Friår
en paus från förvärvsarbetet
Friåret gick i korthet ut på att en individ, efter överenskommelse med sin arbetsgivare, ansökte om ledighet från arbetet under 3-12 månader och därmed gav en arbetslös person möjligheten att vikariera i dennes ställe. Den allra första försöksverksamheten med friår i Sverige bedrevs i Trelleborgs kommun i slutet av 1990-talet. Den första februari 2002 startades en ny försöksverksamhet upp i tolv av landets kommuner och år 2005 infördes enligt en politisk överenskommelse friåret i hela landet. Efter regeringsskiftet år 2006 beslutades det dock att friåret från och med den första januari 2007 skulle avskaffas. Människan är att betrakta som en arbetande varelse och dygnets tjugofyra timmar måste fördelas på de olika arbetsområden, samt till vila och rekreation. Det kan då vara svårt att få tiden att räcka till, vilket i sin tur kan leda till att individer måste göra ofrivilliga prioriteringar. Genom friåret får människan under en period i livet möjligheten att omfördela den tid de förut lade ner på yrkesarbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns några könsmässiga skillnader för män och kvinnor att söka friår. Uppsatsen är kvantitativ och har begränsats till en av försökskommunerna. De faktorer som tros påverka män och kvinnors olika motiv till friår är hur mycket av dygnets 24 timmar de lägger inom följande område: förvärvsarbete och obetalt arbete. Frågeställningarna som blir besvarade är följande: Lägger män och kvinnor olika mycket tid på förvärvsarbete och obetalt arbete? Och hur påverkar det i så fall deras motiv till friår på olika sätt? Undersökningen visar att något mer än hälften av respondenterna har blivit beviljade friår och de flesta av det totala antalet sökande respondenter har ansökt om en ledighet på tolv månader. Till större delen är respondenterna kvinnor, och det är en relativt stor del av dessa som har fått friårsansökan beviljad. De män som söker friår är betydligt färre till antalet och har inte fått friårsansökan beviljad i samma utsträckning som kvinnorna. Kvinnor arbetar i störst utsträckning inom det kommunal, medan män arbetar åt privata arbetsgivare. Till större delen arbetar båda könen heltid, men för kvinnornas del är andelen deltidsarbetare större än bland männen. Kvinnorna arbetar till större delen inom vården, medan männen till större delen har industri/hantverksyrken. Vanligen förknippas ordet arbete med den yrkesmässiga aktiviteten, så kallat försörjningsarbete, det har med andra ord blivit synonymt med förvärvsarbete varvid andra sorters arbete ej inkluderas och inte räknas som ?riktigt? arbete. Kärnan i arbetet utanför arbetsmarknaden utgörs av arbetet i hem och hushåll. Villkoren för lönearbete respektive hemarbete skiljer sig åt i två avseenden, dels socialt och dels ekonomiskt. Vid lönearbete får den enskilde betalt, vilket icke är fallet då hemarbete utförs. Dessutom finns en "omsorgsdimension" i hemarbetet som arbetet i produktion saknar. Därför är det också relevant att skilja mellan det arbete som man gör för andra och som ger löneinkomst och det som man gör för sig själv. Båda typerna av arbete skapar i sig värde, men de olika arbetsformerna får olika innebörd för det dagliga livet. Det får t ex konsekvenser för uppfattningen om tiden som uppdelad i arbetstid och fritid. Fritiden är egen tid medan arbetstid är andras tid - kontraktsbunden, reglerad och såld för pengar. Det arbete som görs för andra har ett bytesvärde enligt marknadsprinciper medan det som man gör för sig själv och familjen har ett egenvärde, bruksvärde och ett socialt värde enligt normativa och ideologiska principer. Med andra ord, både lönearbete och hushållsarbete producerar värde, men den centrala skillnaden ligger i tid som kontrolleras av andra respektive "fri" tid. Denna undersökning visar således att förvärvsarbete och obetalt arbete påverkar individen till att söka friar. Deras inställningar av dessa visar att de söker friår på olika grunder och för olika ändamål. Det visar även att det finns skillnader mellan män och kvinnor när det gäller deras inställningar till de olika arbetsförhållanden men även var de väljer eller måste lägga sin tid, både före och under friåret.