Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur pil, eller mer specifikt, sorter inom släktet Salix sp. odlas för användning inom hantverk och trädgård. Bland dessa sorter kan nämnas korgvide (Salix viminalis). Denna typ av odling är småskalig och syftet är att få material till flätning av exempelvis korgar eller grövre arbeten som hägn och staket i trädgård. Materialet som används är vanligen ettåriga skott av odlade pilsorter som skördas när plantan är i vintervila.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Förtätning innebär att nya byggnader placeras i anslutning till redan bebyggda områden så att befintlig service, infrastruktur och trafiksystem kan utnyttjas och förstärkas. Vårt examensarbete handlar om bostadsförtätning i Göteborgsregionen. Vi diskuterar begreppet förtätning och har genomfört fallstudier på två platser i orterna Mölndal och Mölnlycke strax utanför Göteborg. Arbetet inleds med en genomgång av olika förtätningstyper och dess positiva och negativa konsekvenser. Ökad exploatering ger fler bostäder i attraktiva områden, men innebär också ökad trafik och andra påfrestningar för dem som bor i närheten.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att få en förståelse för varför så stor andel av fastighetsmäklarstudenterna vid Högskolan i Gävle i slutändan väljer ett annat yrke.?Vilka faktorer ligger till grund för valet att byta yrkesinriktning för de studenter som fullbordat sina studier till fastighetsmäklare vid Högskolan i Gävle??Vilken roll spelar HIG i studenters val att inte arbeta som fastighetsmäklare??Hur påverkar studenternas inställningar och förväntningar på mäklaryrket i deras val att byta bransch??Hur påverkar de speciella omständigheterna i fastighetsmäklarbranschen ett eventuellt branschbyte?Metod: Vårt forskningsarbete har utgått från en kvalitativ inriktning med det hermeneutiska perspektivet som grundpelare. Vi har utfört totalt 45 stycken intervjuer både personliga och per telefon där dock ett fåtal besvarades per e-post.Resultat & slutsats: Våra slutsatser sammanfattas i följande punkter.1.Den stora arbetsbördan i kombination med arbetstiderna2.Lönen. Både dess struktur och storlek i förhållande till arbetsinsats3.Felaktiga förväntningar och inställning till yrket4.Tufft yrke med hård konkurrens5.Inga eller få arbeten på orten + FamiljesituationenFörslag till fortsatt forskning: Vår studie begränsade sig till att endast omfatta högskolan i Gävle men en rikstäckande undersökning borde vara av intresse för både branschen och högskolorna. Det vore även intressant att analysera skillnaden mellan varför folk tror att andra byter yrke med varför just personen själv bytte.Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning är att denna studie skall innehålla ett nyhetsvärde för flera inblandade parter i fastighetsmäklarbranschen, studenterna som läser till fastighetsmäklare, Högskolan i Gävle och sist men inte minst fastighetsmäklarbranschen själv..

Vårt examensarbete är en undersökning av hur gymnasiesärskolans studie- och yrkesvägledning ser ut. Examensarbetet utgår ifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med gymnasieelever som ingår i särskola. Vi har avgränsat oss till fem gymnasieskolor i Skåne, en gymnasiesärskola och fyra allmänna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingår i särskola. Teoriavsnittet består av fyra teorier och en vägledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likaså Ervin Goffmans stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vägledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vägledningssamtal och praktik.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Sammanfattning: Ungdomar med utländsk bakgrund har enligt tidigare studier sämre förutsättning i skolan, arbeten och inom rättsväsendet, på grund av diskriminering. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga utlandsfödda ungdomar blir bemötta i det svenska samhället, samt att se om det finns vissa specifika mönster till varför det uppstår diskriminering i bland annat skolan. Till vår undersökning använde vi oss av teorier om - diskriminering och rasism, som används i analysen av det empiriska materialet. Vår utgångspunkt i uppsatsen har varit att ta reda på varför diskriminering och rasism sker i samhället. Vi hade ett antal frågeställningar som kan ses nedan, som besvarats i arbetet.Hur blir invandrarungdomar bemötta i det svenska samhället utifrån deras etniska bakgrund?Spelar ungdomarnas genus någon roll i hur de blir bemötta i det offentliga samhället?Finns det skillnader mellan ungdomar med olika bakgrund beroende på deras vilken världsdel de kommer ifrån? Påverkar ungdomarnas socioekonomiska och kulturella bakgrund, hur de blir bemötta i det svenska samhället?        För att besvara dessa frågeställningar, delade vi ut enkäter till 42 ungdomar i en mellan stor stad i åldrarna 16 ? 24 år i olika skolor.

Syfte och frågeställningar kring denna uppsats, är att undersöka två lärares syn på bildsamtal och återkoppling till elevers bildarbeten. Jag vill undersöka lärarnas syn på hur de sker; vilka metoder, modeller och redskap som används. Vilka tankar som finns hos lärarna.Vad avgör, när och hur ofta återkoppling eller samtal sker och i vilken form de sker?Vilka utmaningar och svårigheter, hindrar lärare i arbetet kring återkoppling och samtal Och vilka möjligheter ser de till förbättring i sammanhanget?Intervjuer har också skett med två elever, om hur de ser på återkoppling och samtal kring deras bildarbeten.Undersökningen hoppas jag, kommer att ge perspektiv och verktyg inför kommande verksamhet. Teori: Den teoretiska inramningen är det sociokulturella perspektivet och pragmatismen.

Småföretagen är viktiga för vitaliteten i den svenska ekonomin och det är där den störstaandelen nya arbeten skapas. Småföretag saknar oftast egna resurser för att finansiera sintillväxt och är därför förpassade till externa kapitalkällor. Kunskapen kring kapitalstrukturen inya företag har dock varit begränsad, då de flesta studier har gjorts på listade och etableradeföretag.Tidigare forskning visar att många av småföretagets finansieringsbeslut är relaterade tillföretagsledarens karaktärsdrag, framförallt kontrollbehov, kunskap, erfarenhet, riskbenägenhetoch mål. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida företagsledarens karaktärsdragpåverkar den externa finansieringen i nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin.Dessutom ska uppsatsen undersöka om teorierna kring det finansiella gapet och peckingorder-teorin är tillämpbara på dessa företag.För att ge svar på studiens syfte har befintlig teori presenterats om pecking order, finansielltgap samt olika karaktärsdrag hos företagsledaren. Teorierna har legat som grund för denempiriska undersökning som genomförts.

Vi har valt att skriva vårt Examensarbete inom inköpsorådet. Arbetet syftar till att undersöka inköpets betydelse för företagen och särskilt belysa tre frågeställningar. Vi har valt att fokusera på kommunala företag men vi har även med ett privat företag. Inköpets betydelse har ökat allt mer under de senaste decennierna, allt mer material köps in färdigt och skruvas ihop. Det finns stora pengar att tjäna på att ha ett effektivt inköp.

Sammanfattning  ?Corporate Social Responsibility ? En kvalitativ studie kring hur lönsamhet påverkas av ett företags samhällsansvar.?Datum: 31 maj, 2013Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Philip dos Santos Jadidi, Winny Giang & Bljerim Sokoli.Titel: Corporate Social Responsibility ? En kvalitativ studie kring hur lönsamhet påverkas av ett företags samhällsansvar.Handledare: Jimmie RöndellNyckelord: CSR (Corporate Social Responsibility), Bostad AB Mimer, Relationer, Marknadsföring.Frågeställning: På vilket sätt är CSR lönsamt för Bostad AB Mimer?Syfte: Syftet är utvärdera hur Bostad AB Mimer arbetar med CSR inom olika verksamhetsområden för att uppnå sina kärnvärden (omtanke, nytänkande och engagemang).Metod: En kvalitativ studie baserad sju genomförda intervjuer med Bostad AB Mimers anställda och andra intressenter. Intervjuerna operationaliserades med de teorier som inhämtats från bland annat Google Scholar och LUB search, för att införskaffa god empirisk data för vidare analys och slutsats.Slutsats: De slutsatser som framkommit är att Bostad AB Mimer aktivt arbetar med CSR som genomsyrar hela deras verksamhet med medarbetare som brinner för deras arbete. Företaget tar samhällsansvar genom sina verksamhetsområden som bland annat Jobbpunkt Väst, Gröna Mimer och GrannNet. Bostad AB Mimer arbetar mycket med sociala, miljö och hållbarhetsfrågor samt olika ansvarstagande för att framstå som goda samhällsmedborgare.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.