AbstractEllen Persson: Kvinnligt musicerande i Uppsalasalongerna 1820-1840. En studie av kvinnors musikutövning i Malla Silverstolpes och Erik Gustaf Geijers salonger. ? Uppsala universitet: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att granska kvinnors musicerande i den borgerliga salongskulturen under 1820-40-talen i Uppsala.

Det finns ma?nga fo?rdelar att ha?mta ur ett affa?rssystem, men ba?de vid den initiala implementeringen och den fortsatta utvecklingen av ett fo?retags affa?rssystem uppkommer problem. Fo?r att realisera fo?rdelar i sa? stor grad som mo?jligt kra?vs det att fo?retag agerar pa? ett fo?rdelaktigt sa?tt fo?r att o?verkomma hindrena. Tidigare forskning har behandlat hur fo?retag bo?r agera under den initiala implementeringen medan denna rapports syfte a?r att identifiera viktiga omra?den som pa?verkar fo?retags mo?jligheter att realiserat ytterligare fo?rdelar under det fortsatta utvecklingen av affa?rssystemet, sa? kallat postimplementeringen.Med hja?lp av en litteraturstudie, innefattande affa?rssystemets livscykel, nyttoeffekter och kritiska omra?den fo?r realiseringen av nyttoeffekter vid implementering av affa?rssystem, samt en intervjustudie med totalt elva fo?retag och en implementeringskonsult, da?r tva? fo?retag intervjuades djupare, har slutsatser dragits.

Bakgrund: Sjuksköterskors rätt att förskriva läkemedel skiljer sig åt mellan olika länder och infördes för distriktssköterskor i Sverige 1994. Socialstyrelsens uppföljning av sjuksköterskans förskrivningsrätt 2004 indikerade att förskrivningsrätten användes i liten utsträckning. I tidigare forskning framkommer såväl möjligheter som hinder kring förskrivningsrätten. Syfte: Syftet är att undersöka hur distriktssköterskan på vårdcentral använder sin förskrivningsrätt. Metod: Kvantitativ enkätstudie.

Uppsatsen avser undersöka hur entreprenörer upplever och hanterar det ökade ledarskapskrav som ett växande företag för med sig. För att söka svar på detta har fyra frågeställningar utarbetats: Hur upplevs de ökade administrativa sysslor som följer med attföretaget växer? Minskar entreprenören inom personen på bekostnad av att ledaren/administratören inom densamme växer?Klarar entreprenören av att ta på sig de ledarroller som behöver axlas av ledaren i och med att företaget växer? Hur bör entreprenören möta det växande ledarskapskravet? Genom semistruktureradeintervjuer med fem enskilda entreprenörer verkande inom modebranschen i Göteborgsregionen har unika berättelser samlats in. Det teoretiska ramverket har delats upp i två övergripande block varvid det ena tar upp teorier rörande entreprenören medan det andra innefattar teorier rörande ledarskapskrav och den ledarskapskris som eventuellt kan uppstå. Med hjälp av dessa teorier har empirin analyserats, varvid det har framkommit att det inte finns ett entydigt tillvägagångssätt för hur det ökande ledarskapskravet har att hanteras.

I detta examensarbete undersöker jag två övergripande frågeställningar gällande fysisk tillgänglighet. Den första frågan rör varför enkelt avhjälpta hinder, det vill säga retroaktiva krav på ökad tillgänglighet, har tillfogats Sveriges bygglagstiftning. Den andra frågan rör hur arbetet med åtgärdandet av de retroaktiva föreskrifterna har utförts i svenska kommuner. Motiven bakom uppkomsten av krav undersöks genom en genomgång av äldre byggregler och handikapputredningar. I undersökningen konstateras att tillgänglighetskrav har funnits i svenska byggregler sedan länge, men att omfattning och formuleringar har varierat.

En ny värld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren på okänd mark då sociala medier introducerar helt nya prövningar då konsumenten själv kan styra över det publicerade materialet som ett företag väljer att lägga ut. Kommunikationens tillvägagångssätt mellan en kund och ett företag har förändrats, och därmed även beteendemönstret för respektive part. Detta leder till många frågetecken som; hur går företaget tillväga? Behåller vi ett traditionellt angreppssätt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssätt där två aktuella aktörer på marknaden har valts ut och därefter intervjuats.

En ny värld har skapats med Internets möjligheter till marknadsföring med sociala medier i centrum. Det har satt marknadsföraren på okänd mark då sociala medier introducerar helt nya prövningar då konsumenten själv kan styra över det publicerade materialet som ett företag väljer att lägga ut. Kommunikationens tillvägagångssätt mellan en kund och ett företag har förändrats, och därmed även beteendemönstret för respektive part. Detta leder till många frågetecken som; hur går företaget tillväga? Behåller vi ett traditionellt angreppssätt? Aggressivt eller passivt? Viralt eller direkt?Studien tar an ett kvalitativt angreppssätt där två aktuella aktörer på marknaden har valts ut och därefter intervjuats.

En ny metod för montering av diskbänkar har tagits fram av företaget Furhoffs Rostfria AB i Skövde. Metoden innebär en mer effektiv montering, dock är förflyttningen av material fram till monteringsplatsen en flaskhals. Målet med detta arbete är således att utveckla ett förslag på en konstruktionslösning för materialhantering. Huvudmålet kompletteras även med mer specifika mål som bör uppfyllas för en optimal lösning, innehållande mål för antal arbetsmoment, användningstid samt uppfyllnad av allmänna krav från Arbetsmiljöverket och krav angående hållbar utveckling.Som utgångspunkt för att förstå de funktioner som konceptförslaget bör ha och för att förstå de ingående parametrarna utförs en litteraturstudie. Studien använder sig av en bred bas av källor där aktuella vetenskapliga artiklar står som bas för metoden för hållbar utveckling, tekniska böcker samt webbkällor bygger upp övriga metoder och befintlig kunskap från företaget vävs också in.

The purpose of the following essay has been to identify four men?s momentums of their volunteer access to treatment for their disruptive gender-based violence. The questions that have been asked in the entrance of this field have been divided into the following questions: (i) is it possible to identify the processes of change that leads to turning points into the interviewed men's treatment of violence, (ii) how do the interviewed men, themselves, reflect on their turning points into treatment, and (iii) are there other, implicit, interpretations and analyzes of men's access into treatment that I can discern in their stories? As a point of departure of the analysis one theoretical perspective has been used to explain and analyze men?s access to treatment, the sociological life course perspective, focusing on the concept of turning points.The method to approach this field has been qualitative interviews with a life story oriented approach which means that, focus has been to let the four interviewed men describe their lives from early childhood to their adulthood and from their histories identify contingent processes to their access of treatment. The study resulted in a division of two parts, one part consisting the processes that have been identified by the men?s stories of present tense of violent outbursts.

TeliaSonera har sedan ett tag tillbaka inlett ett projekt med ett antal företag inom byggbranschen. Projektet går ut på att ta fram kontrolltekniker som kontinuerligt mäter en byggnads tillstånd genom hela dess livstid, så att eventuella brister kan upptäckas innan de blir till ett problem. Med andra ord är tanken att ha någon form av teknik som kontinuerligt avläser diverse egenskaper i en byggnad som exempelvis fuktighetshalten i väggarna, om ventilationen fungerar som den ska och halten av olika ämnen i luften.Det praktiska syftet var att verifiera om trenden kontinuerlig kontrollmätning efterfrågas genom att ta kontakt med branschexperter inom såväl byggbranschen som vissa andra parallella branscher och se om även de uppmärksammat denna. Under antagandet att de gjort det, var intentionen vidare att försöka urskilja de så kallade lead users. Lead users är användare vilka erfar behov före marknaden som helhet samt som är benägna till att vara innovativa, då en lösning på deras behov förväntas medföra stor nytta för dem.

Problemformulering: År 2002 trädde regeringens 11-punktsprogram i kraft, vars syfte var ökad hälsa i arbetslivet. Samma år delades finansiella medel för det innefattande hälsobokslutsprojektet ut till de med­verkande offentliga verksamheterna. Studien syftar till att undersöka två av de medverkande kommunerna specifikt, Sigtuna och Skellefteå kommun. Vår intention är att ge svar på följande frågor utifrån deras perspektiv:v  Vad är hälsobokslutsmodellen baserad på?v  Vilken funktion har hälsobokslutet fått i respektive kommun?v  Vilka synpunkter finns beträffande målet att skapa en gemensam hälsoboksluts­mo­dell för kommunal verksamhet?v  Har hälsobokslutsarbetet lett till att hälsan synliggjorts och sjukfrånvaron mins­kat?Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera vad hälsoboksluten i kommunerna Sigtuna och Skellefteå har baserats på, vilken funktion det har och om det bidragit till att synliggöra hälsan i verksamheten.

Utvecklingen i dagens samhälle går fort och synen på hur arbete ska utföras förändras ständigt som en anpassning efter de strukturella förändringar som sker. Ökad digitalisering och avregleringar inom revisionsbranschen sätter verkande bolag i allt mer krävande konkurrenssituationer. Förmågan att vara en god kundhanterare och skapa relationer blir minst lika viktigt som det tekniska utförandet av en tjänst för att kunna stå sig i konkurrensen, samtidigt som lättare tjänster automatiseras och gamla roller utmanas. I en allt mer krävande miljö med hög konkurrens om kunderna blir det ännu viktigare för företag att upprätthålla goda relationer. Även om förståelsen för relationsmarknadsföring ses som väl interagerad, både i forskningen och i praktiken, existerar fortfarande frågetecken för hur företag når ut med det.

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befästandet respektive utmanandet av rådande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom såväl mediala som pedagogiska rum, är ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förväntas anpassas till på förhand givna och begränsande mallar. Individer som inte förmår eller önskar infogas i dessa betraktas inte sällan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsättningar till harmoniska liv riskerar därför att berövas, liksom rätten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhällsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnå ett jämlikt samhälle, inom vilket var individs människovärde kan betraktas som okränkbart, måste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och människor ses som individer i första hand, snarare än man eller kvinna med föreskrivna förutsättningar och förväntade egenskaper.I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom såväl skola som kommersiell rörlig bild.

Titel: Standardisering/anpassning som internationella marknadsföringsstrategier inom upplevelseindustrinNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Heiko Voeste och Olga GutmanHandledare: Akmal Hyder Datum: 2014 ? 05Syfte: Forskningen om upplevelseinriktade företags marknadsföringsstrategier anses vara otillräcklig, trots att denna industri tillhör den snabbt expanderande tjänstemarknaden. Vi valde därför att utföra denna forskning för att bidra till utvecklingen av teorin inom detta område.Syftet med den här studien har varit att ta reda på hur internationella företag inom upplevelseindustrin arbetar med marknadsföringsstrategier, med avseende på anpassning och standardisering av marknadsföringsmixen.I vårt arbete har vi studerat:? hur upplevelseinriktade företag utformar sina internationella marknadsföringsstrategier;? olika faktorer som påverkar valet av strategier;? hur företag utformar marknadsföringsmixen för att skapa unika erbjudande för sina kunder.Metod: Vår empiriska undersökning baseras på kvalitativ forskning i form av flerfallstudier. Vi undersökte tre verksamheter som agerar inom upplevelseindustrin och har genomfört tio semi-strukturerade intervjuer inom dessa tre företag.Resultat & slutsats: Det vi kom fram till i denna studie var att de undersökta upplevelseinriktade företagen använder sig av både standardiserings- och anpassningsstrategier.