Introduktion: En alltmer globaliserad värld där personer som immigrerat och personer från minoritetsgrupper generellt sett har en sämre hälsa än övriga befolkningen, ställer nya krav på sjuksköterskan. Syfte: Att identifiera patienters behov och önskemål i den transkulturella omvårdnaden Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter inom den transkulturella omvårdnaden lyfte behov och önskemål i kommunikationen, bemötandet och strukturen. De behov och önskemål patienter har relaterat till kommunikation är knutna till information, språkligt stöd och stöd i samtalet med vårdpersonalen. Strukturen berör tillgängligheten till vården.

This is an empirical cross-sectional study with the aim to examine the patient?s comprehension about their quality of life within two to seven years after their stem-cell transplantation with reference to physical, social, emotional, psychological and functional wellbeing and to investigate if the patient groups have disease specific problems. Differences in quality of life between men and women and also between allogeneic and stem cell transplantation with an unrelated donor (URD) were studied. The measurement Functional Assessment of Cancer Therapy (FACT) and the bone marrow transplant subscale (BMT) is a 49 item, valid and reliable measure that was used. The questionnaire was answered by 43 of 47 patients (91%).There is a significant difference between men and women in physical, social and functional wellbeing.

Bakgrund: Till akutmottagningen kommer alla typer av patienter av olika etniciteter, åldrar och kön, med olika skador och sjukdomar och med olika tidigare erfarenheter av hälso- och sjukvården. Patienten har mycket kontakt med sjuksköterskan på akutmottagningen, och därför är det viktigt att mötet mellan sjuksköterskan och patienten uppfattas som positivt. Forskning tyder dock på att detta inte alltid är fallet.Syfte: Att beskriva hur patienten upplever mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning.Metod: En litteraturstudie av mixad metod med konvergent design baserad på fem kvalitativa och fem kvantitativa studier.Resultat: Fyra teman framkom: Brist på information och kommunikation; Patienten vill inte vara till besvär; Ointresse och dåligt bemötande samt Bra vård och ett gott bemötande.Slutsats: Mötet mellan sjuksköterskan och patienten på akutmottagningen blev ofta lidande på grund av bristande information, ointresse och dåligt bemötande från sjuksköterskan. Mötet var mer positivt på akutmottagningar på landsbyggden, med anledning av att stressen och arbetsbördan där var lägre.Klinisk betydelse: Genom att öka medvetenheten om problemen som belyses i denna studie och genom att implementera resultatet till akutmottagningar, ges möjligheten att förbättra vården och öka välbefinnandet för patienterna på akutmottagningen..

För drygt tio år sedan blev det allt vanligare på operationsavdelningarna i Sverige att använda sig av dubbla sterila operationshandskar vid kirurgiska operationer och interventioner, även i situationer då patienten inte hade en känd blodsmitta. Den sterila operationshandsken utgör en hygienisk barriär mellan personal och patient som förhindrar mikroorganismer att infektera dessa båda parter. Socialstyrelsen har rekommendationer för användning av dubbla operationshandskar men följsamheten bland operationspersonalen varierar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva evidens för användning av dubbla sterila operationshandskar vid sterila kirurgiska operationer och interventioner. Metoden är en allmän litteraturstudie med beskrivande design.

Bakgrund: Antalet klagomål till patientnämnden har ökat angående missnöje i vården, trots att investeringar har gjorts. Det kan grunda sig i att patienters behov inte tillgodoses vilket kan resultera i maktlöshet hos patienten. Utgångspunkten för en god vårdrelation är att tillmötesgå önskemål hos patienten. Litteraturöversiktens teoretiska referensram utgår från Travelbees teori, som beskriver att en god vårdrelation bör utvecklas för att patientens individuella omvårdnadsbehov ska kunna främjas. Syfte: Syftet var att belysa aspekter som skapar en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient ur ett patientperspektiv. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva kvalitativa artiklar inkluderats.

Att söka hjälp på en akutmottagning kan många gånger innebära ett första intryck i vårdkedjan på ett sjukhus. Mötet på en akutmottagning är ofta kort, därför är det av stor vikt att bemötandet blir så bra som möjligt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att söka vård på en akutmottagning. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar analyserades med stöd av Burnand (1996) samt en arbetsgång enligt Fribergs (2006) fem steg. Resultatet identifierade sju huvudområden om patienters egna upplevelser på en akutmottagning.

Diabetes är en komplex sjukdom, som efter många års duration kan leda till att diabetespatienten drabbas av komplikationer i olika former. För att patienten ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med sin sjukdom krävs det att denne får en grundlig och bra undervisning av vårdpersonal med goda kunskaper och erfarenheter om diabetes. På många sjukhus finns det idag särskilda diabetesteam, som består av läkare, diabetessjuksköterska, dietist och sjukgymnast. En yrkeskategori, som de senaste åren och kommit att ingå i diabetesteamet är undersköterskan. Syftet med den här studien är att beskriva undersköterskans patientundervisning inom diabetesvården och vad deras undervisning består av.

Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.

Sjuksköterskor och läkare spelar en stor roll i vården av överviktiga patienter och att denna patientgrupp får samma vård på samma villkor som patienter som inte är överviktiga. Inom hälso- och sjukvård kan det finnas negativa attityder om att patienter med ett högt BMI är lata och odisciplinerade. Vårt syfte var tudelat. Det första delsyftet var att beskriva om det finns negativa attityder från vårdpersonal gentemot överviktiga patienter. Den andra delen av syftet var att beskriva den överviktiga patientens egna upplevelser av vårdpersonalens attityder.

Bakgrund: Hög omsättning av patienter och ett högt arbetstempo på en akutmottagning gör det svårt att etablera en relation. Det har visat sig att det tekniska genomförandet går före omvårdnaden. Mötet spelar en central roll för omhändertagandet vilket bör präglas av medmänsklighet, trygghet och omtanke.Även god kommunikation är en förutsättning för god omvårdnad.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnad på en akutmottagning.Metod:En allmän litteraturstudie, där vetenskapliga studier sökts i databaser varav 13 stycken valts ut.Studierna granskades, analyserades och resultatet delades in i fyra teman.Resultat: De fyra teman är: Patienters upplevelser av medverkan, upplevelser av information, upplevelser av stöd och upplevelser av miljö. Medverkan påverkades framförallt av av hur vårdpersonal väljer att integrera patienter i vården. Upplevelsen av information handlar om och hur informationen ges till patienter.

BAKGRUND: Idag dricker allt fler svenskar alkohol allt oftare och i större mängder. Alkoholmissbruk innebär ett lidande för den drabbade och dennes anhöriga, samtidigt som det är ett omfattande och kostsamt problem för samhället. Sjukvårdspersonal har goda kunskaper om alkohol och dess påverkan och kan därför spela en mycket viktig roll i det hälsoförebyggande arbetet relaterat till alkohol och missbruk. SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva vårdandet av patienter med ett alkoholmissbruk med speciellt fokus på bemötande och vårdrelationen. METOD: En litteraturöversikt där nio vetenskapliga artiklar analyserats.

Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) är allvarligt sjuka och behöver specialiserad vård. En del av den vården är ofta ventilatorbehandlingen som kan uppfattas som en mycket mentalt påfrestande upplevelse. Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas i ventilator på en intensivvårdsavdelning. Datamaterialet har utgjorts av kvalitativa studier med ett patientperspektiv, vilka har analyserats kvalitativt. I resultatet framkom två huvudteman; Verkliga upplevelser och Overkliga upplevelser.

Bakgrund: Vårdpersonal kan hjälpa patienter skapa motivation inför en beteendeförändring med motiverande samtal (motivational interviewing, MI). MI är en form av vägledning som hjälper patienter framkalla egna argument för en förändring. MI främjar även samarbetet mellan vårdpersonal och patient.Syfte: Att undersöka sjukgymnasters upplevelser av MI vid patientmöten. Metod: Fyra sjukgymnaster som ansåg sig arbeta med MI intervjuades i en semistrukturerad intervju. Intervjumaterialet bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Sjukgymnasterna hade övervägande positiva upplevelser av MI och upplevde att MI är bra då patienter ska genomgå en beteendeförändring. Sjukgymnasterna upplevde också att de får en bättre bild av patientens situation och ett bättre samarbete med patienten med hjälp av MI.

Bakgrund: Forskning visar på sömnens vikt för hälsan. En bristfällig sömn ger en försämrad fysisk och psykisk återhämtning för patienten vilket leder till ett onödigt lidande. I Katie Eriksson teori om den lidande människan beskrivs att en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att lindra och motverka det onödiga lidandet. Det är därför av betydelse att identifiera vilka faktorer som inverkar negativt och positivt på sömnen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sömnen negativt hos vuxna patienter som är inlagda på sjukhus.

A peripherally inserted central catheter (PICC line) is a catheter that is inserted through a peripheral vein in the arm and then on to a central vein in the chest. It is used to give injections and infusions and to take blood samples of patients who need treatment for longer periods.The aim of this study was to investigate nurses' perceived knowledge of the care and use of PICC line in wards where PICC line does not occur daily. The aim was also to investigate if the nurses expressed a need and wished for more knowledge to be able to use PICC line, and if PICC line is not used investigate the cause of that.The study was of a descriptive design with quantitative approach. An online survey was answered by 40 nurses from five wards at a university hospital in central Sweden.A large number of the nurses who responded to the survey reported that they lacked knowledge of the care and use of PICC line. Despite this, three-quarters of the nurses usually use PICC line at the infusion / injection / blood tests on patients with PICC line, if they are cared for in their ward.