ABSTRACTIntroduction: Violence towards employees in the psychiatric ward is increasing at an alarming rate. Reports concerning the effect on the staff?s psychological health are disturbing. These workforces are those most affected by brutality and for ages it has been looked upon as a part of the psychiatric line of work. This viciousness is threatening the safety for both the personnel and the patients.

Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder närstående uppfattar som viktiga för att deras anhörig ska få en värdig död. Studien genomfördes som en litteraturöversikt och litteratur söktes i databaserna Elin, Cinahl och Pubmed. Femton vetenskapliga artiklar varav både kvalitativa och kvantitativa valdes, granskades och sammanställdes. I resultatet framkom sex kategorier: symtomkontroll, vårdmiljö, kommunikation, delaktighet, efter döden och andlighet. För att befrämja en värdig död var symtomkontrollen av vikt då lidandet skapar stress hos närstående.

I bakgrunden förklaras att årligen drabbas ett stort antal människor av hjärtinfarkt. Sjukdomen inträffar ofta plötsligt och påverkar stora delar av patientens liv. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap kring hur patienten upplever sjukdomen för att kunna ge vård utifrån ett patientperspektiv. Syftet med studien var därmed att beskriva hur patienter upplever att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturbaserad studie där kvalitativ forskning analyserats.

Background:When the patient is critically ill the family is in a vulnerable position. The nurse's role is to support and help the family to find meaning in the difficult situation and to provide realistic hope. Balancing between the patient's and the family's needs is difficult. Knowledge about how nurses experience difficulties in the interaction with family is required in order to grant good care too critically ill patients and their family-members.Aim:To describe nurses' perceived difficulties in the interaction with family-members of critically ill patients.Method:The study is a qualitative literature-based study based on qualitative research. Results: The analysis resulted in four main themes; difficult disunion, environmental constraints, interpersonal difficulties and communicative difficulties.

Elective joint surgery increases for every year and the operations are associated with postoperative pain. Postoperative pain is a well known phenomenon and pain physiology and analgesics are well known by caregivers, but the significance of the interaction between patient and caregiver is not illuminated. There are still patients experiencing unnecessary postoperative pain. Among patients in elective surgery, 25% runs a risk for underestimated pain. The aim of the study was to describe patient?s experiences of nursing interaction in the context of postoperative pain during hospitalisation after going through knee- or hiparthropasty.

 Intensivvårdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete många patienter som behandlas i respirator. Långvarig respiratorbehandling innebär ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta är det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urträning. Att tränas ur respiratorn är en individuell process och bör därför anpassas efter patientens förmåga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urträning ur respirator.

SAMMANFATTNINGSyfte Att studera om det förelåg skillnader i hunger, sug, motivation, koncentration samt törst beroende på andelen protein i kosten vid negativ energibalans. Metod Som en del av en större interventionsstudie användes enkäter i form av självskattningskalor för att studera de olika faktorerna (hunger, sug, motivation, koncentration och törst) vid normalt respektive lågt proteinintag vid negativ energibalans. Den större studien innefattade bl a moment så som fysiska arbetsprov, biokemiska tester, direkt ?och indirekt respiratorisk kalorimetri. Resultat Studien visar att ett proteinintag på 2,5 gram per kilo kroppsvikt varken ger minskad hunger eller minskat sug jämfört med vid ett proteinintag på 1.0 gram per kilo kroppsvikt.

En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra men är ett oundvikligt fenomen efter kirurgiska ingrepp. Sjuksköterskor ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens postoperativa smärta. Studier visade att det finns en skillnad mellan sjuksköterskors bedömning och patienters upplevelse av smärta. Smärtbedömningen kan försvåras av flera faktorer.Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bedömning av postoperativ smärta hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 15 kvalitetsgranskade och systematiskt valda vetenskapliga artiklar.Resultat: Patienterna upplevde att deras smärta ofta underskattades av sjuksköterskorna.

Bakgrund: Hypertoni är en folksjukdom och är en starkt bidragande orsak till sjukdomar som stroke, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och arterioskleros. En effektiv läkemedelsbehandling mot hypertoni reducerar kraftigt insjuknande och död i dessa sjukdomar. Mer än 50 % av patienterna som behandlas för hypertension, slutar helt sin behandling inom ett år från att diagnos har ställs. Bland de som fortsätter sin behandling är det endast hälften som är följsamma det vill säga tar 80 % av sitt förskrivna antihypertensiva läkemedel. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till medicinering hos patienter med diagnosen hypertension.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste folksjukdomen i Sverige och många av de drabbade får även problem med sexuallivet. En persons sexualliv är kopplat till upplevelser av hälsa och en av sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa och lindra lidande.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv undersöka aspekter av informationsgivning gällande sexuallivet hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där tio artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Resultatet sammanställdes med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Patienters behov och erfarenheter samt önskemål gällande information beträffande sexualliv varierar.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka upplevelser hos anhörigvårdare till lungcancerpatienter. Artikelsökningar har skett i Cinahl och Pubmed. Tiden för anhörigvårdaren kan se olika ut, kort och intensiv eller lång och utmattande. Upplevelser så som skräck är vanligt förekommande direkt efter lungcancerdiagnosen både för patient och vårdare. Detta för att de anhöriga ställs inför ett klart hot om en kommande förlust samt skrämmande tankar kring döden.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors attityder gentemot patienter med psykisk ohälsa. En litteratursökning genomfördes och 12 vetenskapliga artiklar valdes ut till det slutliga resultatet. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade en rädd attityd, en stressad attityd, en osäker attityd, en säker attityd samt en diskriminerande attityd gentemot patienter med psykisk ohälsa. Samhällets stigmatiserade syn på psykisk ohälsa påverkade sjuksköterskorna negativt i deras yrkesroll då de kunde utveckla en rädd, osäker och diskriminerande attityd.  Kunskap och erfarenhet om psykisk ohälsa var något som resultatet visade förbättrade sjuksköterskornas bemötande och gav dem en säker attityd.

Syfte: Livsstilsproblemen ökar i dagens samhälle. Människor är i olika grad redo för förändring och livsstils-/beteendeförändring bör ses som en process som ofta tar lång tid. Syftet med studien är att beskriva vilka erfarenheter sjukgymnaster inom primärvården har av att arbeta med patienter som är i behov av livsstilsförändringar. Metod: Sex sjukgymnaster inom primärvården valdes ut och intervjuades. Intervjuerna skrevs ut och kategoriserades.