Problemdiskussion: Att i ett bostadsföretag ta beslut om upprustningar avfastighetsbestÄndet Àr en komplex process som innefattar ett stort antalavvÀgningar och bedömningar. Det krÀvs en analys över lönsamheten förupprustningsprojekten och en prioritering mellan projekten eftersom budgetenofta begrÀnsar antalet ÄtgÀrder som kan genomföras. Utöver detta krÀver enupprustning ofta hyreshöjningar för att vara ekonomiskt försvarbar förföretaget. SÄdana hyreshöjningar Àr dock reglerade dÄ det för de kommunalabostadsbolagen finns restriktioner frÄn ett antal hÄll i form av lagregleringar,tillsyn frÄn hyresnÀmnden och pÄtryckningar frÄn hyresgÀstföreningen.Problemformulering: UtifrÄn problemdiskussionen har vi avgrÀnsat vÄrproblematik till att omfatta följande punkter:?Hur de kommunala bostadsföretagens beslutsprocess för upprustningarser ut.?Hur prioriteringar för upprustningsprojekt görs och hur dessarangordnas.?Hur restriktioner i form av lagregleringar samt hyresgÀstföreningensoch hyresnÀmndens pÄverkan ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att klarlÀgga hur beslut om upprustning tas ikommunala bostadsföretag samt vilka restriktioner som finns och hur dessapÄverkar beslutsprocessen.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÄ Àmnet Àr av sÄdan art attdet krÀvs en djupare undersökning för att vi ska fÄ svar pÄ vÄra frÄgor.

Beslutsprocessen Àr en mycket komplex process som involverar flera olika delar i företaget. Ett brett informationsflöde Àr kritiskt för att ett bra beslut skall kunna fattas. Informationen som de strategiska besluten grundas pÄ kan skilja sig mellan olika företag och dÀrmed Àr det intressant att studera vad företag grundar sina beslut pÄ samt hur de tar fram den information som Àr nödvÀndig. Informationen företag har som underlag för sina beslut kan Àven delas upp i mjuk och hÄrd information. Den mjuka informationen definieras som bilder, visioner, idéer och kognitiva strukturer medan den hÄrda informationen oftast Àr numeriskt och anvÀnds i företagen inom finansiell redovisning, produktion och kontrollsystem.

Det pÄgÄr utbyggnad av avfallskapacitet i Sverige samtidigt Àr statens strategi rörande avfallshanteringen otydlig. Föreliggande studies syfte Àr att analysera hur aktörer pÄ olika nivÄer samverkat och att se vilka drivande faktorer som funnits i beslutsprocessen kring byggandet av avfallsförbrÀnningsanlÀggningar. Det huvudsakliga teoretiska perspektivet i studien Àr hÀmtat frÄn Sexton et al. De menar att en integration av perspektiv frÄn företag, myndigheter och samhÀlle Àr en av nycklarna till bÀttre miljöbeslut. De menar ocksÄ att verktyg som Àr framtagna för att ge vÀgledning för olika beslut kan vara anvÀndbara vid beslutsprocesser.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera olika faktorer som pĂ„verkar konsumenten i dennes köpval av köttprodukter. Ämnet Ă€r högst intressant dĂ„ vi idag konsumerar allt mera kött samt att det rĂ„der ett stort tvivel kring produkten.Uppsatsen har ett deduktivt angreppsĂ€tt och Ă€r utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod. Hypoteser har formats genom en framarbetad referensram. Dessa har i sin tur genomgĂ„tt en empirisk undersökning pĂ„ ICA Maxi i Giraffens köpcentrum i Kalmar. DĂ€refter har resultaten analyserats för att i sin tur finna svar pĂ„ uppsatsens uppsatta frĂ„gestĂ€llning.Studiens resultat visar pĂ„ att de utvalda faktorerna, ursprungsland, pris, varumĂ€rket, förpackning, situationsfaktorer, kvalitetsmĂ€rkning och spĂ„rbarhet Ă€r sĂ„dana faktorer som tas med i beslutsprocessen nĂ€r köp av kött tas i butik.

Studiens syfte a?r att utro?na vilken pa?verkan aspekterna ko?nsroller och utbildning, inom projektledning och/eller konflikthantering, har pa? projektdeltagares konflikthantering och deras sja?lvinsikt ga?llande detta. Detta eftersom sociala strukturer och de villkor som fo?ljer med kan ta?nkas pa?verka hur en person av ett visst ko?n agerar i diverse situationer. Dessutom kan en teoretisk grund leda till en sa?krare och ba?ttre konflikthantering.

Utmaningen som företag och organisationer Äterkommande konfronteras med Àr problemet med att hitta lösningar för ostrukturerade problem med information som ofta Àr otillrÀcklig och dold i obearbetade datasamlingar. DSS har utvecklats för att i samarbete med det befintliga affÀrssystemet stödja beslutsprocesser i verksamheter genom att ta fram bÀsta möjliga beslutsunderlag. Denna studie undersöker hur ett modernt DSS kan stödja beslutsprocessen.För att undersöka hur beslutsprocessen stöds av ett modernt DSS har vi genomfört ett fÀltexperiment dÀr experimentgruppen har utvÀrderat olika beslutsstödsfunktioner hos ett DSS system för nÀtpoker. Fördelen med att studera beslutsstöd i nÀtpokersammanhang Àr dels att poker har klart definierade beslutspunkter och dels att förloppet i beslutsprocessen dokumenteras i loggfiler vilka kan anvÀndas för att utvinna information. Vi har sammanstÀllt resultaten frÄn experimentet i en gemensam databas och anvÀnt oss av försökspersonernas anvÀndarupplevelser för att analysera utfallet.Resultatet av studien visar pÄ att varje enskild DSS-funktion kan stödja informationssamlandet, utformning av handlingsalternativ, beslutsvalet och dess implementation.

Miljonprogrammet Ă€r kĂ€nt som den största statliga satsningen pĂ„ bostĂ€der i Sveriges historia. Snart Ă€r det 50 Ă„r sedan projektet genomfördes, idag Ă€r mĂ„nga av miljonprogrammets bostadsomrĂ„den i behov av upprustning och debatten Ă€r mer aktuell Ă€n nĂ„gonsin. Ska bostadsomrĂ„dena av miljonprogrammet avvecklas eller utvecklas? I denna uppsats redogörs vilka förutsĂ€ttningar det finns för att ta till vara, utveckla och förnya miljonprogrammets bostadsgĂ„rdar. Genom en fallstudie i Kristianstads kommun har problem och lösningar som rör funktioner och den fysiska utemiljön identifierats pĂ„ bostadsgĂ„rdar i omrĂ„dena Charlottesborg, GamlegĂ„rden och ÖsterĂ€ng. Uppsatsen visar att det finns olika idĂ©er om hur denna förnyelse ska gĂ„ till, en del föresprĂ„kar en mycket varsam utveckling medan andra förordar ett betydligt radikalare tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt..

Vid upprĂ€ttandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet frĂ„n dagens syn pĂ„ hur en stad bör planeras. Idag stĂ„r miljonprogramsomrĂ„dena inför ett renoveringsbehov dĂ€r evakuering av hyresgĂ€sterna under upprustningsperioden kan bli nödvĂ€ndigt, likasĂ„ en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur ÖrebroBostĂ€ders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (pĂ„ Visgatan i Örebro) Ă€r utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att ge en bild av hyresgĂ€sternas reaktioner pĂ„ projektet, hur beslutsprocessen gĂ„r till gĂ€llande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i uppsatsen: Hur Ă€r ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad Ă€r syftet med projektet? Vilka Ă€r hyresgĂ€sternas reaktioner och synpunkter pĂ„ projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgĂ€sterna vad gĂ€ller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen frĂ„n ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter Ă€r ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, dĂ€r en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

Huvudsyftet med studien Àr att med hjÀlp av generella teorier inom omrÄdet samt insamlad empiri utreda och beskriva hur beslutsprocessen vid köp av barnmat ser ut. Ett delsyfte Àr att se om det eventuellt finns behov som idag inte tillfredsstÀlls pÄ marknaden. TvÄ olika metoder har anvÀnts i uppsatsen. Den ena utgörs av kvalitativa djupintervjuer i hemmiljö och den andra metoden utgörs av kvantitativa intervjuer med smÄbarnsförÀldrar vid hyllan i butik. Under denna del spenderade vi mycket tid i butikerna och kunde dÄ ocksÄ observera hur förÀldrarna agerade vid hyllan.

Syfte: Att belysa den unga kvinnans upplevelse av beslutsprocessen vid valet av abort, som underlag för helhetsförstÄelse vid omvÄrdnaden av denna. Metod: Litteraturstudie som redovisar resultat frÄn artiklar med kvalitativ- och kvantitativ ansats samt tvÄ systematiska litteraturstudier. Datainsamling skedde genom databaserna ElinDalarna, Academic Search Elite (EBSCO) och SveMed+. Sökord som anvÀnts Àr - abortion, psychological aspects, decision-making, experience och omvÄrdnad. Huvudresultat: I beslutsprocessen prÀglades kvinnorna av ambivalens.

Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen av hÀstÀgaren som konsument. Vi har valt att belysa detta genom att titta pÄ beslutsprocessen för högengamangsprodukter och tjÀnster. Metod: TvÄ olika metoder har anvÀnts som grund till uppsatsen. Den ena metoden bestÄr av ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt genom ett elektroniskt frÄgeformulÀr utlagt pÄ internetsidor för hÀstÀgare. Den andra metoden utgörs av intervjuer med kunniga personer inom hÀstbranschen.

Vilja Àr avgörande för politiska beslut om vÀpnad insats och i Libyen efterfrÄgades pÄ kort tid stridsflyg i en konflikt som fick ett starkt folkrÀttsligt mandat. Viljan till insats med stridsflyg, vilket inte anvÀnts internationellt sedan 1963, stÀlldes mot Sveriges tradition av att stÀlla upp nÀr FN kallar.I uppsatsen analyseras viljan till insats i beslutsprocessen som föregick insatsen, stridsflygets förmÄga och interaktionen dÀremellan.Uppsatsen har en kvalitativ ansats med förklarande ambition dÀr intervjuer utgör en stor del av empirin. Den nationella beslutsprocessen har anvÀnts som teoretisk struktur för analysen.Sammanfattning:Resultatet visar att stridsflygets förmÄga vid tillfÀllet för beslutsprocessen var sÀrskilt hög. Försvarsmakten uppvisade en stark vilja till insats genom hela beslutprocessen. Den politiska viljan var inledningsvis svag för en insats men vÀxte sig stark inom delar av stridsflygets förmÄgebredd.FörmÄgan möjliggjorde tidiga och klara besked frÄn Försvarsmakten vilka var avgörande för den politiska viljan.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.

Outsourcing verkar ofta inte leva upp till de resultat som förvÀntas. Det förefaller som om sourcingbeslut oftast har sin utgÄngspunkt i bristfÀlliga underlag baserade pÄ kortsiktiga motiv samt att de ofta Àr oplanerade och improviserade. Detta kan leda till att viktiga faktorer, som kan medföra lÄngsiktiga konsekvenser, inte beaktas i de beslutsunderlag som tas fram.Syftet Àr att ta fram en strukturerad beslutsprocess som leder fram till ett vÀl avvÀgt sourcingbeslut och att praktiskt tillÀmpa denna pÄ Husqvarna AB.Metod som anvÀnts Àr en fallstudie som innehÄller en teoretisk djupstudie som utmynnar i den teoretiska referensramen. Vidare har en empirisk studie genomförts pÄ Husqvarna AB dÀr ett verkligt fall studeras, analyseras och utvÀrderas.Beslutsprocessen Àr baserad pÄ den teoretiska referensramen och Àr strukturerad som ett antal aktiviteter. Varje aktivitet innehÄller i sin tur ett antal frÄgor som bör besvaras för att pÄ sÄ vis sÀkerstÀlla ett vÀl avvÀgt sourcingbeslut.

Denna uppsats söker förstĂ„ beslutsprocessen som resulterade i att Lunds och Frederiksbergs kommun fattade beslutet om att samarbeta. Beslutsprocessen resulterade i ett informellt samarbete, och söks förstĂ„s med hjĂ€lp av Cohen, March och Olsens Garbage Can-modell, och Kingdons window of opportuntity (möjlighetsfönster). Garbage Can-modellen bestĂ„r av fyra flöden, som innehĂ„ller beslutstillfĂ€llen, problem, lösningar och deltagare. Dessa flöden kan kopplas samman dĂ„ möjlighetsfönster uppstĂ„r, vilket sker vid opinions- eller kĂ€nsloförĂ€ndringar bland befolkning och politiker.Vi har kommit fram till att beslutsprocessen bör förstĂ„s som att lösningen informellt samarbete mellan Lund och Frederiksberg, kopplades till problem relaterade till att vilja vara en del av Öresundsregionen, och beslutstillfĂ€llen sĂ„som ÖresundskommittĂ©n. Deltagare drev lösningarna och identifierade problemen.