Sökresultat:
1461 Uppsatser om Pćverkan pć klassen - Sida 64 av 98
Vedlevande mossors krav pÄ sitt habitat
Död ved Àr mycket viktigt för skogens ekosystem. Minskningen av död ved i dagens produktionsskogar har skapat ett stort problem för flertalet vedlevande arter. Denna studie gjordes för att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in nÀr det gÀller förekomst och utbredning av de tvÄ vedlevande arterna Anastrophyllum hellerianum och Dicranum flagellare. TÀckningsgraden av de tvÄ arterna undersöktes pÄ lÄgor, tillsammans med faktorerna: art, diameter, nedbrytningsgrad, antal lÄgor i nÀrheten, solexponering, markkontakt och fuktighet i mark. Tre typer av skogar inventerades.
?Ge mig guds röst? En studie av röst och kausalitet i tre religionslÀroböcker
I denna uppsats undersöks tre lĂ€roböcker i Ă€mnet religion: en för Ă„r 4?6, en för Ă„r 6?9 och en för gymnasiet. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka förekomsten av variablerna röst och kausalitet samt att jĂ€mföra böckerna med varandra. Ăven lĂ€sbarheten har jĂ€mförts efter LIX-vĂ€rdesmodellen. Materialet för undersökningen bestĂ„r av ett avsnitt i vardera av de tre lĂ€roböckerna, vilka alla behandlar hinduismen. Böckerna har samma författare men riktar sig till olika Ă„ldrar. Variabeln röst har mĂ€tts med hjĂ€lp av tre begrepp.
Den digitala arbetsterapeuten En kvalitativ studie
Bakgrund: Sverige har som m?l att bli v?rldens b?sta land inom E-h?lsa 2025. Det finns
begr?nsad forskning kring arbetsterapeuters erfarenheter att arbeta med digitala patientm?ten.
Digitala patientm?ten kr?ver digital kompetens och att arbetsterapeuter kontinuerligt f?ljer
utvecklingen. ?r 2020 fick prim?rv?rden drastiskt g? fr?n en traditionell och fysisk v?rd till
en mer digital v?rd n?r pandemin br?t ut.
Sexsnack - En kvantitativ studie om tonÄringars sexprat
Sex Àr idag inte ett tabubelagt Àmne utan kan fritt diskuteras. NÀr barnet blir tonÄring börjar det intressera sig för frÄgor kring sex. Titeln ?Sexsnack? syftar till elevers prat om sex, nÀr de gÄr i nian.
Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka elever i nionde klass pratar med vid frÄgor kring sex, och om vad de dÄ frÀmst pratar om.
Lek och LÀsning Pedagogers tankar kring lek i lÀsinlÀrning
Abstract
Carolina Johansson (2007) Pedagogers tankar kring lek i lÀsinlÀrning. (Playing and reading Teachers thoughts around playing in reading).
Syftet med det hÀr examensarbetet var att fÄ kunskap om pedagogers tankar kring lekens betydelse för lÀsinlÀrning. FrÄgestÀllningarna har varit ?Hur ser arbetet ut i lÀsinlÀrning??, ?AnvÀnds leken i lÀsinlÀrning och isÄ fall hur?? och ?Hur tÀnker pedagoger kring fördelar och nackdelar med leken i lÀsinlÀrning??. Jag har i uppsatsen anvÀnt mig av Wittling (1998), Leimers (1974) och Smith (2000) tankar och teorier kring lÀsning.
Studie av ickefinansiella mÄtt som Àr drivande för att nÄ de finansiella mÄlen: en fallstudie av funktionerna fastighetsservice och besiktning inom LKABs infrastrukturavdelning
LKAB Àr en internationell högteknologisk mineralkoncern som Àr vÀrldsledande producent av förÀdlade jÀrnmalmsprodukter för stÄltillverkning. LKAB anvÀnder prognos och mÄltavlor som Àr en variant av det balanserade styrkortet. Det balanserade styrkortet Àr till hjÀlp för att skapa balans mellan de finansiella och de icke finansiella mÄlen och mÄtten. Syftet med denna uppsats var att studera infrastrukturavdelningens funktioner, fastighetsservice och besiktnings styrkort. Detta genom att identifiera de ickefinansiella mÄtten som kan vara drivande för att nÄ de finansiella mÄlen.
Makt inom teorier om internationella relationer
Det finns ett antal teorier som pÄ ett eller annat sÀtt försöker förklara och strukturera deinternationella relationerna som idag förekommer mellan stater, och mellan stater och andraorganisationer. Syftet med denna uppsats har varit att analysera eventuella likheter, skillnaderoch motsÀgelser mellan tre teoriers syn pÄ maktbegreppet inom internationella relationer. Deteorier som har analyserats Àr Morgenthaus politiska realism, Keohane och Nyesinterdependenta liberalism och Wendts konstruktivism.Slutsatserna frÄn analyserna visar att det finns skillnader mellan teoriernas uppfattning om vadsom konstituerar makt, dÀr den politiska realismen fokuserar pÄ bÄde materiella ochimmateriella faktorer och dÀr konstruktivismen i sin tur menar att maktbasen frÀmst utgörs avsamhÀllets idéer och den kulturen som rÄder i samhÀllet. Analysen har Àven visat att de treteorierna ser det militÀra maktmedlet som centralt för en stat, nÀr det Àr handlar omexistentiella frÄgor som liv och död. Vidare anser samtliga teorier att det internationellasystem som nu rÄder, gynnar stora och mÀktiga stater pÄ bekostnad av smÄ stater.
TvÄ Àr bÀttre Àn en - En studie om elever i klassrummet och hur deras samspel inverkar pÄ lÀrandet
Syftet med denna studie var att undersöka hur elevers lÀrande influeras av samspel elever emellan i klassrummet. De frÄgestÀllningar som har besvarats Àr följande: Hur skiljer sig lÀrandet Ät beroende pÄ vem eleverna sitter bredvid i klassrummet? Hur tÀnker pedagogen om lÀrande, genom samspel elever emellan i klassrummet?. Det empiriska materialet samlades in pÄ en skola, i en tredjeklass. Fem observationstillfÀllen Àgde rum i klassen.
IdrottslÀrares kunskap om Àtstörningar : en studie om hur idrottslÀrare uppfattar och hanterar elever med Àtstörningar
Syftet med undersökning har varit att ta reda pÄ idrottslÀrarens kunskap om och förhÄllningssÀtt till Àtstörningar bland elever. Vilken kunskap anser idrottslÀrare sig ha om Àtstörningar?Har skolan nÄgon handlingsplan för elever med Àtstörningar?Hur agerar idrottslÀrare mot elever som visar tecken pÄ Àtstörningar?Finns det nÄgon skillnad pÄ hur lÀrarna uppfattar sin kunskap och med antalet Är de har jobbat? MetodJag har anvÀnt mig av en kvantitativ metod och i denna studie enkÀter med bÄde öppna och slutna svarsalternativ. EnkÀterna besvarades av 72 lÀrare frÄn hela landet. Urvalet av lÀrarna skedde genom ett bekvÀmlighetsurval, dÀr datainsamlingen gjordes under ett Idrotts- och HÀlsokonventet pÄ GIH i Stockholm och till idrottslÀrare som arbetade i StockholmsomrÄdet. SammanstÀllningen av enkÀterna har bearbetats i Microsoft Excel och statistikprogrammet SPSS. Resultat37 av lÀrarna instÀmmer i de delvis har bra kunskaper kring Àtstörningar.
PopulÀrkulturens plats i skolan. En studie om hur populÀrkultur anvÀnds och kommer till uttryck i undervisning
Caroline Frost. PopulÀrkulturens plats i skolan. En studie om hur populÀrkultur anvÀnds och kommer till uttryck i undervisning.
Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola
Syftet med min studie har varit att ta reda pÄ hur elevers populÀrkultur uttrycks, hur den bemöts av lÀraren samt hur populÀrkulturen anvÀnds i undervisningen. Insamlingen av materialet skedde under tvÄ veckor i en Ärskurs 2.
ANVĂNDNING AV WIKIS I MATEMATIKUNDERVISNING FĂR ATTUPPNĂ EN SKOLA FĂR ALLA : EN LITTERATURSTUDIE
I denna rapport diskuteras hur wikis kan anvÀndas med mÄlet att inkludera fler elever medmatematiksvÄrigheter i matematikundervisningen i grundskolans senare Äldrar. Rapporten Àr gjord som en litteraturstudie. Förhoppningen Àr att studien kan inspirera matematiklÀrare att utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken, med fokus pÄ wikis, för att öka motivationen bland elever för matematik och för att kunna inkludera fler elever i undervisningen.Hela idén med att anvÀnda wiki bygger pÄ att eleverna samarbetar, vilket i sig kan fÄ positivakonsekvenser i klassen. Erfarenheter frÄn anvÀndandet av wikis visar ocksÄ ett antal andravÀsentliga fördelar. Elever som av olika skÀl har svÄrt att samarbeta direkt med andra eleverkan göra det via wikis, eftersom deras problem inte pÄ samma sÀtt pÄverkar kommunikationen via wikis som den gör vid direkt kommunikation.
LÀs, lÀs och lÀs!
Barn börjar skolan med olika erfarenheter av lÀsning samt olika sorters literacy. För att vi pÄ bÀsta sÀtt ska kunna möta vÄra elever Àr det av stor vikt att ta hÀnsyn till detta och anvÀnda elevernas erfarenheter i undervisningen. Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka Ätta elevers relation till lÀsning. Vi vill förstÄ vilket förhÄllningssÀtt till texter eleverna i undersökningen har och hur detta tas tillvara pÄ i skolan. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi observerat tvÄ klassrum, intervjuat Ätta elever i Är tre och deras tvÄ klasslÀrare samt lÀmnat 16 enkÀter till elevernas förÀldrar.
"Relationsskapande jobbar man ju med hela tiden" : En intervjustudie om hur lÀrare ser pÄ relationsarbete med eleverna
Syftet med denna studie var att lyfta fram lÀrares tankar kring relationsarbete med elever. Dels hur lÀrare arbetade för att skapa goda relationer till elever, men Àven vad som krÀvdes av lÀrare för att goda relationer till elever ska skapas. Undersökningen kommer Àven att synliggöra hur lÀrare fÄtt utveckla sin kunskap inom relationsskapandet men Àven hur lÀrare kan arbeta nÀr de upplevt att det Àr problem med nÄgon relation. Sammanlagt har det gjorts sju intervjuer med lÀrare i grundskolan. LÀrarna arbetade pÄ lÄg- och mellanstadiet.
Motivation och vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen : En studie kring hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattar att de motiverar sin personal och skapar vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen.
Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.
Lissabonfördraget : Ăkat demokratiskt inflytande inom EU?
Vid införandet av Lissabonfördraget var unionens tanke att införa flertalet förÀndringar i syfte att bland annat effektivisera och klargöra unionens arbete. En stor förÀndring var ocksÄ införandet av de Àndringar som har till syfte att göra EU mer demokratiskt. Europaparlamentet fÄr i och med införandet av Lissabonfördraget befogenheter inom fler omrÄden och det förra medbeslutandeförfarandet blir nu det ordinarie. Den största förÀndringen Àr dock införandet av medborgarinitiativet. VÄren 2010 lade kommissionen fram ett lagförslag med krav pÄ vad ett medborgarinitiativ ska innehÄlla.