Syftet med denna uppsats är att göra en metodutvärdering av metoden, Reading to Learn. Utvärderingen kommer visa om metoden har några begränsningar, för- och nackdelar och om den passar i olika skolämnen. För att komma fram till ett resultat används aktionsforskning vilket innebär observationer, intervjuer och eget utförande. Genom observationer och intervjuer ficks en bra inblick i metoden och utifrån det insamlade materialet kunde metoden utvärderas. Resultatet visar att metoden är användbar enligt olika perspektiv hos lärare.

Under 2009 genomförde Uddeholm i Hagfors ett konjunkturavdrag, vilket var den första överenskommelsen i sitt slag. Konjunkturavdraget gick ut på att alla anställda fick gå ner åtta timmar i arbetstid, med villkoret att gå ner tio procent i lön. Denna överenskommelse gällde hela företaget, vare sig man var fackligt ansluten eller inte.Syftet med denna uppsats är att genom ett förutsättningslöst arbetsätt belysa konjunkturavdraget. Arbetssättet i uppsatsen förhåller sig till en metod som kallas grundad teori, som bygger på författarnas öppna sinne,tabula rasa. Som grund för informationssökandet genomförde vi intervjuer med de olika fackliga organisationerna; Ledarna, Unionen, Sveriges Ingenjörer och IF Metall, som är närvarande vid Uddeholm.

Bakgrund: Övervikt och fetma har ökat i världen de senaste åren. För att behandla dessa tillstånd finns idag endast ett godkänt läkemedel och det är orlistat. Liraglutid, som är en långverkande GLP-1 analog, kanske kan vara ett alternativ till orlistat. Idag är Liraglutid ett läkemedel som används som tilläggsterapi vid behandling av diabetes mellitus typ 2 (DM2). Flera studier visar att Liraglutid har en viktminskande effekt som troligtvis beror på en kombination av effekter.

Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida trevärt aluminium, Al3+, inverkar på nitratupptaget hos veteplantor (Triticum aestivum L.). Vidare avsågs att undersöka om koncentrationen av jonen ifråga är av betydelse. Hypotesen som testades var att trevärda aluminiumjoner verkar hämmande på nitratupptaget och att hämningsgraden stiger med ökad koncentration av aluminium. I försöket användes veteplantor som togs i bruk på sjunde dagen efter det att de planterats i vermikulit. Provlösningarna utgjordes av fyra stamlösningar som endast skilde sig åt med avseende på aluminiumjonskoncentrationen.

Har du någon gång brutit mot gällande lagstiftning som en polis uppmärksammat men ändå valt att inte rapportera dig för? Efteråt så har du kanske ställt dig frågan, varför fick jag inga böter? Det finns en förklaring, polisen har använt sig av institutet rapporteftergift. Institutet ger poliser i det vardagliga arbetet möjlighet att själva fria eller fälla. Vad var det då som i ditt fall gjorde att du inte blev rapporterad, berodde det på vilken sida av sängen som polismannen vaknade på eller vad? Svaret på varför just du fick rapporteftergift går inte att hitta i vår rapport men vi hoppas att du finner en bra förklaring.

Med detta arbete ämnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlärares planeringsarbete. Under vår verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gång och i den rådande samhällsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mål. En konflikt som även berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen är att studera lärares uppfattningar med utgångspunkt i relevant forskning kring ämnet och därmed få utökad kunskap om relationen mellan lärares syn på bildämnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnå syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlärare i grundskolans senare år och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkät till samtliga lärare i vårt undersökningsområde (46 st.). Utifrån de svar vi fick in från enkäten gjorde vi ett urval där 5 lärare fick medverka i fördjupade samtal kring bildämnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar på att alla lärarna i undersökningen anser sig i någon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka energiutgifterna vid användandet av en dansmatta respektive ett traditionellt danspass.Våra frågeställningar var: Hur skiljer sig energiutgiften för ett traditionellt danspass mot ett pass med dansmatta? Samt: hur förhåller sig energiutgiften i de olika aktiviteterna till de dagliga rekommendationer för fysisk aktivitet?Metod: Försöksgruppen som genomförde studien bestod av fyra män och fyra kvinnor i åldrarna 23-26 år. Försökspersonerna har sedan tidigare blandad vana av fysisk aktivitet. Metoden utarbetades utifrån sambandet mellan hjärtfrekvens (HF) och arbetsbelastning (w). Försökspersonerna fick genomgå tre olika typer av tester.

Under min verksamhetsförlagda utbildningstid (hädanefter förkortat vfu) observerade jag många elever som alla kämpar på sitt eget sätt med sin läsning, och jag intresserade mig snabbt för hur lärare och skola kan hjälpa dessa elever med sina svårigheter och blev på så sätt introducerad för en metod som heter Rydaholmsmetoden. Rydaholmsmetoden är en metod som ska hjälpa eleverna att träna upp sin läshastighet och sin ordkunskap, och trots att metoden ej har en forskningsgrund så används den flitigt vid min VFU-skola där eleverna träffar en speciallärare två till tre gånger i veckan i 20 minuters pass där de tränar på att förbättra sin läsning genom arbete med just Rydaholmsmetoden. Syftet var att undersöka om Rydaholmsmetoden kunde vara en fungerande metod för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt om dessa elever även kunde göra framsteg i Läsutvecklingsschemat (LUS) i och med arbete i Rydaholmsmetoden. För att genomföra denna studie valdes ett antal av sex elever ut som alla fick undervisning i Rydaholmsmetoden. Dessa elever testades med ett av metodens standardtest (H4-test) och utvärderades sedan i LUS. Denna procedur upprepades efter åtta veckor för att se om arbetet med Rydaholmsmetoden givit någon effekt på elevernas resultat i LUS. Resultaten som framkom var att fem av de sex eleverna som deltog i studien hade gjort framsteg i LUS under studiens tid, men resultatet kan ifrågasättas då eleverna samtidigt fick undervisning i såkallad parläsning, högläsning och tystläsning som alla kan ha påverkat elevernas resultat likväl som Rydaholmsmetoden..

Bakgrund: Hjärt- eller lungtransplantation håller idag på att bli en allt vanligare behandlingsmetod när den medicinska behandlingen inte längre har någon effekt på det sviktande organet och patientens liv hotas. För patienten och dennes närstående innebär hela transplantationsprocessen mycket lidande, ångest och oro. Ofta har de närstående en mycket viktig och ansvarsfull roll i patientens omvårdnad under väntetiden. Det är därför av stor vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur hon på bästa sätt kan stödja, trösta och hjälpa dessa närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och beskriva upplevelser av att vara närstående till en patient som väntar på hjärt- eller lungtransplantation för att få förståelse för hur sjuksköterskan kan ge stöd och hjälp.Metod: Litteraturstudie som bygger på nio vetenskapligt granskade artiklar.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner.

I den föreliggande studien diskuteras och undersöks olika aspekter av lärandet som sker på ett science center. I arbetets empiriska del undersöks om elever från skolår 4 till gymnasiets år 3 lär sig något om hur fotosyntesen går till, genom att spela det dataspel som heter Fotosyntesen. Totalt ingick i studien 182 elever, uppdelade på tre åldersklasser. Alla deltagande elever fick svara på en enkät med frågor om fotosyntesen. Hälften av dem fick först spela Fotosyntesen.

Möjligheten att snabbt kunna utvärdera system är något som blir alltmer aktuellt och populärt. Två metoder som ofta kombineras för att kunna få svar på användares upplevelse och specifika problem med system är användbarhetsenkäter och prototyptestning. Frågan är dock om det finns någon användbarhetsenkät som utvärderar lo-fiprototyper bättre än andra, och hur pass lika lo-fiprototyper utvärderas av olika användbarhetsenkäter.Denna uppsats handlar om hur pass lika användbarhetsenkäterna System Usability Scale (SUS) och Post-Study System Usability Questionnaire (PSSUQ) utvärderar en lo-fiprototyp och om det finns några praktiska skillnader med enkäterna som underlättar eller försvårar när man utvärderar en lo-fiprototyp. Lo-fi-prototypen som testades var en tidig, pappersbaserad version av en att-göralista för handläggare. Testdeltagarna fick först testa att utföra ett par scenarion och interagera med prototypen under 10-15 min, de fick sedan fylla i båda enkäter.Resultaten visade på indikationer att poängen som produceras av SUS och PSSUQ vid lo-fiprototyptestning är lika, men att det skulle behövas vidare studier med fler testdeltagare för att kunna säga detta säkert.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns språkutveckling, med fokus på barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik där barn fick höra på en sång. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, där kontrollgruppen fick höra sången omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar när en vuxen berättar en saga eller när ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberättandet/sången samt hur sagoberättande/sång kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mäta barns ordförråd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare använder sig av individualisering och IUP. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer där fyra olika pedagoger från tre olika kommuner fick komma till tals och skildra sin syn på individualisering och IUP utifrån sin verklighet i skolan. Resultatet visar att metoderna för individualisering är många men att de huvudsakligen domineras av nivågruppering..