Denna jämförande studie på magisternivå gjordes bland styckare på ett företag i Sverige. Studien gjordes i syfte att utreda hur styckare påverkas av de två vanligast förekommande arbetsuppläggen - arbete vid enkelbord och arbete vid linje. Åtta styckare deltog i studien. Ena veckan arbetade deltagarna vid enkelbord, med ackordslön, andra veckan arbetade de vid linje med maskinstyrt tempo, med lön som sätts utifrån takten på bandet. Stress mättes subjektivt med stress-energi-formuläret.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka hur elever, i ämnet idrott och hälsa, uppfattar ämnets syfte och hur de tror att de blir bedömda. Utifrån detta har följande frågeställniningar varit utgångspunkt för studien: 1. Vilket syfte upfattar elever i årskurs 4-6  att ämnet idrott och hälsa har? 2. Vilket lärande upplever elever i årskurs 4-6 att de får i relation till styrdokumenten? 3.

Drivkraften till att människor reser har länge ansetts vara behovet att åka till en geografisk plats för att där utföra någon typ av aktivitet. Med dagens informations- ochkommunikationsteknik (IKT) har vår virtuella rörlighet ökat och således är vardagens aktiviteter inte lika bundna till en specifik plats. Resenärer numera använda IKT till att utföra aktiviteter redan under restiden. Genom att vi då kan använda tiden till fler aktiviteter kan det bidra till att restiden blir värdefull och inte bara en transportsträcka fram till målet. I takt med att det de senaste åren skett en mobil explosion har också tillgängligheten till IKT ökat under resan.Studien syftar till att undersöka vad människor ägnar sin restid åt när de pendlar regionalt och hur de ser på värdet av restiden.

Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har åtminstone ett gemensamt barn tillsammans med sin make/sambo. Syftet med studien är att öka förståelsen av om kvinnor uppfattar sig leva under jämställda villkor med sin man/sambo när det handlar om att ta hand om deras barn. Studien har utgått från tre frågeställningar som lyder; Upplever mammor att pappor tar lika mycket ansvar när det gäller rätt att ta hand om barn? Uppger kvinnor att de lever under jämställda villkor när det gäller att ta hand om barn?  Vem av föräldrarna har tagit föräldraledighet och vilka är i så fall orsakerna till det?  Det empiriska materialet påvisar att kvinnor tar mest hand om sina barn oavsett om de yrkesarbetar eller är mammalediga. Utifrån kvinnornas resonemang framgår en tydlig bild av att papporna inte tar lika mycket ansvar när det gäller barnuppfostran och att ta hand om sina barn.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna: Vilka skäl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet värdesätts av ungdomarna? Vilken, om någon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att välja kyrkans verksamhet är i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att få uppger skäl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i åldern 16-18 år i en församling i Göteborgs stift fått diskutera kring varför de väljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var där och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: Utifrån intervjuresultaten går det att utläsa att den främsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten är för gemenskapen och för att träffa vänner. Det tycker det är kul att vara där och menar också att det är enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever någon press att närvara varje gång och att det inte finns några krav på prestationer. I övrigt värdesätter ungdomarna att verksamheten är åldersblandad och ger möjlighet att lära känna framför allt äldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfär gör att kyrkan känns som en Paus från vardagen.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för varför anställda gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid med fokus på användandet av sociala medier. Internetanvändandet har blivit en stor del av många människors liv och används i både privatlivet och arbetslivet. Cyberloafing är ett vanligt begrepp när man pratar om privatsurfandet under arbetstid. Vilket innebär att anställda surfar på icke arbetsrelaterade webbsidor under arbetstid och vi ville få en förståelse varför människor gör det. Vi utformade därför fyra frågeställningar om det: Vad är syftet med användandet av sociala medier? Varför privatsurfar de anställda på sociala medier under arbetstid? Vad är inställningen till privatsurfandet på sociala medier under arbetstid? Smyger de anställda när de privatsurfar på sociala medier under arbetstid?Vi har valt en kvalitativ ansats och genomfört åtta intervjuer med respondenter som arbetar i olika organisationer och företag, både i den offentliga och privata sektorn.

SyfteBakgrunden till vårt ämnesval står att finna i en fundering som vi burit med oss i några år. Vi arbetar båda två med unga musikstudenter och vi har sett att självförtroendet hos eleverna vad gäller mod att uttrycka sig och uppträda har växt under deras utbildning. Vi har funderat över vilka faktorer som har påverkat detta. Beror det på deras intresse, eller skulle dessa unga ändå varit trygga i sin person? Har musiken påverkat deras växande till unga vuxna självständiga individer, och i så fall hur? Är man tryggare och gladare för att man är bra på något och hur manifesterar det sig?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elever på gymnasiets estetiska program, inriktning musik, upplever och reflekterar över sambandet mellan sitt musicerande och sin identitet.

Tenant representation blir ett allt mer välkänt begrepp på den nordiska marknaden och fler använder sig av tjänsten. Under de senaste åren har affärsområdet och tjänsterna utvecklats och blivit bättre i de nordiska länderna. Detta examensarbete undersöker marknaden för tenant representation i just Stockholm, Oslo och i Helsingfors. Arbetet omfattar en kartläggning av vilka aktörer och tjänster som erbjuds på respektive marknad samt vilka aktörer som är verksamma. Intervjuer utgör större delen av källmaterialet där aktörer som är verksamma i Stockholm, Oslo och Helsingfors har intervjuats.

Oasen i arbetsplatsen är ett designförslag på hur en restorativ zon i våra arbetsmiljöer skulle kunna gestaltas. Oasen är en tillgänglig plats för daglig återhämtning. En källa som är kravlös, stimulerar och omhändertar våra sinnen. Många i arbete väntar på att de ska känna sig trötta innan de tar Paus, men det behöver inte betyda att hjärnan inte är trött. Att utveckla en plats för återhämtning leder till mer genomtänkta beslut och mer energi i vårt dagliga arbete.

Uppsatsen undersökte SSPF som är ett samverkansforum mellan socialtjänst, skola, polis ochfritid. Syftet med undersökningen var att undersöka och jämföra vad SSPF innebär och hurdet praktiska arbetet ter sig utifrån mål, syfte, ansvarsfördelning, förutsättningar ochungdomars delaktighet. Syftet var också att identifiera likheter och skillnader i hur manarbetar med SSPF för att föra en diskussion kring hur det kan tänkas påverka de ungdomarsom är aktuella i SSPF, de ungdomar som befinner sig i riskzonen, samt de ungdomar somSSPF aktörerna inte möter.Metoden som användes var kvalitativa semistrukturerade intervjuer i tre av Göteborgsstadsdelar, Angered, Centrum och Askim-Frölunda-Högsbo. I studien deltog 11 personer,bland dessa fanns representanter från socialtjänst, skola, polis och fritid samt koordinator förSSPF. Resultatet analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorier inom begreppensamverkan, ungdomsproblematik och delaktighet.

Att verka på en global marknad innebär kulturella skillnader, tidsskillnader och annorlunda arbetsmetoder som ställer speciella krav på medarbetare och deras kompetens. Att sända anställda på utlandsuppdrag eller så kallad expatriering innebär för företagen att omlokalisera sådan kompetens utomlands. Flytta och arbeta utomlands innebär förutom många möjligheter också många problem för både företaget och den anställde med familj. Ett växande problem som identifierats av flera författare är att omlokaliseringen av par med varsin karriär blir allt svårare eftersom expatriering ofta innebär att den medföljande partnern tvingas ge upp/ta Paus i sin karriär. Det finns även tidigare forskning som visar att par med varsin karriär är extra vanligt just i de nordiska länderna.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka privata angelägenheter arbetstagare inom stand-by-yrken utför under arbetstid, varför de gör det, attityden gentemot privata angelägenheter på arbetsplatsen samt om utförandet av dessa kan kopplas till att arbetstagarna är missnöjda med arbetsgivaren och sin arbetssituation. Den forskning som tidigare gjorts har främst undersökt vilka privata angelägenheter anställda i kontorsmiljöer utför under arbetstid. Vi önskar därför med denna uppsats att bidra till att bredda forskningen på ett hittills inte så utforskat område, nämligen inom stand-by-yrken.Begreppet stand-by-yrke är en egenhändigt utformad teoretisk term som beskriver yrken där vi har en föreställning om att den anställde kan ha mycket ?dötid? under sitt arbetspass. Med ?dötid? menar vi den tid under ett arbetspass där arbetstagaren varken utför sina huvud- eller bisysslor.

Introduktion: Föräldrar till barn med funktionsnedsättning är en grupp som i högre grad än andra föräldrar lider av psykisk ohälsa i form av exempelvis oro och nedstämdhet. Det är utmanande för dessa föräldrar att försöka överblicka och mobilisera de stöd och resurser som finns tillgängligt för deras barn. Forskning visar att bristande samverkan mellan olika professioner och vårdinrättningar samt bristande kunskap gör att det blir ytterligare utmaningar för dessa föräldrar. Syfte: Syftet var att beskriva hur föräldrar till barn, ungdomar och unga vuxna med diagnos inom autismspektrat upplevt stöd från vård och omsorg.Metod: En kvalitativ design med intervjuer valdes. Datainsamlingen genomfördes genom autismföreningen i Göteborg där föräldrar till barn, ungdomar och unga vuxna med autismspektrumtillstånd tillfrågades.

Friåret gick i korthet ut på att en individ, efter överenskommelse med sin arbetsgivare, ansökte om ledighet från arbetet under 3-12 månader och därmed gav en arbetslös person möjligheten att vikariera i dennes ställe. Den allra första försöksverksamheten med friår i Sverige bedrevs i Trelleborgs kommun i slutet av 1990-talet. Den första februari 2002 startades en ny försöksverksamhet upp i tolv av landets kommuner och år 2005 infördes enligt en politisk överenskommelse friåret i hela landet. Efter regeringsskiftet år 2006 beslutades det dock att friåret från och med den första januari 2007 skulle avskaffas. Människan är att betrakta som en arbetande varelse och dygnets tjugofyra timmar måste fördelas på de olika arbetsområden, samt till vila och rekreation.