Titel: Press pÄ kulturen eller kultur i pressen? ? En kartlÀggning av kulturen och kulturpolitiken i artiklar berörande VÀstra Götalandsregionen i regionens dagspress.Författare: Erik Karlsson, Jenny Svensson & Malin SvenssonUppdragsgivare: Kultursekretariatet i VÀstra GötalandsregionenKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Sidantal: 41 inklusive bilagorHandledare: Britt BörjessonSyfte: Studiens syfte Àr att kartlÀgga dagspressbilden av kultur och kulturpolitik i artiklar berörande VÀstra Götalandsregionen.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: Artiklar om kultur och kulturpolitik frÄn tio regionala/lokala dagstidningar.Huvudresultat: Resultatet av denna undersökning visar att rapporteringen av kultur och kulturpolitik i regionens dagspress Àr relativt stort, hela 10 % av all rapportering om VÀstra Götalandsregionen berör Àmnet kultur. InnehÄllet i de artiklar som fokuserar pÄ kulturpolitik utgörs till största del av negativt skrivna hÀndelser. Det gÄr att utlÀsa att de artiklar som Àr insÀndare samt debattartiklar Àr skrivna av politiker eller andra högt uppsatta personer. Genom att faststÀlla 3 stereotyper har man kunnat slÄ fast vilka olika typer av kulturpolitiska artiklar det finns..

I denna uppsats undersöker jag ett antal lÀromedel avsedda att anvÀndas inom SFIundervisning. Metoden jag anvÀnder Àr representationsanalys och teoretiskt anvÀnds Pierre Bourdieus begrepp symboliskt kapital och habitus. Mina frÄgestÀllningar Àr följande: ? Hur verkar de undersökta lÀromedlen insocialiserande till en svensk kultur? ? Vilket symboliskt kapital bygger denna svenska kultur? De undersökta lÀromedlen verkar insocialiserande till en svensk kultur. Denna svenska kultur bestÄr av ett antal egenskaper som framstÀlls som typiska, eller efterstrÀvansvÀrda av författarna. Insocialiseringen sker genom att vissa aspekter av dessa egenskaper problematiseras medan andra tÀnkbara representationer av dem inte problematiseras.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ledare förÀndrar eller anpassar sitt sÀtt att leda, nÀr de arbetar i en annan kultur Àn den de Àr uppvÀxta i. Vi avgrÀnsar studien till att studera skandinaviska ledare i Kina som leder kineser. Vi har genomfört 11 intervjuer med skandinaviska ledare, bÄde pÄ plats i Kina och i Sverige. Vi har Àven intervjuat en svenskfödd kines och diskuterat kinesisk kultur och kinesiskt ledarskap med honom. VÄrt empiriska resultat utgörs av de 11 intervjuerna och som teoretiskt stöd har vi utfört litteraturstudier med fokus pÄ ledarskap, kultur och interkulturell intelligens.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts pÄ ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprÀtthÄlla och föra vidare organisationskulturen. Vi har Àven haft för avsikt att undersöka hur större hÀndelser har pÄverkat bolagets kultur. I undersökningen anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. En sÄdan metod lÀmpar sig bÀst dÄ studerande av organisationskultur innebÀr tolkningar av mÀnniskors tankar, handlingar och beteenden.   Det rÄder delade meningar i frÄgan om ledningen kan styra organisationskultur.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur tre lÀrare kan utveckla sin interkulturella kompetens genom en studieresa till Etiopien. Vi har studerat vilka kulturella fenomen som lÀrarna uppfattat i landet, hur den interkulturella kompetensutvecklingen har pÄverkats av de möten lÀrarna varit delaktiga i under studieresan samt vilken betydelse studieresan kan fÄ för lÀrarnas fortsatta arbete med interkulturell pedagogik i skolan. Studien har en kvalitativ ansats dÀr deltagarnas egna perspektiv Àr utgÄngspunkten för undersökningen. VÄr strÀvan Àr att fÄ en kontextuell förstÄelse för hur studieresa som lÀroprocess kan bidra till en interkulturell kompetensutveckling hos lÀrare, dÀr vi har valt att anvÀnda semistrukturerade intervjuer, fÀltforskning samt för- och eftermÀtning i enkÀtform som kvalitativa metoder. I enkÀter och intervjuer har vi utgÄtt frÄn öppna frÄgor för att fÄ detaljerade och sjÀlvstÀndiga svar. FÀltforskningen har vidare fungerat som metod för analysarbete av kulturella och sociala mönster.I studiens resultatdel redovisas lÀrarnas tankar om kulturella begrepp och fenomen samt upplevelser av resan till en ny kultur, vilka sÀtts i relation till tidigare forskning och styrdokument i diskussionen.

UngefÀr 14 procent av den svenska befolkningen utgörs av invandrare. Studier visar att mÄnga invandrare Àr utsatta i samhÀllet dÄ de kommer till ett nytt land. Denna utsatthet kan vara sprÄksvÄrigheter, arbetslöshet, rasism och diskrimination. I samband med att invandringen ökar i Sverige ökar Àven sannolikheten att man som sjuksköterska kommer i kontakt med patienter med annan kulturell bakgrund. PÄ sÄ sÀtt kan det uppstÄ det kulturkrockar i mötet med invandrarpatienter.

Studiens syfte var att undersöka varför anstÀllda anhörigvÄrdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan pÄverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var mÄnga och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras Äsikter till övriga erbjudna tjÀnster sÄsom tillfÀllig avlastning. Intervju av informell karaktÀr anvÀndes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om Àmnet. Deras Äsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tÀnkbara tjÀnster).

I detta arbete undersöks det huruvida personer kan placera in animationsklipp, som skapats efter de skillnader som analyserats, i rĂ€tt kultur. För att besvara frĂ„gan har först en litteraturstudie genomförts som fokuserar pĂ„ omrĂ„dena kroppssprĂ„k och kulturskillnader. Åtta animationer med fyra olika slags rörelser har skapats med ledning av studien, fyra av dem Ă€r influerade av japanskt kroppssprĂ„k och fyra Ă€r influerade av amerikanskt kroppssprĂ„k. Dessa animationsklipp utvĂ€rderades sedan genom en kvalitativ underöksning dĂ€r det visade sig att de animationer vars rörelser Ă€r influerade av japanskt kroppssprĂ„k var lĂ€ttast att kĂ€nna igen..

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker pÄ SkÄnes Universitetssjukhus. Detta innebÀr att patienten vÄrdas pÄ en vÄrdenhet som inte Àr specialiserade pÄ den aktuella diagnosen och vÄrdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebÀra potentiella patientsÀkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förÀndras vid vÄrd av dessa patienter och pÄ vilket sÀtt? Upplever sjuksköterskan att det pÄverkar omvÄrdnaden av patienten och pÄ vilket sÀtt? InnebÀr det nÄgon patientsÀkerhetsrisk att vÄrda utlokaliserad patient pÄ sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv pÄ studien med Patricia Benners teori om kompetensnivÄer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvÄrdnaden vid vÄrd av utlokaliserad patient.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva och jÀmföra livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med kronisk hjÀrtsvikt (CHF) respektive multipel skleros (MS) samt hur demografiska bakgrundsvariabler Àr relaterade till livskvalitet i undersökningsgruppen. Detta Àr en delstudie ur ett större forskningsprojekt.Metod: FrÄgeformulÀret SF-36 anvÀndes för att mÀta livskvalitet hos nÀrstÄende till patienter med CHF (n = 28) samt nÀrstÄende till patienter med MS (n = 19). De nÀrstÄende valdes ut av patienter.Resultat: Det fanns signifikanta skillnader mellan nÀrstÄende till patienter med CHF respektive MS gÀllande fysisk hÀlsa, dÀr nÀrstÄende till patienter med MS har skattat högre fysisk hÀlsa. NÀrstÄende till patienter med CHF skattade lÀgst pÄ Vitalitet och högst pÄ Social funktion och nÀrstÄende till patienter med MS skattade lÀgst pÄ Vitalitet och högst pÄ Social funktion och Emotionell rollfunktion. Slutsats: NÀrstÄende till patienter med CHF skattade signifikant lÀgre Àn nÀrstÄende till patienter med MS gÀllande fysisk hÀlsa.

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

SÀttet att tilltala en okÀnd eller Àldre person skiljer sig i olika kulturer, i vissa kulturer Àr det till exempel helt oacceptabelt att dua nÄgon man inte kÀnner. Det finns alltsÄ beteenden som Àr accepterade i vissa kulturer och oacceptabla i andra. Kultur finns i samhÀllet pÄ flera olika nivÄer, och det som binder samman mÀnniskor inom en kultur, ett samhÀlle eller en organisation, Àr att man har samma normer och vÀrderingar.Denna studie identifierar och behandlar likheter och skillnader i kundrelationer inom ett och samma företag med verksamhet i flera olika lÀnder. En jÀmförande studie har valts, mellan tvÄ lÀnder i Europa som kan ses varandras kulturella kontraster, Sverige och Spanien. Dessa bÄda lÀnder prÀglas av tvÄ nationella kulturer, och syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka skillnader och likheter som kan finnas i kundrelationerna, i sÀttet att arbeta gentemot kunderna och Àven till en viss del finna ursprunget till dessa.

Bakgrund: Fler Àn 800. 000 personer i vÀrlden dör av suicid varje Är. Psykisk ohÀlsa var den vanligaste riskfaktorn. Suicidala patienter kunde hos sjuksköterskor vÀcka varierade kÀnslor och utmana deras existentiella frÄgor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors attityder till suicidala patienter inom sjukvÄrden.

Syftet med denna uppsats Àr att titta pÄ och jÀmföra hur Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ konstruerar och talar om kultur och gemenskaper i politisk kommunikation. Intresset i studien Àr ocksÄ att se huruvida man kan koppla dessa konstruktioner till reaktioner pÄ globaliseringsprocessen. Materialet till denna studie grundar sig i politiska texter om kultur funna pÄ respektive partis hemsida. Analysen utgÄr frÄn ett diskursteoretiskt perspektiv och anvÀnder diskursanalytiska verktyg för att titta pÄ konstruktioner av ?vi och dom? i texterna.

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang pÄ en plats som framstÄr som en ogÀstvÀnlig boplats för mÀnniskor?Syftet med studien var att fÄ bÀttre förstÄelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, mÀnniska, teknik och miljö i ett av vÀrldens nordligaste samhÀlle, Longyearbyen pÄ Svalbard, vars extrema klimat med rÄdande istid och lÄnga mörkerperioder framstÄr som en skrÀmmande boplats för mÀnniskor. Finns det plats för arkitektur som Àr nÄgot mer Àn bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, vÀder och vind?MÄlet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..