Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka reliabiliteten och validiteten hos en digital goniometer (DGA: Angela, Meloq©) vid mätning av rörelseomfånget vid aktiv och passiv flexion och extension i knäleden.Frågeställningarna var: ?Hur reliabel är DGA vid upprepade mätningar av knäledens rörelseomfång avseende aktiv och passiv flexion och extension?? och ?Hur valid är DGA vid mätning av rörelseomfånget vid aktiv och passiv flexion och extension i knäleden??.Metod: Reliabiliteten hos DGA utvärderades genom ett test-retest förfarande och validiteten utvärderades genom att vid ett och samma tillfälle genomföra mätningar med DGA och en traditionell goniometer (TG), där TG ansågs som Golden Standard. Arton individer, 9 kvinnor och 9 män, mellan 19-73år rekryterades till studien. Totalt 36 knäleder utvärderades med TG och DGA genom mätning av knäledens ROM i sagittalplanet. Mätningarna genomfördes på höger och vänster ben i standardiserad ordning med början i höger ben: aktiv flexion, passiv flexion, aktiv extension, passiv extension.

Syftet med studien är att undersöka rekryterande chefers uppfattning om verktyget kompetensbaserad rekrytering (KBR) samt utfallet av implementeringen av verktyget i Region Jönköpings län. Studien har även ett övergripande syfte att undersöka om chefers attityder påverkar användningen av verktyget. Datainsamlingen är av kvalitativt slag och samlats in via semistrukturerade intervjuer som tolkats med en hermeneutistisk ansats.Studiens resultat visar att större delen av cheferna generellt har en positiv inställning till KBR. Majoriteten upplever att verktyget har hjälp dem att få en tydlig struktur vid rekrytering vilket bidrar till att cheferna ser till kompetensen och vågar frångå sin magkänsla. Enligt cheferna bidrar verktyget till att rekryteringsprocessen blir kvalitetssäkrad och motverkar felrekryteringar.

Rekrytering är en process som har fått ökad betydelse i takt med att företag insett vikten av att ha rätt kompetens i verksamheten. Urval och anställning av rätt individ är något som kan bidra till framgång och utveckling för en organisation. En lyckad rekrytering kan därför medverka till ökad lönsamhet. Däremot är rekrytering en betydande kostnad för företag vilket kan ge som resultat att en misslyckad anställning blir bortkastade pengar.  I den här uppsatsen redogörs det för en kvalitativ studie som gjorts för att undersöka synen på rekryteringsprocessen. Syftet är att resultatet ska ge en bild kring hur processen kan upplevas och om det finns möjligheter till förändring och utveckling.

I denna uppsats undersöks hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterat i jämförelse mot passiv förvaltning i perioder av upp- och nedgång på Stockholmsbörsen mellan åren 1995-2010. I ett urval av 36 aktivt förvaltade Sverigefonder undersöks hur prestationerna står sig mot passiv förvaltning, om fondernas prestationer håller i sig över tid och om fondstorleken har betydelse för prestationen. Genom en uppdelning olik tidigare studier på fonders prestationer, där perioderna bestäms utefter marknadens upp- och nedgångscykler kan resultat tydligare framställas om aktivt förvaltade fonder presterar bättre än passiv förvaltning. Vi riskjusterar fondernas prestationer och jämför deras utveckling mot SIX Return Index och indexfonden Handelsbanken Mega Sverige Index (den passiva förvaltningen). Vi finner att aktiv förvaltning överlag inte lyckas genera högre avkastning än index i perioder av uppgångar men att de går bättre än index i nedgångar.

Sedan början av 1990-talet har både antalet VD-byten och andelen institutionellt ägande konstant ökat. Tidigare studier visar på att ägarstrukturen i bolag påverkar frekvensen varmed VD:ar byts ut. Däremot har det inte genomförts någon svensk studie avseende sambandet mellan VD-byten och institutionella ägare. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida institutionella ägare i svenska börsnoterade bolag under tidsperioden 2001 till 2009 påverkar VD-byten. För att besvara syftet har en kvantitativ metod valts.

Syftet med studien är att förstå hur den utvalda organisationen arbetar mångfaldsfrämjande vid rekrytering och tar tillvara på de egenskaper mångfalden bidrar till. Studien baseras på en empirisk undersökning där en kvalitativ metod i form av informantintervjuer i kombination med en dokumentstudie ligger till grund. De teoretiska utgångspunkterna för studien baseras kring två stora huvudområden för studien: rekrytering och mångfald. Där författarna Lindelöw (2008) och Fägerlinds (2012) tankar och teorier till största del har använts i bakgrunden och resonemangen. Studien visar att organisationen har verktyg och metoder för att främja mångfald i organisationen vid rekrytering, men att cheferna har kommit olika långt i sina verksamheter med mångfalden.

Uppsatsen är en beskrivning av en iterativ prototyputvecklingsprocessbaserad på en scenariodriven designmetod. Processen ska avslöja deneftersökta funktionaliteten och behovet av ett rekryteringsverktyg förarbetande inom spelutvecklingsindustrin.Texten presenterar först mål och problembeskrivning för arbetet, därefter en bakgrund om rekrytering och en metodbeskrivning som baseras på scenariodesign. Arbetsprocessen genomförs där rekrytringsprototypen tar form och utvärderas av spelproducenter, samt en analys av arbetet där resultaten presenteras och en avslutande diskussion. Uppsatsen och verket resulterade i ett head-hunting-verktyg för rekryterare..

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande däremot kan social rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkätstudie var därför att öka kunskapen om arbetssökandes inställning till och emotionella upplevelse av social rekrytering utifrån demografiska aspekter. Resultatet från de icke-parametriska testerna visade på en något ambivalent inställning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan upplevd nytta och den generella inställningen, men även ålder hade en inverkan på attityden.

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande däremot kan social rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkätstudie var därför att öka kunskapen om arbetssökandes inställning till och emotionella upplevelse av social rekrytering utifrån demografiska aspekter. Resultatet från de icke-parametriska testerna visade på en något ambivalent inställning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan upplevd nytta och den generella inställningen, men även ålder hade en inverkan på attityden.

Debatten om eutanasi har åter blossat upp sedan Holland och Belgien, i början av år 2002, legaliserade aktiv eutanasi. Eutanasi berör många viktiga frågor som till exempel den enskilde individens rätt att bestämma över sitt liv, läkarens roll och sjukvårdens uppgifter. Sjukvårdspersonalen måste ofta fatta beslut om att avstå från eller att avbryta en livsuppehållande behandling, trots att rättsläget på denna punkt är oklart. En gränsdragning har gjorts mellan aktiv och passiv eutanasi. Denna gränsdragning kan dock vara svår att göra i praktiken.

Vi har tagit del av teorier inom företagsidentitet, företagskommunikation, rekrytering och image. Vi har valt att arbeta utifrån fallstudiemetoden och skomodeföretaget NilsonGroup AB blev vårt studieobjekt. Primärdata har samlats in genom intervjuer och observationer på central och lokal nivå det vill säga båda på huvudkontoret och ute på de enskilda butikerna. Uppsatsens ändamål har varit att se om rekrytering kan användas som kommunikationskanal av företagsidentiteten. Utifrån teori och empiriska studier har vi dragit slutsatsen att rekryteringen har betydelse och kan hjälpa till att förmedla företagets identitet för att på så sätt uppnå en önskvärd image.

Bakgrund: Sjukgymnaster undersöker och behandlar personer med muskel- och ledproblem. En viktig del i undersökningen och utvärderingen av behandlingen av dessa patienter är mätning av aktiv och passiv ledrörlighet. För att mäta ledrörlighet används ofta en goniometer. Inom sjukgymnastiken finns det ett behov av en goniometer som gör att man kan använda samma referens vid varje mätning. Om man kan använda horisontalplanet som referens minskar beroendet av ett korrekt ögonmått och därmed minskas risken för fel.

Uppsatsen ska skapa förståelse i hur HR-ansvariga strategiskt arbetar med rekrytering för att rekrytera rätt medarbetare. Målsättningen är också att analysera hur företag förenar affärsidé och personalidé samt hur företag influeras av Human Resource Management-teorin..

Forskningen har i decennier ifrågasatt anställningsintervjuns validitet och reliabilitet. Trots detta så är intervjun ett av de vanligast förkommande urvalsinstrumenten vid rekrytering av personal. Syftet med studien var att undersöka hur rekryteraren tillämpar intervjun som urvals¬instrument vid rekrytering av personal och att få vetskap om hur rekryteraren förbereder och genomför intervjun samt efterarbetet med att bedöma kandidaten. De åtta deltagarna i studien valdes utifrån bekvämlighet och informativitet. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analyserades med induktiv tematisk analys.

En undersökning syftad till att ge en bild av hur arbetsgivare använder sociala medier inom sin rekrytering och hur detta användande skulle kunna förbättras. Baserat på en litteraturstudie samt en enkätundersökning gjord bland butiker i Visby centrum presenteras en prototyp över en webbaserad tjänst ämnad för att underlätta rekryteringsprocessen genom att samla information om arbetssökande från sociala nätverk. Informationen skulle sedan kunna användas som ett komplement till, exempelvis, en arbetsintervju..