Sök:

Sökresultat:

184 Uppsatser om Passivt jobbsökande - Sida 12 av 13

En utvÀrdering av metoder för att bestÀmma den förhöjda arbetstemperaturen vid svetsning av S355J2

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

Ett aktivt beslut att renovera passivt : En ekonomisk jÀmförelse vid upprustning av miljonprogrammetsflerbostadshus

As a result of increased energy prices more and more energy-efficient homes are coveted. An energy-efficient alternative is passive houses, which is characterized by an extremely well insulated building envelope that recovers the heat without the use of radiators or under floor heating. But a passive house requires a higher investment cost than a conventional building project, since it will require more construction materials, training of construction workers, greater land area, and long construction period. But the lower operating cost expects to pay back the higher cost of investment. We therefore question how profitable a passive house is in relation to houses built according to modern conventional building techniques.The aim of our study is to investigate the viability of passive houses compared to convent­ional houses.

Att hamna rÀtt

Kryssningstrafiken vĂ€xer kraftigt i Skandinavien och Göteborg Ă€r inte ett un-dantag. Göteborg har det senaste decenniet gĂ„tt frĂ„n att vara en relativt obetydlig kryssningsdestination till att bli en av de medelstora i Östersjö- och NordsjöomrĂ„det. Utöver denna ökning finns ett mĂ„l om att dubblera antalet anlöp till 2020. Samtidigt vĂ€xer Göteborgs centrala stadsdelar och sĂ€rskilt de i vattennĂ€ra lĂ€gen vilket gör att konkurrensen om marken i dessa omrĂ„den Ă€r stor. Vad kryssningstrafiken och egentligen all hamnverksamhet har för roll i den framtida staden Ă€r en relevant frĂ„ga som bör behandlas.

Att göra pappaledighet - Hur dagstidningar talar om mÀns förÀldraledighet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mÀns förÀldraledighet konstrueras i dagstidningsartiklar och reportage. Studien undersöker hur mÀns förÀldraledighet beskrivs och motiveras, vilket innehÄll ledigheten ges samt vilka implikationer detta skapar. Uppsatsen bygger pÄ en socialkonstruktionistisk ansats. Som specifik teori och metod anvÀnds diskursanalys och diskursteori. En diskurs kan ses som ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ vÀrlden. Diskursanalys Àr sÀttet pÄ vilket man analyserar de sprÄkliga böjningsmönster som konstruerar vÄr sociala vÀrld. Empirin för uppsatsen bestÄr av Ätta nyhetsartiklar och reportage ur Sveriges tvÄ största dagstidningar, Göteborgs-Posten och Dagens Nyheter.

Omega - En passiv och vacker tillvaro : Ett passivt bostadshus

Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera vÀrmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvÀrmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvÀrmas med hjÀlp av passivvÀrme. Detta ledde till skapandet av passiv och lÄgenergihus.Det har funnits passivhus i mer Àn 20 Är och vanligen anvÀnds denna princip av privatvillor. PÄ senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet Àr naturligtvis att minska Ärsbehovet av aktiv uppvÀrmning för byggnader och samtidigt minska vÀrmeeffektbehovet.

Transformellt ledarskap och inre motivation i pre-development projekt : En jÀmförelse mellan Scania och Karolinska Universitetssjukhuset

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur projektledare sjÀlvskattar sitt ledarskap och projektmedlemmar upplever motivation i pre-development projekt pÄ Karolinska Universitetssjukhuset och Scania.MetodStudien Àr kvantitativ och deduktiv. För att undersöka förekomst av transformellt ledarskap hos projektledare och inre motivation hos projektmedlemmar har vi valt att anvÀnda tvÄ frÄgeformulÀr, Multifactor Leadership Questionnaire Leader Form respektive Work Preference Inventory. BÄda formulÀren Àr undersökta av forskare vad gÀller validitet och reliabilitet.ResultatResultatet i vÄr undersökning visade att projektledare pÄ Karolinska hade en högre förekomst av transformellt ledarskap Àn de pÄ Scania. I bÄda organisationerna fanns Àven transaktionellt ledarskap i ganska stor utstrÀckning medan förekomsten av passivt undvikande ledarskap var lÀgre. I analysen av underfaktorerna i MLQ Leader Form (5x-Short) visade vÄra data för transformellt ledarskap att idealiserade inflytandet och intellektuell stimulans lÄg högre pÄ Karolinska.

Om kunden sjÀlv fÄr vÀlja

Social media Àr idag ett vÀletablerat begrepp och mediet anvÀnds flitigt av bÄde företag och privatpersoner. AnvÀndningsomrÄden innefattar allt frÄn marknadsföring till att kommunicera med andra anvÀndare. I nulÀget Àr det ett stort fokus pÄ att företag ska engagera sina kunder via detta medium för att pÄ lÄng sikt skapa kundrelationer. För ett företag innebÀr en engagerad kund nÄgon som samarbetar och genom sina handlingar skapar ett vÀrde, för bÄde kunden och företaget. Kundengagemang kan definieras som styrkan av en kunds deltagande och koppling till en organisations erbjudanden och aktiviteter, och kan pÄbörjas av antingen kunden eller företaget.

Uppföljning av projekt Haparandabanans vattenanknutna Ätaganden, naturmiljöeffekter och miljömÄl

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Textil fotokatalys : biomimetik med textila processer

Fotokatalys Àr en reaktion som kan anvÀndas vid rening av avloppsvatten vilket Àr viktigt dÄ avloppsvatten Àr en kÀlla till smittspridning, till exempel kan bakterien E. coli spridas genom otillrÀckligt renat vatten. Titandioxid i kombination med UV- strÄlning skapar en fotokatalytisk reaktion i vatten som bryter ner mikroorganismer med hjÀlp av de fria radikaler som bildas. Syftet med projektet Àr att med hjÀlp av tre appliceringsmetoder fÀsta titandioxid pÄ en termoplastisk textil. HÀrigenom skapas en vattenrenande textil.

Förmaksflimmer hos hÀst

Förmaksflimmer Àr en vanlig arytmi hos hÀst vars frÀmsta symtom Àr nedsatt prestation. MÄnga hÀstar kan emellertid leva asymtomatiskt och flimret upptÀcks som ett bifynd. Denna litteraturstudie syftar till att redogöra för fysiologi, patofysiologi, uppkomst och behandling av förmaksflimmer hos hÀst. Det finns tvÄ typer av förmaksflimmer; primÀr samt sekundÀrt till andra hjÀrtÄkommor. Den primÀra formen Àr vanligast hos hÀst. Flimret kan antingen vara paroxysmalt vilket innebÀr att det spontant konverterar till sinusrytm, persisterande vilket innebÀr att konvertering sker efter behandling, eller permanent nÀr flimret kvarstÄr trots behandling.

Kretsloppsanpassat energi- och avloppssystem för ett fritidshus

En genomsnittlig villa pĂ„ 149 mÂČ i Sverige med direktverkande el för uppvĂ€rmning anvĂ€nder ungefĂ€r 23980 kWh el per Ă„r. Av detta sĂ„ stĂ„r uppvĂ€rmningen för ungefĂ€r 13480 kWh, eller 90,5 kWh/mÂČ. Att minska denna energianvĂ€ndning Ă€r gynnsamt bĂ„de för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus pĂ„ ungefĂ€r 161 mÂČ med energisnĂ„l utrustning, luftvĂ€rmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfĂ„ngare sĂ„ kan elanvĂ€ndningenminskas med ungefĂ€r 20170 kWh per Ă„r, till en anvĂ€ndning pĂ„ ungefĂ€r 4900 kWh per Ă„r.Vad uppvĂ€rmningen betrĂ€ffar sĂ„ Ă€r detta en minskning frĂ„n 14570 kWh (90,5kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 1400 kWh (9,4 kWh/mÂČ). Skulle huset anvĂ€ndas som ett fritidshus under Ă„tta mĂ„nader per Ă„r, sĂ„ skulle elanvĂ€ndningen bara hamna pĂ„ ungefĂ€r 2500 kWh, vilket iförhĂ„llande till den uppskattade energianvĂ€ndningen pĂ„ 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebĂ€r en minskning pĂ„ ungefĂ€r 7535 kWh. För vĂ€rmens del sĂ„ innebĂ€r detta en minskning frĂ„n 3035 kWh (18,85 kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 256 kWh (1,6 kWh/mÂČ).Varmvatten kan fĂ„s frĂ„n solfĂ„ngare.

Hur vÀnder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv?

Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Kisel som vÀxtstÀrkande medel : en litteraturstudie

Sammanfattning Kisel (Si) Àr det nÀst vanligaste Àmnet (drygt 25 %) i berggrunden. Bara en del av detta Àr tillgÀngligt som monokiselsyra, den form i vilken kisel Àr upptagbart för vÀxter. Jordens kiselinnehÄll Àr beroende av bergets vittring. Mycket höga halter av kisel Äterfinns i naturen i vulkaniska substrat (pimpsten innehÄller drygt 66 % Si och scoria nÀrmare 47 % Si), i diatomit (ett mineral bestÄende av resterna frÄn encelliga kiselhaltiga alger, s.k. diatoméer) innehÄllande 66 % Si, scoria approximatly 47% Si), in diatomite (a mineral consisting of the remainings of single celled algae, diatoms containing < 40 % Si) and in some clays (30-60% Si).

Litteratur och intervjustudie inom Green Production : Vad skiljer Lean Production frÄn Green Production, hur uppfattas arbete med miljöförbÀttrande ÄtgÀrder och vilka problem kan uppstÄ vid implementering av ett grönt produktionssÀtt?

Följande rapport Àr resultatet av det examensarbete som utförts vÄren 2011 inom innovativ produktion/logistik vid MÀlardalens Högskola. Examensarbete behandlar Àmnet Green Production med fokus pÄ skillnader mellan ett produktionssystem som bygger pÄ Lean Production och ett som bygger pÄ Green Production. OmrÄden som berörs i rapporten Àr de verktyg som anvÀnds i de olika produktionssystemen, hur arbetet med miljöförbÀttrande ÄtgÀrder kan se ut i praktiken samt vilka svÄrigheter som finns vid arbete med miljöförbÀttrande ÄtgÀrder i ett företag. Examensarbetet bestÄr av en litteraturstudie dÀr aktuell litteratur studerats inom omrÄdet samt en intervjustudie som genomförts med insatta inom miljöfrÄgor kopplat till produktion samt operatörer.Bakgrunden till examensarbetet grundar sig i att vÀrlden stÄr inför en framtid dÀr mÄnga utav de rÄmaterial som anvÀnds idag vid produktion inte kommer att kunna nyttjas i framtiden. Detta i kombination med de miljöproblem som mÀnniskan Äsamkat, har bidragit till att mÄnga företag insett att miljöaspekter mÄste vara i Ätanke genom hela produktionsprocessen.Den uppfattning som erhÄllits genom intervjustudierna Àr att det Àr viktigt för ett företag att visa att de arbetar med miljöförbÀttrande ÄtgÀrder.

Forumspel

Under mina verksamma Är som lÀrare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhÄllas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhÀllets nytta. Faktakunskap mÄste kunna upplevas genom att studerande fÄr möjlighet till tillÀmpning och dÀrmed utveckla sin förstÄelse. LÀrares roll i dagens skola Àr inte enbart vara kunskapskÀlla utan ocksÄ möjliggöra förutsÀttningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. LÀraren har huvudrollen till att med sitt arbetssÀtt skapa ett sammanhang dÀr det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina kÀnslor och tankar i förhÄllande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->