The purpose of my study was to explore how preschool educators in Kenya look at children's influence on teaching. Researchers have argued that the formal educational system in Kenya today is a remnant of its days as a colony when people were expected to blindly follow rules without questioning them. I have used qualitative interviews as a method in order get the most concrete understanding of educators? views on the influence from children. The educators I interviewed were based at a school I visited in Kenya.

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstå för Pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en Pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lärande. Arbetet visar även på ett förändrat läraruppdrag, läroplanens mål och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar på. Valet av metod föll på en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem Pedagoger.

Studien behandlar hur begreppet genus uppfattas och uttrycks utifrån Pedagogernas synvinkel, Pedagogernas sätt att bemöta barnen, hur de formar lokalerna, vilket material som erbjuds och på vilket sätt det påverkar barnen utifrån ett genusperspektiv. Studien uppmärksammar även på vilket sätt Pedagogerna arbetar för att uppfylla de önskemål de har för hur de vill att genus uttrycks i verksamheten. Metoden som används för studien är intervju med ljudinspelning och tretton respondenter har deltagit.Studien visar att Pedagogerna uppfattar genus som mer än hur man förhåller sig till könen. De uppfattar att begreppets innebörd även innefattar till exempel individens bakgrund, etnicitet och religion. De arbetar medvetet med att inte göra skillnad mellan könen, utan utgår istället från individens intressen och erfarenheter.

Syftet med examensarbetet var att få en fördjupad kunskap om hur undervisningen i matematik kan skapa förutsättningar för elever att utveckla matematisk kommunikationsförmåga. Vidare studerades två skolformer utifrån vilka likheter och/eller skillnader i förutsättningar de olika matematikpraktikerna eventuellt kunde visa. Examensarbetet belyser ett antal faktorer på Pedagog-, elev-, grupp och miljönivå som påverkar hur elever utvecklar matematisk kommunikationsförmåga. En kvalitativ ansats var utgångspunkten och kvalitativa intervjuer och observationer i informanternas arbetsmiljö gjordes. Sju Pedagoger och en speciallärare har intervjuats och sju observationer har gjorts, tre observationer i grundskolan och fyra observationer i grundsärskolan.

I föreliggande examensarbete presenteras en studie om förskollärare och barnskötares syn och tankar kring sina yrkesroller, och de konflikter som kan uppstå, då två yrkesgrupper arbetar sida vid sida, men med olika formellt ansvar. Vad anser de är det viktigaste i sin yrkesroll, och vilka tankar har man om hur yrkesrollerna kommer att se ut i framtiden?Genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskollärare och barnskötare på en förskola, så samlas de material in som utgör underlag för studien. Utifrån forskningsfrågorna, så kategoriserades materialet från intervjuerna, för att sedan presenteras i en löpande text.Vissa skillnader i informanternas uppfattning om yrkesrollerna kunde urskiljas men samtidigt så lyfts det fram att det är viktigt att ta tillvara på allas kompetens oavsett utbildning. I det vardagliga arbetet på förskolan, så menade alla informanter att personligheten är viktigare än själva yrkesrollen och utbildningen, och det är det som gör dig till den Pedagog du är.

Vår undersökning handlar om konflikter, konflikthantering samt språkets betydelse för att lösa konflikter. Syftet med själva undersökningen är hur Pedagoger ser på konflikter i skola och förskola och hur dessa hanteras. Med Pedagoger menas förskollärare, fritidsPedagoger och grundskollärare. Även språkets betydelse för att hantera konflikter är centrala företeelser i vår undersökning. Vårt arbete struktureras via kvalitativa intervjuer.

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskolläraresförhållningssätt kring barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen iförskoleverksamheten. Läroplanen för förskolan benämner barns delaktighet ochinflytande som något som ska genomsyra verksamheten tillsammans medsamhällets demokratiska värderingar (Skolverket, 2010). Då läroplanen endastutgår från strävansmål utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter skaintegreras i verksamheten är det Pedagogernas tolkning och förhållningssätt kringämnet som styr. Detta gör att Pedagogens förhållningssätt får en viktig roll iverksamheten och är således både intressant och viktig att undersöka ochreflektera kring. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod och bygger påobservationer samt ett eftersamtal med Pedagogerna på den aktuella avdelningen.Som teoretisk utgångspunkt använder vi oss av det sociokulturella- ochrelationella perspektivet, då vi granskar samspelen och relationerna mellanPedagog och barn.

Denna studie syftar till att undersöka Pedagogernas synsätt på uppdraget om en likvärdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och en specialPedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och därefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till Pedagogisk-och specialPedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till är att Pedagogerna har ett gemensamt mål om en likvärdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsätt är att man ska utgå från barnens nivå, skapa en utbildning där alla barn känner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvärdig utbildning menar Pedagogerna på att man måste möta barnen utifrån deras erfarenheter, förutsättningar samt på nivån barnen befinner sig på.

 Litteratur som berör begreppet individanpassad undervisning framhåller både positiva samt negativa aspekter, vad beträffar detta arbetssätt. Med denna bakgrund fann vi det intressant att undersöka hur verksamma Pedagoger i grundskolans tidiga år, uttrycker sig om individanpassad undervisning. För att studera hur det ser ut i verksamheten, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som teknik för insamlande av data. Det material som samlats in har analyserats och beskrivits med hjälp av teorianknytning. Resultatet visade att tidsrelaterad individualisering är den form som tillämpas mest i undervisningen, men respondenterna poängterar också betydelsen av att anpassa undervisningen till den nivå där eleven befinner sig, det vill säga svårighetsrelaterad individualisering.

ABSTRACT  Title:                                       Artifacts as transformational leaders ? A case study at SIBA. Course:                                   Bachelor Dissertation - Leadership Authors:                                 Tobias Barin and Victor Eriksson Advisor:                                 Anders Billström Keywords:                             Artifacts, transformative leadership, organizational culture and leadership Problem formulation:          Which artifacts can be transformative leadership in the electronics industry?  Purpose:                                Create an understanding of store managers and deputy store managers' perception of how artifacts can be expressed in the transformational leadership.                                                Creat an understanding of the importance of artifacts in leadership in the electronics industry. Theoretical framework:       The study?s starting point for the theoretical framework has been Schein (2004) earlier theories of organizational culture, and Bass (1985) theories of transformational leadership. The link between organizational culture and transformational leadership is the basis for the chosen theories. Methodology:                        We conducted a qualitative method with a deductive approach for intent a solution for problem. Personal interviews were conducted with two store managers and two deputy store managers at SIBA. Conclusion:                           We have found that the artifacts: role-models, stories and rituals communicate the transformative leadership. Respondents have described how these artifacts conveys organizational culture but also the transformational leadership..

Jönsson, Joacim. (2006). ?Jag kan inte förneka att det är jobbigt ibland?. - en studie kring specialPedagogens relationbaserade arbete med elever i behov av särskilt stöd.

This essay is about the meeting of the Pedagogic mission and the reality of the conditions in preschools. It is about the frustrations that I, as a Pedagogue, experience when I cannot fulfill this mission. An example of this is working when understaffed.My purpose is the acknowledgment of two main areas of the curriculum: caring and learning. This essay demonstrates the diversity of the occupation and it ?s constant need of positioning.

Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? ? En undersökning av elevers och Pedagogers syn på konflikter. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen är att jämföra hur elever och Pedagoger ser på de konflikter de stöter på i skolorna och om de har samma åsikter kring vad en konflikt egentligen är. Eftersom begreppet konflikt har många olika definitioner har jag valt att redovisa några som är viktiga att känna till för att förstå varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstår är kommunikation, några viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring på hur människor kommunicerar har jag också inkluderat.

Denna studie har som syfte att undersöka Pedagogers syn på matematik i förskolan medfokus på barns lärande. Studien innehåller intervjuer med Pedagoger i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Dessa metodval har använts för att kunna svara påstudiens syfte samt frågeställningar. Barnen blev observerade för att undersöka hurderas matematiska kunskaper kom till uttryck. Intervjuerna syftade till att synliggöravad Pedagogerna anser om matematiken i förskolan.

Syftet med min studie är att undersöka hur flickor/kvinnor och pojkar/män framställs i den barnlitteratur som presenteras för barn genom högläsning i förskolan. Detta för att bidra med kunskap om genus i barnlitteraturen, vilket bidrar till att jag som Pedagog utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till de böcker jag väljer att erbjuda barnen. Genom analys av tre olika bilderböcker har jag sökt svar på hur manliga och kvinnliga karaktärer skildras, hur man kan urskilja könsstereotypa markörer och om litteraturen bekräftar eller överskrider och utmanar könsstereotyper. Jag har närmat mig mitt material utifrån en kvalitativ forskningsansats. Jag har även använt mig av analysmetoder, vilka har hjälpt mig att hålla mig inom ramen för det jag ville undersöka. Två olika teorier, Hirdmans teori om genussystemet (2001; 2007) och Connells maskulinitetsteori (2008),  har gett mig möjlighet att förstå de resultat som mitt material visat.