Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och problematisera vad kulturen sÀgs vara i svensk kulturpolitik, hur kulturpolitiken Àr utformad och för vem. Genom kvalitativ textanalys av 2009 Ärs kulturproposition Tid för Kultur visar undersökningen att det i propositionen inte finns nÄgon tydlig definition av vad begreppet kultur innebÀr. Det finns en uttalad medvetenhet om att kulturbegreppet Àr svÄrdefinierat men eftersom kulturbegreppet inte definieras i propositionen medför det en inkonsekvent anvÀndning.En viktig utgÄngspunkt för uppsatsen Àr att kulturen ? liksom kulturpolitiken ? kan utgöra en arena för maktspel. Av den anledningen Àr sociologen Pierre Bourdieus teorier om kulturella dominansförhÄllanden viktiga för undersökningen.

Bakgrund: Alkoholcirros Àr en kronisk leversjukdom och den nÀst vanligaste orsaken till levertransplantation. För att utveckla cirros krÀvs ett lÄngvarigt skadligt bruk av alkohol. En patient sÀtts upp pÄ vÀntelistan för transplantation om det innebÀr en betydligt försÀmrad livskvalitét eller arbetsförmÄga och/eller begrÀnsad tid kvar att leva. Den komplexitet som kan ses för gruppen patienter med alkoholbetingad leversjukdom Àr risken att Äterfalla i alkoholberoende. Av patienter som Àr alkoholberoende uppges 40 procent ha en samtida psykiatrisk sjukdom.

Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att minoritetsgrupper med avseende pÄ kultur och sprÄk Àr socioekonomiskt utsatta och har sÀmre hÀlsa Àn majoriteten. Diskriminering och misstro till hÀlso- och sjukvÄrden Àr faktorer som pÄverkar huruvida individer i dessa grupper söker vÄrd eller ej. I Sverige föreskrivs en hÀlso- och sjukvÄrd pÄ lika villkor för alla individer. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen ansvarar för att vÄrdrelationen Àr respektfull och patientcentrerad. Kulturellt sÀker vÄrd innebÀr att patientens kulturella identitet, rÀttigheter och behov respekteras.

Hur uppfattar en grupp med yrkeserfarenhet av funktionshindrade personer respektive en studentgrupp som studerat livsvillkor för olika samhÀllsgrupper, dokumentÀrserien ?I en annan del av Köping?? Detta Àr utgÄngspunkten i denna uppsats som Àr en receptionsanalys med tvÄ fokusgrupper avseende stereotypa förestÀllningar, representation, normalitet och avvikelse i samtal kring uppfattningar och tolkningar av programmet ?I en annan del av Köping?. Till viss del berörs Àven medias, och i detta fall TVs, roll som producent och reproducent av verkligheten..

Syftet med detta fördjupningsarbete Àr att belysa vilka hinder som kan uppstÄ vid mötet i patientens hem dÄ patient och sjuksköterska har olika kulturell bakgrund, samt beskriva nÄgra av de faktorer som kan frÀmja mötet. DÄ vi genom vÄrt arbete i hemsjukvÄrden i invandrartÀta omrÄden dagligen möter patienter med invandrarbakgrund finns risk att kulturkrockar uppstÄr. Hur fÄr vi patienter med invandrarbakgrund att kÀnna sig som en del i ett sammanhang och hur fÄr vi patienten att kÀnna tillit och delaktighet? Vi har valt att göra en kvalitativ analys av 11 vetenskapliga studier och en doktorsavhandling. I studierna ingÄr sjuksköterskor, anhöriga och patienter.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien Àr genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nÀtundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i mÄnga anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, dÄ namnet stundtals associeras med frukostflingor. GÀllande kultur visar det sig att K special Àr en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. BÄde tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn pÄ livet och mÀnniskors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.

Det finns en tankegÄng inom organisationer som möter mÀnniskor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstÄ hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvÄrden visar den sig genom att sjukvÄrdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vÄr studie haft som syfte att titta pÄ hur dokument, som bistÄr personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Med en kritisk blick pÄ kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har ocksÄ kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförstÄelse och inte lÄter individer vara fri frÄn redan konstruerade sanningar.

Bakgrund: Antalet invandrare som kommer till Sverige har ökat de senaste Ären. Inom vÄrden trÀffar vi pÄ fler och fler som talar ett annat sprÄk och som kommer frÄn en annan kultur. Ett bra möte mellan vÄrdpersonal och patient dÀr bÄda kan förstÄ varandra Àr viktigt för att fÄ en god och sÀker vÄrd. Vid kommunikationshinder Àr anvÀndning av tolk, och ibland Àven anhöriga som översÀtter, till stor hjÀlp för att överbrygga sprÄkbarriÀren. Kulturella skillnader kan ocksÄ vara en svÄrighet i mötet.

Att drabbas av kronisk njursjukdom och vara i behov av dialysbehandling innebÀr en stor omstÀllning i livet. Idag insjuknar cirka 1100 personer i Sverige per Är i njursvikt som krÀver behandling. MÄnga patienter som gÄr i dialysbehandling lider av kronisk trötthet, en trötthet som inte gÄr att sova bort. Syftet var att belysa den kroniska trötthetens pÄverkan pÄ patienter i behov av hemodialys. Litteraturstudien baserades pÄ totalt 17 vetenskapliga artiklar dÀr tre var av kvalitativ metod och resterande 14 var av kvantitativ metod.

Den hÀr uppsatsen handlar om den bild av muslimer och den islamska kulturen som skildras i lÀroböcker inom samhÀllskunskap för gymnasieskolan. Undersökningen Àr en kvalitativ textanalys kombinerat med en analys av de bilder och bildtexter som skildrar muslimer, jÀmfört med bilder som skildrar det svenska samhÀllet. I undersökningen ingÄr Àven en analys av lÀroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. DÀr diskuteras de delar som bland annat talar om förstÄelse och respekt för andra folk och kulturer, och att ingen i skolan skall utsÀttas för diskriminering pÄ grund av religion eller annan trosuppfattning, och hur de lÀroböcker som analyseras lever upp till dessa skrivningar. Lpf 94 behandlas Àven utifrÄn den kluvenhet som finns pÄ grund av de skrivningar som bland annat talar om förmedlandet av en kristen etik och svensk kultur. Sammanfattningsvis tycks det i dessa lÀroböcker finnas ett visst sÀtt att uttrycka sig om muslimer och muslimsk kultur och att det finns mönster i vilka bilder som vÀljs ut för att portrÀttera dessa.

Att bemöta mÀnniskor Àr en konst. Att bemöta med respekt och vÀrdighet bör ingÄ i förskollÀrarens kompetens. Men verkligheten ser inte alltid ut sÄ. Vad Àr det dÄ som bidrar till att en pedagog skapar möten med god kvalité medan en annan signalerar i sitt bemötande okunskap och en ovilja att bemöta med respekt. Syftet med undersökningen var att bidra till förstÄelse av bemötandets konst utifrÄn erfarna pedagogers berÀttelser om vad som format deras syn pÄ bemötande och sÀtt att bemöta andra.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva orsaker till undernÀring hos Àldre patienter med höftfraktur i det postoperativa skedet, samt vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan anvÀndas för att förebygga undernÀring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och artiklarna söktes via databaserna PubMed och CINAHL. 15 artiklar hittades och ligger till grund för resultatet. 14 av dessa var av kvantitativ ansats och en var kvalitativ. Resultat: Orsaker till undernÀring postoperativt hos höftopererade Àldre patienter var att inte kunna Àta, aptitlöshet, bristande kommunikation och lÄg compliance.

Kronisk njursvikt Àr ett allvarligt och pÄ sikt livshotande sjukdomstillstÄnd.Patienten med kronisk njursvikt utsÀtts för en mÀngd stressorer relaterade till sjukdomstillstÄndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvÄrdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. TvÄ kategorier framkom i resultatet som var "att fÄ förutsÀttninar för coping" och "att ha förutsÀttningar för coping".

Uppsatsens undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i italienska. Syftet med uppsatsen Àr att dokumentera och analysera hur lÀrare i italienska tolkar och didaktiserar kring kulturella begrepp i skolans styrdokument samt att jÀmföra hur lÀrarna ser pÄ sambandet mellan sprÄk och kultur i förhÄllande till styrdokumentens utgÄngspunkter. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr bland annat inspirerade av Ulrika Tornbergs definitioner pÄ kulturbegrepp inom sprÄkundervisning. Begreppet interkulturell kompetens har en central roll i uppsatsens analys. I resultatet av intervjuerna klarlÀggs att styrdokumenten lÀmnar öppet för individuella tolkningar av kulturbegrepp vilket leder till att lÀrarna kÀnner ett personligt ansvar för att förmedla kultur till sina elever.

Kultur har en central roll i utbildningen i moderna sprÄk och de lÀroböcker som anvÀnds i sprÄkundervisningen bidrar avsevÀrt till att forma elevens bilder av mÄlsprÄkskulturen. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka den syn pÄ kultur som förmedlas i tre olika lÀroböcker i franska respektive spanska. En innehÄllsmÀssig analys av de sex lÀroböckerna genomförs, dÀr fördelningen av Tornbergs tre kulturperspektiv studeras. Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat att Ett fullbordat faktum Àr det kulturperspektiv som prÀglar de sex lÀroböckerna. HÀlften av samtliga nedslag som gjorts i lÀroböckerna Äterfinns i detta perspektiv. Resterande hÀlften fördelas mellan En kompetens för framtiden (30 %) och Ett möte i öppet landskap (20 %)..