Sverige har en hög arbetslöshet för tillfället och allt fler personer blir långtidsarbetslösa. Regeringen kom 2009 med en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som innebar att man skulle satsa 1,1 miljarder kronor på jobbcoachning. Coacherna skulle fungera som ett effektivt stöd för de arbetssökande och hjälpa dem till att få arbete. Idag har regeringen satsat ca 4,7 miljarder sedan projektets start men det skapas inte särskilt mycket fler arbeten. Sociala medier och tidningar har kritiserat jobbcoachningen och menar att det inte gör någon nytta.

Den här uppsatsen behandlar frågeställningenhur gymnasieelever idag förhåller sig till hemslöjdsrörelsens tradition och syn på material i förhållande till hantverk? Syftet med undersökningen är att lyfta fram och diskutera hur dagens ungdomar förhåller sig till material i jämförelse med den tradition som vuxit fram ur det sena 1800-talets hemslöjds- och sociala reformrörelser. Genom litteraturstudier inom området lyfter undersökningen fram tankegångar om på vilket sätt hemslöjdsrörelsens estetik och därmed förhållande till material, kunnat vinna ett mer allmänt utbrett anseende. I ett designpedagogiskt projekt som tar avstamp i etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius teorier om hur hemslöjdsrörelsen värderar olika material, är arbetets avsikt att undersöka i vad mån dessa ideal än i dag präglar gymnasieelevers förhållningssätt till material.Insamlingen av empiriskt material till undersökningen har skett med etnografisk metod i samband med det designpedagogiska projektet, den praktiska undersökningen. Observationer, fältanteckningar, fotodokumentation och samtal har fungerat som hjälpmedel för studien.

Employer branding är en strategi som används i syfte att försäkra sig om tillgången på framtida anställda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen är en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte är att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebär för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan få för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsområden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.

Bakgrund:Sedan år 2004 har Bokföringsnämnden arbetat med det så kallade K-projektet. Projektet innebär att företagen delas in i fyra olika kategorier (K1-K4) och att samlade regel-verk skapas för de olika kategorierna. Förhoppningen med K-projektet är att redovisningsar-betet ska underlättas. K3 kommer att vara huvudalternativet för företag som upprättar årsre-dovisningar och regelverket för årsredovisning med K2 innehåller förenklingar som mindre företag frivilligt får tillämpa istället för de mer avancerade reglerna i K3. Problem:Vi har identifierat en valsituation som ansvariga på mindre företag står inför.

Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor har blivit samhällsfrågor av stor betydelse för folkhälsan i vårt land. I skolan finns en gigantisk potential och plattform för att påbörja, grundlägga och befästa fysisk aktivitet som ett naturligt underlag, som gynnar elevernas dynamiska utveckling till nyfikna och friska individer. Ungdomars aktivitetsmönster har stor betydelse för deras hälsa både medan de är unga och för deras framtida hälsa. Syftet med studien var att beskriva den dagliga fysiska aktiviteten hos högstadieelever i två högstadieskolor samt vad som stimulerar och hämmar aktivitet bland dessa elever. Studien genomfördes med en metod som kombinerades med en kvalitativ ansats och med en kvantitativ ansats.

Problemformulering: Inom ramen för redovisningsrekommendationerna IAS 38 och RR15 finns ett visst mått av tolkningsutrymme för att avgöra om företagens utgifter för FoU ska ses som en tillgång eller snarare som en förbrukad resurs. Om företagens tolkning och därmed tillämpning av rekommendationerna skiljer sig åt kan jämförbarheten mellan företagens finansiella rapporter försvåras.Frågeställningar: Tolkningsutrymmet i rekommendationerna leder till följande frågeställningar: Vilka faktorer påverkar hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utvecklingsutgifter? Var går gränsdragningen mellan aktiverade och kostnadsförda utvecklingsutgifter? Finns några samband dels mellan de företag som aktiverar utvecklingsutgifter, dels mellan de företag som inte aktiverar? Vilka är då dessa samband?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag inom läkemedelsbranschen väljer att redovisa utgifter för forskning och utveckling samt hur detta påverkar jämförbarheten mellan företagens årsredovisningar.Metod: För att besvara syftet har främst primärdata samlats in genom intervjuer med redovisningsansvariga på företag inom läkemedelsbranschen. Utöver detta har sekundärdata granskats då företagens årsredovisningar analyserats utifrån utvalda variabler. Sekundärdata har även utgjorts av relevant litteratur och rapporter.Slutsatser: Osäkerheten i utfallet av forskningsprojekten är den främsta faktorn som påverkar hur företag som producerar läkemedel väljer att redovisa utvecklingsutgifter.

Som en del i det moderna hållbarhetstänket spelar social hållbarhet en viktig roll. Ett uppenbart hinder för en social hållbar utveckling är arbetslöshet. Arbetslöshet leder ofta till utanförskap, vilket i sig skapar ett segregerat, ohållbart samhälle. Följande studie undersöker hur företag och privata organisationer kan verka för att minska utanförskap orsakad av arbetslöshet. Genom sociala innovationer motiveras sökandet av metoder för att minska arbetslösheten och på så sätt minska det sociala utanförskapet. Studien använder sig av teorier kopplade till social hållbarhet i allmänhet och sociala innovationer, arbetslöshet och utanförskap i synnerhet.

SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

Förtätning innebär att nya byggnader placeras i anslutning till redan bebyggda områden så att befintlig service, infrastruktur och trafiksystem kan utnyttjas och förstärkas. Vårt examensarbete handlar om bostadsförtätning i Göteborgsregionen. Vi diskuterar begreppet förtätning och har genomfört fallstudier på två platser i orterna Mölndal och Mölnlycke strax utanför Göteborg. Arbetet inleds med en genomgång av olika förtätningstyper och dess positiva och negativa konsekvenser. Ökad exploatering ger fler bostäder i attraktiva områden, men innebär också ökad trafik och andra påfrestningar för dem som bor i närheten. Ibland planeras förtätning i grönområden, på parkeringsplatser och fotbollsplaner som människor gärna vill behålla. Både Mölndal och Mölnlycke präglas av närheten till Göteborg, många pendlar till arbeten i storstan. Men båda dessa samhällen har vuxit upp runt industrier och näringslivet blomstrar även i dag.

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Bakgrund ?ldre personer i v?rden utg?r en s?rbar grupp, med ?kad risk f?r b?de fysisk och psykisk oh?lsa d?r bland annat depression, ?ngest, ensamhet och minskad aktivitet inkluderas. Samtidigt finns ett behov av icke-farmakologiska ?tg?rder som kan st?dja b?de h?lsa och livskvalitet. Insatser med djurterapi har visat positiva effekter p? den ?ldre befolkningens fysiska och psykiska h?lsa i v?rden.

Bakgrund: En ?ldrande befolkning ?r ett globalt fenomen och n?stintill samtliga av v?rldens l?nder ser en ?kning av andelen ?ldre. Genom h?lsofr?mjande och sjukdomsf?rebyggande ?tg?rder kan ?ldre personer f? m?jlighet att bo kvar hemma i allt st?rre utstr?ckning och behovet av sjukhusv?rd eller v?rd- och omsorgsboende kan s?ledes minska. Den ?ldrande befolkningen st?ller ?ven h?gre krav p? h?lso- och sjukv?rdens kompetens eftersom v?rden blir allt med komplex i hemmet och antal sk?ra ?ldre ?kar.

Trots att vetskapen om klimatförändringar är utbredd bland människor, verkar individer sällan fundera över att deras egna handlingar bidrar till klimatförändringar när de väljer hur de ska transportera sig, detta märks ¨tydligt när det kommer till det utbredda användandet av bil. För att minska andelen ?onödig? bilism drivs arbeten, inom Malmö stad, med fokus på information, kommunikation och kampanjer som ämnar öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresenärer. Detta arbete kan sammanfattas med ett ord: beteendepåverkan. Målet med beteendeförändringar är en del i arbetet mot att göra Malmö till en mer attraktiv och hållbar stad.

En ökad efterfrågan på biogas har lett till att matavfallsinsamlingen i Sverige ökar, då detta är en god råvara för produktion av biogas. Det finns flera olika insamlingssystem att välja bland, alla med sina för- respektive nackdelar. Beroende på vilket insamlingssystem som implementeras, får detta konsekvenser för hur renhållningsarbetarnas arbetsmiljö blir. Vad renhållningsarbetarna själva anser vara viktiga aspekter för en god arbetsmiljö samt hur dessa aspekter påverkas av de olika insamlingssystemen har hittills varit okänt. Genom systemanalys innehållandes fallstudier, Corporate Social Responsibility-analys (CSR) och skapandet av Casual Loop Diagrams (CLD) har problematiken undersökts i detta arbete.

I uppsats och gestaltning vill jag lyfta fram och undersöka människors förhållande till det privata fotografiet. Både ur aspekten varför människor väljer att fotografera men också hur och vad som representeras i fotografier. Ämnet är allmängiltigt och lättillgängligt och ett viktigt område att synliggöra och reflektera på för människor i alla åldrar. Min förhoppning är att människor som inte problematiserat ämnet tidigare ska börja intressera sig och därigenom få ett vidgat synsätt. Arbetet har tagit stöd i teorier om fotografi skrivna av främst Roland Barthes, Susan Sontag och Vilém Flusser.I uppsatsen har fotografen Sally Manns arbeten undersökts som en levande text samt en visuell etnografisk undersökning ägt rum om människors fotografering.