Kvinnligt musicerande i Uppsalasalongerna 1820-40
En studie av kvinnors musikutövning i Malla Silverstolpes och Erik Gustaf Geijers salonger.
AbstractEllen Persson: Kvinnligt musicerande i Uppsalasalongerna 1820-1840. En studie av kvinnors musikutövning i Malla Silverstolpes och Erik Gustaf Geijers salonger. ? Uppsala universitet: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att granska kvinnors musicerande i den borgerliga salongskulturen under 1820-40-talen i Uppsala. En jämförande studie genomförs. Studieobjekten är Malla Silverstolpes respektive Erik Gustaf Geijers salong. Salongerna ställs mot varandra och jämförs utifrån följande frågeställning: hur påverkade salongerna de borgerliga musicerande kvinnornas möjligheter till musicerande?Källmaterialet består av Malla Montgomery-Silverstolpes Memoarer, del 1-4.Studien visar att de borgerliga musicerande kvinnorna genom salongerna fick en unik möjlighet att komma ut ur hemmets stängda väggar och träda in i den halvoffentliga sfären. Genom salongerna fick dessa kvinnor möjligheter att knyta kontakter med högt uppsatta intellektuella personer i Uppsalas kulturliv, detta genom sitt kvinnliga musikaliska verkande.I den jämförande studien framkommer det att den Silverstolpska salongen var mer inriktad på litteratur jämfört med den Geijerska salongen som i högre grad var musikaliskt inriktad. I den Silverstolpska salongen under 1820-40-talen hade de musicerande kvinnorna såväl som kvinnorna överhuvudtaget mindre inflytande i salongens kulturella aktiviteter jämfört med den Geijerska salongens musicerande och salongsaktiva kvinnor på 1840-talet.