Företagets policy spelar en viktig roll när det gäller instruktioner till rekryteraren. En rättvisepolicy som betonar vikten av att de sökande behandlas på lika villkor kan tänkas leda till mindre diskriminering vid anställningar. En lojalitetspolicy, å andra sidan, som antyder att de nya medarbetarna måste passa in i företaget, kan leda till att sökande av annan etnisk härkomst diskrimineras. En orsak till denna diskriminering kan vara att rekryteraren i en intervjusituation ställer frågor som är relaterade till sociala förmågor istället för kompetensrelaterade frågor, vilket ökar risken för att den sökande bedöms på irrelevanta grunder. Detta undersöktes genom en enkät som delades ut till 120 försökspersoner, som antingen fick ta del av en rättvise- eller en lojalitetspolicy.

SammanfattningKunskapslyftet var den stora satsning som staten gjorde under åren1997-2002 på vuxnas lärande. Satsningen hade fyra viktiga målsättningar:? Minska arbetslösheten och förnyaarbetsmarknadspolitiken? Utveckla och förnya vuxenutbildningen? Minska utbildningsklyftorna? Öka förutsättningarna för tillväxtSamtliga kommuner i Sverige deltog i Kunskapslyftet. Det har gjorts många undersökningar som är relaterade till Kunskapslyftet, men få undersökningar har gjorts som har tagit reda på vad deltagarna ansåg om denna satsning. De flesta av deltagarna var lågutbildade och kunde genom ett förmånligt ekonomiskt bidrag, UBS - Särskilt utbildningsbidrag från CSN, som låg på samma nivå som a-kasseersättningen, genomföra sina studier med en förhållandevis god studieekonomi.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka hur två elevgrupper från gymnasiets IV program har uppfattat sin arbetsplatsförlagda utbildning (APU) samt det studiestöd som har erbjudits dem under sin skolgång. Metod som använts är djupintervju på den elevgruppen som gick sista gymnasieåret och telefonintervju på den elevgrupp som slutat gymnasiet året innan. Bägge undersökningsgrupperna var mycket nöjda med genomförandet och upplägget med APUn men många elever hade hoppats på att få någon slags anställning efter genomförandet, särskilt de elever som redan hade slutat gymnasiet. Många fick inte denna möjligheten och står därmed till Arbetsförmedlingens förfogande idag. Undersökningsgrupperna hade svårt att peka ut vad som var studiestöd för dem eftersom de under hela sin gymnasietid har varit omgärdad av stöd. Nästan alla uppskattade ändå möjligheten att få mer tid på sig att genomföra sina kurser och en av grupperna både fick och uppskattade möjligheten att få hjälp av assistent i klassrummet. Några i den äldre gruppen uttryckte missnöje över att det var stökigt i klassrummet, även de som hade orsakat det.

Syftet med studien är att jämföra en traditionell fysiklaboration inom ellära med en laboration som bedrevs i en datorsimulering. Med en traditionell laboration avses att laborationen bedrevs med hjälp av en spänningskälla, resistorer, glödlampor, kablar och multimeter. Dessa laborationer skulle ge eleverna kunskaper om hur ström och spänning beter sig i elektriska kretsar. Tre gymnasieklasser deltog i studien, varje klass delades upp i två jämnstarka laborationsgrupper. Den ena gruppen fick genomföra den traditionella laborationen, medan den andra gruppen fick genomföra en datorsimulering.

Det här examensarbetet har gått ut på att ta reda på hur en ung tv-publik reagerar på effekter i samhällsprogram på tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville också ta reda på hur man i två fokusgrupper diskuterar och resonerar kring objektivitet på två olika genrer av tv-program. Forskningsfrågorna var: Hur ser två grupper av unga tv-tittare på redigerade effekter i samhällsprogram på tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentär? Hur viktigt anser de objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda på detta genomfördes en fokusgruppsundersökning där åtta personer i åldrarna 20-28 år i två grupper fick titta på ett inslag som redigerats på två olika sätt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i Luleå och är helt utan musik och andra effekter.

Demenssjuka ville så långt som det är möjligt behålla sin självständighet i vårdandet. Närståendevårdares kärlek och stöd betraktades värdefullt för de demenssjuka för att uppleva trygghet. Även sjuksköterskan uppskattade närståendes närvaro och såg dem som en resurs i vården. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av att vårda en person med demenssjukdom. Metod: Den valda metoden var en systematisk litteraturstudie där kvalitativa studier analyserades.

Denna rapport tar upp för och nackdelar med att göra en webbaserad mobilapplikationgentemot en plattformsspecifik applikation för ett tidrapporteringssystem. Tre prototyperutvecklades för det existerande tidrapporteringssystemet XLTime hos Nlight Solutions.Prototyperna gjordes mot Android, Iphone och webbläsaren för dessa två plattformar.Efter att prototyperna iterativt gått igenom olika funktioner från en givenkravspecifikation går rapporten sedan in på att utvärdera hur funktionaliteten skiljer sigmellan de webbaserade och de plattformsspecifika applikationerna. Här kunde man se attswipe-funktionalitet betedde sig konstigt för vissa webbläsare, och att implementationenav input-element av datumtyp skiljer sig i webbläsaren. Felsökning och uppdatering avapplikationer var dock mycket snabbare för den webbaserade prototypen.Efter att funktionaliteten utvärderats startades användartest med 6 olika användare. Defick utföra ett antal uppgifter på varje prototyp och här kunde man se att olika problemuppstod.

Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ metod och grundar sig i en fallstudie av tre småföretag som har gått från traditionell handel till att även sälja via Internet. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska ramverket inleds med strategiteorier och teorier för val av marknadskanal för att sedan smalna av och fokusera på e-handel och kritiska områden inom e-handel. Inom dessa områden finns hinder och möjligheter för företag att skapa värde med e-handel. Empiri: Studiens empiriska underlag grundas på intervjuer med fallföretagens ägare. Innan intervjun fick alla svara på förberedande frågor som skickades ut via e-mail och under intervjun fick de intervjuade fylla i ett frågeformulär.

Syftet med denna studie har varit att undersöka relevansen i tre olika teorier som förklarar hur Flow kan upplevas på en arbetsplats. Teorierna är skapade efter forskning från Csikzentmihaly, Hofstede samt Maslow. Undersökningen har skett på två olika arbetsplatser inom två olika yrkesgrenar för att finna om eventuella skillnader mellan dessa två arbetskontext kan påverka upplevelsen av Flow. Det ena företaget kategoriseras som en affärsmiljö och det andra företaget rubriceras som en kontorsmiljö. Tre hypoteser skapades som var för sig testade de tre teoriernas effekt på Flow.

Syftet med denna rapport är att introducera läsaren till de olika ämnesområden mitt arbete omfattat, samt att försöka skapa en förståelse för arbetet och tankarna som ligger bakom. Från början handlade mitt kandidatarbete om att profilera mig och mitt nystartade företag, men det fick sedan en plötslig vändning. Istället kom det att handla om mina personliga motgångar ? och hur dessa övervanns..

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka feedback och dess inverkan på elevers lärande och utveckling.Hur påverkas elevernas lärande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende på vilken av följande tre återkopplingar som eleven får: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det någon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation användes i denna studie. Ett bestämt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

Undersökningen gick ut på att undersöka om historiska berättelser är en relevant undervisningsmetod för att öka elevers historiemedvetande och fördjupa deras kunskaper. Kunskaper ansågs i detta fall vara fördjupad förståelse och empati samt faktakunskaper. Även elevers och lärares syn på undervisningsmetoden undersöktes. Undersökning skedde på en mindre skola i nordvästra Skåne i två niondeklasser. En berättelse och en Power Point konstruerades och den ena klassen fick lyssna till berättelsen och den andra till Power Point undervisning.

Bakgrund Både föräldrar och barn var känsliga för hur de blev bemötta och hur man kommunicerade. Ord var endast en liten del av kommunikationen och barn läste av kroppsspråket. Ett av de viktigaste arbetsredskapen en vårdgivare hade var ett korrekt bemötande och god kunskap om kommunikation. Syfte Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska, barn och deras föräldrar i omvårdnaden. Metod En litteraturstudie med 12 inkluderade artiklar.

Den här rapporten bygger på en vetenskaplig undersökning som genomfördes under hösten 2013. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur IT kan används i förskolans verksamhet idag. Observationer, inspirerade av den etnografiska forskningsansatsen, genomfördes på två förskolor i Mellansverige och materialet analyserades sedan utifrån tre aspekter, nämligen vilket lärande som synliggjordes, hur IT användes i verksamheten av barnen och pedagogerna samt om dessa användningsområden kunde kopplas till läroplanens riktlinjer för hur IT ska integreras i verksamheten.Resultatet visade en bredd i hur IT lyfts fram i två olika förskoleverksamheter, med olika specialiseringar. Den ena förskola har en uttalad IT-profil. Läroplanens beskrivningar och strävansmål följdes, men på olika sätt.