Sök:

Sökresultat:

767 Uppsatser om Pćbyggnad av fastighet - Sida 47 av 52

Innovativ vidareutveckling av kockkniv

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

Biorening i smÄ reningsverk vid enskilda avlopp med hög organisk belastning : Utredning och ÄtgÀrdsförslag

Rent vatten Àr en förutsÀttning för allt liv pÄ jorden men utslÀpp av föroreningar frÄn mÀnskliga aktiviteter snedvrider ekosystemen med allvarliga konsekvenser som följd. BristfÀllig rening och utslÀpp av obehandlat avloppsvatten till naturen orsakar syrebrist och övergödning i vattenmiljöer. I svenska stÀder renas avloppsvatten i kommunala reningsverk genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Utanför stÀderna dÀr kommunal anslutning inte Àr möjlig finns smÄ anlÀggningar, sÄ kallade enskilda avlopp, som renar avloppsvatten frÄn en enskild fastighet eller ett mindre antal hushÄll. Avloppsvatten frÄn bensinstationer renas ofta i enskilda avloppsanlÀggningar dÀr smÄ reningsverk blir en allt vanligare reningsmetod.

Barnfamiljernas boende i staden: En studie om anpassningsbara bostÀder och barnfamiljernas prioriteringar

Unga barnfamiljer styr inte lÀngre per automatik kosan mot förorterna, istÀllet vÀljer allt fler att stanna inne i staden. Detta Àr inte nödvÀndigtvis ett val av tvÄng, utan ett val av livsstil. Antalet barn som bor innanför tullarna i Stockholms stad har ökat med 150 procent sedan 70-talet och idag ökar antalet barn i Sveriges samtliga storstÀder. JM som Àr en av nordens ledande projektutvecklare av bostÀder och bostadsomrÄden, har som ambition att skapa utvecklade boendeförhÄllanden Àven för barnfamiljer i stadsmiljö.Arbetsprocessen i examensarbetet Àr designad för att studera och utvÀrdera, hur en bostad för barnfamiljer egentligen bör se ut, vilka egenskaper och kvaliteter som Àr viktiga samt vad som saknas i dagens bostadsplanering. Arbetsprocessens förstudie innebar att kunskap och information, angÄende barnfamiljer i stadsmiljö samt bostadsplaneringens mÀtbara och omÀtbara vÀrden, inhÀmtades och omvandlades tillsammans med författarens och JM:s tankar till ett antal designparametrar.

Utvecklingsmöjligheter för fjÀrrvÀrmens affÀrsmodell : Genom anvÀndning av byggnader som vÀrmelager

Ett vanligt problem för fjÀrrvÀrmeföretag Àr svÀngningar i den dagliga efterfrÄgan pÄ fjÀrrvÀrme. NÀr efterfrÄgetoppar sker i fjÀrrvÀrmenÀtet behöver fjÀrrvÀrmeföretagen oftast anvÀnda sina topplastpannor, vilka vanligtvis drivs pÄ bÄde dyra och miljöovÀnliga brÀnslen. Ett sÀtt att ÄtgÀrda detta problem har traditionellt varit att anvÀnda en ackumulatortank som vÀrmelager. Men med ny och billigare mÀt- och styrsystemteknik har kommersiella lösningar börjat vÀxa fram dÀr istÀllet byggnader kan anvÀndas som vÀrmelager.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka de tekniska och ekonomiska möjligheterna för att anvÀnda byggnader som vÀrmelager i ett fjÀrrvÀrmesystem och jÀmföra det med att anvÀnda en ackumulatortank som vÀrmelager. Det förs en diskussion om hur ett samarbete skulle kunna se ut mellan fjÀrrvÀrmeföretag och fastighetsÀgare för att möjliggöra anvÀndningen av byggnader som vÀrmelager.

EnergipÄlning : En grön grundlÀggning

Det finns en innovativ, grön grundlÀggningsteknik kallad energigrundlÀggning. Principen Àr att integrera redan erforderliga, strukturella element sÄsom pÄlar med en vÀrmevÀxlare i syfte att utvinna energi. Tekniken har funnits sedan tidigt 80-tal men har knappt anvÀnds i Norden. Tekniken visar pÄ stor potential dÄ man kan uppnÄ synergi genom utvinning av vÀrme under vinterhalvÄret och kyla under sommarhalvÄret.I detta arbete redogörs för grundlÀggande principer och mekanismer bakom energigrundlÀggning samt en omfattande litteraturstudie av vad som tidigare har studerats inom omrÄdet. Det finns fÄ exempel i litteraturen pÄ problematiken med förÀndrade geotekniska egenskaper hos jorden pÄ grund av energiutvinningen och Àn fÀrre exempel pÄ knÀckningsproblematiken hos slagna, slanka stÄlrörspÄlar.

Brandskydd för byggnader med antagonistiska hot: En intervjustudie

Brandskydd i byggnader med antagonistiska hot Àr inte reglerat i svensk lag. Byggnader som kan utsÀttas för antagonistiska hot med brand som följd kan innehÄlla samhÀllsviktig verksamhet, exempelvis ambassader och militÀra anlÀggningar. De svenska underrÀttelsetjÀnsterna för polis och militÀr anger att hotnivÄn för terrorism Àr förhöjd i Sverige. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap har gett Fortifikationsverket i uppdrag att ta fram en handbok för hur byggnader ska göras sÀkra utifrÄn den hotbild som finns. Syftet med föreliggande examensarbete Àr att söka ta fram underlag för hur byggnader kan skyddas mot antagonistiska brandhot.

Permakultur i Byggandet : En utredning inför uppförande av en miljöanpassad utbyggnad av skola i Ljusdal

BerÀkningar visar att det med nuvarande befolkning och en vÀsterlÀndsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vÄr försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera dÀrtill redan Àr överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagslÀget 120 % mer av jordens resurser Àn vad som Àr hÄllbart. Med den vÀsterlÀndska mÀnniskans nuvarande genomsnittliga livsstil förmÄr jorden bara försörja en miljard innevÄnare pÄ ett hÄllbart sÀtt.Ofta Àr energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslÄs för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis Àr det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning.

FörtÀckt byggentreprenad eller sÀrskilt undantag? - Om grÀnsdragningen mellan upphandlingsskyldigheten vid köp av byggentreprenad och undantaget i LOU vid köp eller hyra av byggnad

Statliga och kommunala myndigheters köp av byggentreprenad representerar ofta stora ekonomiska vÀrden och upphandlingsförfarandena Àr inte sÀllan föremÄl för tvister och offentlig debatt. Upphandlingslagstiftningen syftar till att verka för en effektiv och sund konkurrens och upphandlande myndigheter Àr skyldiga att tillÀmpa lagstiftningen vid köp av byggentreprenad. Lagstiftningen har genomgÄtt förÀndring och Àr idag vid sidan av den nationella lagstiftningen Àven EU-rÀttsligt reglerad. Inte sÀllan Àr byggentreprenad föremÄl för grÀnsöverskridande handel, inte minst pÄ grund av det stora antalet tjÀnster som Àr kopplade till arbetet och dÀrmed stora ekonomiska vÀrden. Statliga eller kommunala myndigheters köp eller hyra av byggnader sker dÀremot i regel pÄ ett nationellt, regionalt eller lokalt plan och det rÄder sÀllan nÄgon större konkurrens vad gÀller sÄdan egendom, ofta pÄ grund av byggnadernas speciella karaktÀr.

Analyser med indelningspaketet av privata skogsfastigheter inom Norra SkogsÀgarnas verksamhetsomrÄde :

LÄngsiktig planering av privata skogsfastigheter har fram till nu inte förekommit i nÄgon större skala, till skillnad frÄn storskogsbruket En av anledningarna har varit att de system som funnits pÄ marknaden inte varit anpassade för mindre skogsinnehav. Nu har Indelningspaketet (IP), ett system för lÄngsiktig planering, vidareutvecklats sÄ att det gÄr att anvÀnda Àven pÄ mindre fastigheter. IP optimerar nuvÀrdet genom val av skötselalternativ för skogsinnehavet UtifrÄn avdelningsregistret imputeras (tilldelas) nödvÀndiga provytedata till varje avdelning frÄn en provytebank. Detta medför att en kostsam objektiv cirkelprovyteinventering som normalt krÀvs vid anvÀndning av IP undviks. En analys med IP strÀcker sig över hundra Är.

NÀr blir det aktivt att vara passiv? : en studie om varför det inte byggs fler passivhus i Sverige

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

Ängen och kyrkogĂ„rden : vĂ€rderingar kring Ă€ngsmark utifrĂ„n ett förvaltningsperspektiv

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

Utfodring av hÀstar i Sverige 2011

Syftet med detta examensarbete var att beskriva anvÀndningen av grovfoder hos hÀsthÄllare i Sverige. Grunden till examensarbetet var Jordbruksverkets rapport ?HÀsthÄllning i Sverige 2010?. I rapporten undersöktes tre delpopulationer; A-trÀnare inom trav och galopp; ridskolor och turridningsföretag; och Sveriges hÀsthÄllare i riket som helhet. Svaren gavs pÄ hÀsthÄllarnivÄ och som hÀsthÄllare rÀknades en person som hade ansvar för hÀsten/hÀstarna pÄ fastigheten.

Energieffektivisering i befintlig byggnad: En fallstudie av HĂ€gern 11 och EU Green Building

En av samhÀllets viktigaste frÄgor idag rör den framtida energitillförseln till den byggda miljön och dess koppling till miljö- och klimatfrÄgor. Energitillförseln sker idag till 80% genom fossila brÀnslen och bygg- och fastighetssektorn stÄr idag för 40% av vÀrldens energianvÀndning. De CO2-emissioner som förbrÀnning av fossila brÀnslen genererar pÄverkar jordens vÀxthuseffekt. EU-direktiv rörande en effektivisering och minskning av energianvÀndningen har implementerats för att minska belastning ur energi- och miljösynpunkt pÄ jorden. Sverige har satt som mÄl att minska energianvÀndningen med 20% till Är 2020 och 50% till Är 2050 i jÀmförelse med vÀrden frÄn Är 1995.

Arbetsprocessen i Revit. En studie av arbetsprocessen i Revit Architecture vid skapande av förslag över ett nytt bostadsomrÄde i Varberg

Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsomrÄde i Varberg, dÀr Varbergs kommun var bestÀllare. De föreslog att ett eget omrÄdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrÄn de planbestÀmmelser som gÀller i omrÄdet. Som en fördjupning i detta arbete valdes att Àven studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag Àr att en sÄdan process kan vara tidskrÀvande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer pÄ hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur omrÄdet ser ut idag i Revit utifrÄn en ritning skapad i AutoCAD.

FRIVILLIG MERVÄRDESSKATT

Huvudsyftet med uppsatsen Àr att nÀrmare undersöka de tillÀmpningsproblem som uppstÄr utifrÄn den frivilliga skattskyldigheten pÄ verksamhetslokaler. Ytterligare en aspekt som diskuteras i arbetet Àr i vilken grad fastighetsÀgarnas ekonomi samt hyressÀttningen pÄverkas. Det Àr i huvudsak den rÀttsdogmatiska metoden som anvÀnds, med gÀngse tolkning av lagtext, förarbete, praxis, doktrin samt artiklar i bransch forum som i uppsatsen jÀmstÀlls med doktrin. För att fÄ ytterligare ett per-spektiv undersöks hur mervÀrdesskatten pÄverkar ekonomin för hyresvÀrd och hyresgÀst i ett mindre fastighetsbolag.MervÀrdesskatt Àr en konsumtionsskatt och en sÄkallad indirekt skatt i den mening att den ska vÀltras över pÄ slutkonsumenten, vilket nÀr det gÀller bostÀder och skattefria lokaler Àr hyresgÀsten. Fastigheter Àr undantaget den generella mer-vÀrdesskatteplikten vilket har till följd att en kumulativ effekt uppstÄr i och med att fastighetsÀgaren inte fÄr lyfta mervÀrdesskatt pÄ t.ex.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->