I detta arbete har jag undersökt hur Pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar läroplanen för förskolans intentioner om att det inte är det enskilda barnet som ska utvärderas utan att det är verksamheten som ska utvärderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av Pedagoger som arbetar på förskolor.Resultatet av studien visar att Pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprättandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att läroplanen för förskolan säger att det inte ska finnas några uppnåendemål för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att även förskolor upprättar individuella utvecklingsplaner med uppnåendemål för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte några uppnåendemål utan var väl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mål för.I diskussionen berörs olika sätt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att Pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framåt och utmana barnet till utveckling måste en bedömning av barnen göras.

Carlsson, Ann-Kristin & Persson, Åse (2011). Konsten att tillvarata yngre barns motivation till ett lustfyllt lärande (The art of capturing a young child?s motivation to achieve pleasurable learning experience). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle SpecialPedagogik, Malmö Högskola. Syftet med vår studie var att undersöka hur motivation kan tillvaratas i takt med barns stigande ålder samt vad specialPedagogens kunskap kan bidra med i arbetet. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med fokusgruppsamtal som metod.

Syftet med studien är att belysa och uppmärksamma Pedagogers syn på utomhusPedagogik samt att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som upplevs med utomhusPedagogik. Studien kan även ge en inblick i vad Pedagogerna gör tillsammans med barnen under utevistelsen, samt hur de använder miljön för att främja lärandet hos barnen i sin verksamhet.Studien är utförd i två kommuner på fem olika förskolor, vilket gav studien en större bredd. För att få en så tillförlitlig studie som möjligt gjordes först en enkätstudie, som sedan låg till grund för en intervjustudie.Resultatet tyder på att Pedagoger ser stora fördelar med utomhusPedagogik. Pedagogerna i studien beskriver att alla ämnen kan läras likaväl ute som inne. Det lärande som Pedagogerna främst beskriver främjas av utomhusPedagogik är motoriska färdigheter hos barnen, kunskaper inom naturvetenskap samt lärande kring konstruktion.

Uppsatsen är uppbyggd på aktionsforskning som behandlar vad Pedagogerna på en förskola har för förväntningar på en ommöblering av inomhusmiljön och vad det kommer att leda till för Pedagogerna i deras fortsatta arbete. Jag har även behandlat hur Pedagogerna tänker när vi inreder rummen på nytt. Utgångspunkten för undersökningen har växt fram när jag har varit ute på olika förskolor och sett på den oinspirerade miljön. Min upplevelse var att det oftast saknades en filosofi om varför man möblerar som man gör.Utgångspunkten för min uppsats har varit att få svar på vad Pedagogerna har för förväntningar och vad arbetet leder till i deras arbete. Detta har jag försökt att få svar på genom att intervjua Pedagogerna som är med i förändringen.

SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur gymnasieelever lär med tutorials. Genom att intervjua elever om deras tutorialanvänding hoppas jag kunna så ett frö för att Pedagoger ska hitta infallsvinklar till att använda sig av denna lärandeform i sin egen undervisning. Undersökningen riktar sig även till att titta på om det finns några fallgropar och vilka förebyggande åtgärder som eventuellt kan göras vid tutorialanvändning och inlärning. MetodStudien är kvalitativ med en abduktiv ansats. Den Pedagogiska litteraturen har främst hämtats från områden som rör lärande i grupp och hur personer tolkar olika fenomen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka huruvida estetiska lärprocesser kan främja inlärningen av svenska som andraspråk hos barn och elever i förskola och skola, samt hur Pedagoger i så fall kan arbeta med detta i praktiken. För att finna svar på dessa frågor har det genomförts en litteraturstudie inom såväl andraspråksområdet som estetiska lärprocesser, och därtill även en intervju med en Pedagog verksam i förskolan.Resultatet av denna undersökning visar att det finns faktorer som är särskilt betydelsefulla för andraspråksinlärningen. För att lära sig ett andraspråk väl bör: lärandet ske genom process i samtal, inflödet vara varierat och naturligt, den egna aktiviteten prioriteras, lärandet kännas meningsfullt och känslorna involveras. Genom att få kombinera det verbala och de estetiska språken ges barnen större möjlighet till kommunikation och uttryck för den egna identiteten och tankarna på sitt andraspråk. Den slutsats som kan dras av detta är att estetiska lärprocesser som förhållningssätt kan främja andraspråksinlärningen om Pedagogen arbetar medvetet och reflekterat med dessa i språkutvecklande syfte.

Syftet med denna studie är att, förstå hur några elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning, deras vårdnadshavare och Pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrån ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger på totalt sex intervjuer, två med elever, två med elevernas vårdnadshavare och två med den Pedagog som eleverna träffar företrädelsevis i undervisningssituation.Som metod användes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgångspunkt från ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver på olika sätt en känsla av tillhörighet i sina klasser och är nöjda med sin skolsituation. Vårdnadshavarnas erfarenheter är liknande, men de beskriver också att barnets funktionsnedsättning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialPedagogiska stödet har organiserats på olika sätt beroende på elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar också att de två Pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur är begränsad, vilket de själv ser som en svårighet. Båda beskriver nödvändigheten av ett samarbete med grundsärskolan, specialPedagog och speciallärare för att kunna möta eleverna på sin nivå och utifrån deras förutsättningar.

Denna studie har sitt fokus på antalsuppfattning utifrån Pedagogers synvinkel. Syfte är att belysa hur Pedagoger på tre avdelningar med barn i åldern 1-2 år främjar sitt arbete med antalsuppfattning, samt tar vara på barnens uttryck för antalsuppfattning. Respondenterna i studien består av sju Pedagoger. Urvalet var totalt nio Pedagoger, men vid bortfall av två återstod det totalt sju svar som resultatet grundar sig på. Metoden enkät användes som datainsamlingsmetod med utgångspunkt i en kvalitativ undersökningsmetod där Pedagogernas syn på antalsuppfattning i relation till den verksamhet de verkar i ligger i fokus.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några Pedagoger i förskolan bemöter och arbetar med barns tankar och frågor om fortplantning. Genom kvalitativa intervjuer med tio Pedagoger, verksamma på tre olika förskolor, undersökte jag hur de arbetar med frågor som berör fortplantning. Studien tar upp möjligheter och hinder som Pedagoger stöter på i detta arbete, samt likheter och skillnader i Pedagogers förhållningssätt till ämnet. Resultatet visar att det finns flera olika aspekter och synsätt när det gäller lärande om fortplantning. Barnens frågor och funderingar står i fokus och är avgörande för hur Pedagogerna arbetar inom området.

Vi har valt att undersöka hur några Pedagoger jobbar med skönlitteratur i sin undervisning med livsfrågor, etik och moral. Då ett tematiskt arbetsätt ständigt betonats under vår utbildning är vi nyfikna på hur man som Pedagog kan integrera svenskämnet med religionskunskapen och framförallt hur man med hjälp av skönlitteratur kan stimulera barns reflektioner kring livsfrågor, moral och etik. Undersökningen grundas främst i kvalitativa intervjuer med tre Pedagoger samt en observation vid ett lektionstillfälle. De svar vi får från intervjuerna och observationen kopplar och jämför vi med relevant litteratur. Vi kom fram till att lärarna arbetade på olika sätt men delade många åsikter och värderingar kring ämnet.

Grunden för utvecklingen av ett barns matematikkunskaper lägger man redan i förskolan. Att arbeta med matematik i förskolan är oerhört viktigt för att förbereda barnen för skolan och livet. Under min undersökning kommer jag därför att undersöka på vilket sätt matematiklärande genomförs i förskolan samt hur Pedagogerna synliggör matematiken i förskolan. Under min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptäckte jag variation i Pedagogernas arbetssätt med matematik. Vissa fokuserade mycket på matematik under vardagsverksamheten medan andra knappt var engagerade i att lära barnen matematik. Min undersökning är baserad på intervjuer av sex Pedagoger från två olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla Pedagoger var överens om att matematiken i förskolan förbereder barnen inför matematiken som kommer framöver i skolan och livet.

SyfteStudiens syfte är att undersöka Pedagogers tankar kring vad som påverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker från normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lärandeteori som teoretisk utgångspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande människor emellan, och språket och samtalet får en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med Pedagoger från förskola och grundskola samtalar Pedagoger tillsammans utifrån frågeställningar omkring barns identitetsutveckling och vad som påverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen är för barns identitetsutveckling, och lägger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och språkets betydelse i identitetsprocessen.

Syftet med uppsatsen var att visa hur elever med lärstilarna visuell, auditiv, kinestetisk/taktil (VAK) beskriver ett Pedagogskt ledarskap som gynnar deras lärstilar. Uppsatsen besvarar syftet genom en empirisk undersökning om ledarskap. Studien genomförs bland uppsatsförfattarens egna danselever. Resultatet visar att ett Pedagogiskt ledarskap har stor betydelse för elevers lärande. Genom tydligt ledarskap och engagemang för individen kommer eleverna att lyckas.

Studiens syfte var att undersöka vad förskollärare anser att högläsningen har för inverkan på barnens utveckling. Men även att få en inblick i hur förskollärarna tänker kring hur de kan främja barnens intresse för böcker och läsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman:högläsning, högläsning och barnens utveckling samt arbetet med högläsningen. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att förskollärarna anser att högläsning har en viktig del ibarnens utveckling och att skönlitteratur är något förskollärarna försöker arbeta med aktivt.

Syftet med den här studien är att undersöka hur Pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i en Reggio Emilia förskola. De frågeställningar som ligger till grund för studien är: Hur arbetar Pedagogerna på en Reggio Emilia förskola med flerspråkiga barns språkutveckling? Vilka möjligheter och hinder anser Pedagogerna att Reggio Emilia filosofin har för att utveckla svenska språket hos flerspråkiga barn? Teorin som jag har använt mig av i undersökningen handlar om Reggio Emilia-Pedagogik. Inom Reggio Emilia-peagogiken får barnen rätt att använda sina ?hundra språk?.