagogerna i Sverige och Thailand om hur barn kommunicerar. Det framgår även att de har olika arbetssätt som gör att de tillgodoser barnens behov i förskolan på olika sätt och ser barnet ur olika Pedagogiska perspektiv.Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att samtliga Pedagoger har uppmärksammat kroppsspråket som en viktig faktor för både barn och Pedagoger i en mångkulturell förskola. Pedagogerna vi intervjuat i Sverige har svarat att dokumentation är ett bra hjälpmedel för att motivera och stärka barnets språkutveckling.

Vårt syfte är att skapa kunskap om hur Pedagoger i förskolan tar ansvar och arbetar för att möta barn som befinner sig i krissituationer, så att tryggheten och lärandet hos det enskilda barnet och gruppen tas tillvara. Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Utbildningsdepartementet, 2006) innefattar mål om att lägga grunden för ett livslångt lärande, där verksamheten ska erbjuda en trygg och lärorik miljö för alla barn som deltar och där även omsorg, fostran och lärande ska bilda en helhet. Vår problematisering är hur dessa mål kan uppfyllas då ett eller flera barn befinner sig i krissituationer eftersom tryggheten kan raseras och lärandet bli hämmat. För att komma fram till vårt resultat och besvara vårt syfte har vi utgått från tre forskningsfrågor och använt kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av vår problematisering är att omsorg, fostran och lärande i krissituationer kan bilda en helhet därför att de är beroende av varandra även om de olika delarna inte tar lika stort utrymme.

In these days we can witness a growing number of combined school and public libraries in Sweden. It can be explained as an economy measure or as an attempt to develop the library work. The aim of this thesis is to picture how working in combined libraries affects high school librarians? own apprehensions of their professional identity. The results are based on in-depth interviews made with four high school librarians, working not only towards the students but also the public.

Syftet med arbetet är att undersöka på vilket sätt elever kan hamna under ett destruktivt inflytande av religiösa rörelser av manipulativ art (RRM - eller ?sekter? som de ofta benämns i vardagslag), samt skolors beredskap för att hantera sådana situationer. Elever kan söka sig till sådana rörelser av flera olika anledningar: för att finna svar på sina frågor om livet; vid livskriser; eller att bara som en följd av sökandet efter ro i det dagliga livet. Ett vidare syfte med uppsatsen är dra Pedagogiska och didaktiska slutsatser när det gäller religionsundervisningens möjligheter att motverka ett sådant destruktivt beroende. Genom att ge eleverna större insikt eller kunskap står de bättre rustade mot värvningsförsök från RRM grupper. Uppsatsen redogör i en litteraturöversikt för de viktigaste dragen i RRM, för att sedan analysera ett material av tre olika typer av intervjuer.

The purpose with this study has been to understand and analyze how teachers, working with children in the ages of 1-3 years, understand and work with the concepts of gender and equality in preschool. The study has been completed through interviews and observations and is based on three key questions, which are: How Pedagogues in the pre-school interpret the concepts of genus and equality? How are boys respectively girls received and treated by the Pedagogue in the pre-school? What similarities and/or differences can be seen in the way that the preschool Pedagogue treats boys and girls? The study's method is based on a qualitative approach. The main research methods for this study are observations and interviews. I have been interviewing three teachers from the same pre-school, located in a suburb in Stockholm as well as observed them during work.

Questions concerning the Cultural Heritage must be integrated in social planning.Therefore there is a need for adequate methods for cultural environmental analysis, toreceive knowledge that is relevant in an integrated conservation. The thesis is a review ofmethods for cultural environmental analysis and discusses the qualifications necessary fora method in order to receive adequate information as well as it discusses what kind ofinformation to be considered relevant. The thesis also analyzes a specific method forcultural environmental analysis in order to exam if it has got the qualifications concludedas necessary if it is to be used in an integrated conservation. The conclusion is that amethod for cultural environmental analysis should collect information about the entireenvironment (integrated information about nature and culture, in a historical perspectiveand how it is today), about social structures, physical remains (buildings etc) and what thecollected information tell about the history of the studied area, as well as what is importantin the landscape of today. Information about how the environment should be treated in thefuture is also of importance.

Syftet med studien är att beskriva sociala relationer i en barngrupp inom förskolan med utgångspunkt från ett maktperspektiv. Jag kommer även beskriva olika sociala faktorers påverkan på maktförhållanden och barns lärande. Undersökningen gjordes på en förskola med barn i åldrarna två till fem år via observationer utifrån forskningsmetoden sociometri. En Pedagog intervjuades i syfte att beskriva olika faktorers påverkan på barngruppen. Undersökningen visade på att ålder och fysisk storlek kunde vara en orsak till en överordnad hierarkisk ställning i barngruppen.

Syftet med detta arbete är att belysa betydelsen av ett professionellt yrkesspråk hos Pedagogerna på förskolan.Huvudfrågan handlar om hur man kan använda mattespråk som redskap för att stimulera barns allmännaspråkutveckling. Jag kommer att presentera och analysera ett utvecklingsarbete, som jag har planerat ochgenomfört. Jag kommer att förklara och argumentera mina val av metod och syfte. Min uppsats kommer belysabetydelsen av ett professionellt yrkesspråk hos Pedagogerna och även dess påverkan på barns inlärning ochkunskapsskapande. Mitt arbete rör sig inom området matematik och språk och kommer att synliggöra sambandetmellan användningen av det matematiska språket och barnens allmänna språkutveckling.Jag har använd mig av aktionsforskning som metod inom ramen för min verksamhets utvecklingsprojekt inomkursen LAU 375.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie som handlar om fyra Pedagogers uppfattningar av arbetet med flerspråkiga barn och deras språkutveckling. Studien bygger på fyra enskilda djupintervjuer med Pedagoger från tre olika förskolor som syftar att belysa deras olika uppfattning kring hur deras förhållningssätt, attityder och arbetssätt ser ut gentemot flerspråkiga barn samt hur de har utformat förskolemiljön för att den ska stimulera de flerspråkiga barnens utveckling. Arbetet är baserat på två frågeställningar: Hur uppfattar Pedagogerna att de stimulerar barnens flerspråkighet på förskolan? samt På vilka sätt kan Pedagogernas uppfattningar av förhållningssätt och attityder med avseende på flerspråkighet relateras till deras uppfattningar av arbetssättet i förskolan?       I studien har Pedagogerna delgett flera olika uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet och flerspråkiga barn i förskolan. Några ser det som ett spännande och utmanande område att möta barn med olika språkförutsättningar.