Sök:

Sökresultat:

767 Uppsatser om Pćbyggnad av fastighet - Sida 45 av 52

JÀmförelse av energiberÀkningsprogram för byggnader

Syftet med detta arbete var att studera skillnader mellan de tre energi- och klimatsimuleringsprogrammen IDA Indoor Climate and Energy (IDA ICE), VIP-Energy (VIP) och IES Virtual Environment (IES) med avseende pÄ funktioner, anvÀndarupplevelse och simuleringsresultat.Av dessa tre olika alternativ för jÀmförelse lades störst vikt vid simuleringsresultat. En byggnad ritades upp i programmen med samma indata sÄ lÄngt det var möjligt dÀr resultaten för byggnadens specifika energianvÀndning (BSE), enligt definition av Boverkets Byggregler (BBR), och Ärlig energianvÀndning kartlades. Utöver denna simulering gjordes en kÀnslighetsanalys av indata dÀr flera parametrar Àndrades stegvis och resultat för BSE jÀmfördes med grundsimuleringen.  De parametrar som testades var bl.a. U-vÀrden för klimatskalets samtliga delar, rumstemperatur, ventilationsflöden samt Àven programspecifika instÀllningar.Resultat frÄn simulering av Ärlig energianvÀndning visade att IDA ICE och VIP bÄda rÀknade med en total energianvÀndning pÄ ca 129 MWh per Är med jÀmlik fördelning bÄde för tillförd och avgiven energi. IDA ICE berÀknade BSE till 101,4 [kWh/(m2 Är) Atemp] medan VIP rÀknade med 102,9 [kWh/(m2 Är) Atemp].

Detaljplan och tredimensionell fastighetsbildning

Tredimensionell fastighetsbildning Àr sedan Ärsskiftet 2003/2004 ett nytt inslag i svensk lag. Detta erbjuder nya möjligheter för stadsbyggnaden men skapar ocksÄ nya problem. Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur tredimensionell fastighetsbildning hittills behandlats och att undersöka möjligheterna till att utveckla redovisningen av detaljplaner med hjÀlp av 3D-teknik. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier och undersökningar av detaljplaner. Examensarbetet har tvÄ delar. Del 1 belyser problem och ger en orientering över juridik och vad statiga verk anser om tredimensionell fastighetsbildning och detaljplanering.

Boende i flerfamiljshus : En juridisk komparation mellan bostadsrÀtt, hyresrÀtt och ÀgarlÀgenhet

SammanfattningSyftet med den hÀr studien Àr att klarlÀgga de likheter och skillnader som finns mellan boendeformerna bostadsrÀtt, hyresrÀtt och ÀgarlÀgenhet. Tanken Àr att studien ska kunna tjÀna som grund för att göra en bedömning av vilken av boendeformerna i flerfamiljshus som Àr lÀmpligast utifrÄn olika situationer. Efter en historisk tillbakablick över regleringen pÄ bostadsmarknaden granskas gÀllande rÀtt för de tre boendeformerna i varsitt kapitel. Först i varje kapitel tas den för respektive boendeform viktigaste lagstiftningen upp. NÀr det gÀller bostadsrÀtter Äterfinns den viktigaste lagstiftningen i bostadsrÀttslagen (1991:614) och i lag (1987:667) om ekonomiska föreningar. För hyresrÀtter Äterfinns de viktigaste reglerna i hyreslagen (12 kap Jordabalken, 1970:994).

SamrÄdet som beslutsunderlag, PÄverkar samrÄdet beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen?

SamrÄdet i detaljplaneprocessen Àr det lagstadgade tillfÀllet för medborgarna att pÄverka planprocessen. SamrÄdet syftar till att "? fÄ fram ett sÄ bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och pÄverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pÄgÄr idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrÄdets nytta ifrÄgasÀtts dÄ det finns en förestÀllning om att medborgardeltagandet Àr tidskrÀvande. Dels genom att medborgarnas reella pÄverkan ifrÄgasÀtts och dels genom medborgarnas överklaganden.

Ett kalkylstöd för ekonomiska analyser av avverkningsÄtgÀrder pÄ bestÄndsnivÄ

Det finns ett behov av hjÀlpmedel i skogsbranschen som underlÀttar det dagliga beslutstagandet som personalen stÀlls inför. Detta kan vara datamodeller som simulerar och optimerar olika beslutstaganden pÄ bestÄndsnivÄ eller pÄ skogsinnehavsnivÄ. Inom ramen för detta arbete programmerades ett kalkylstöd i Microsoft Excel med verktyget Visual Basic ©. Kalkylstödet kopplades samman med den av Skogforsk publicerade produktionsmodellen ProdMod (Ekö 1985) via makron. Med dessa tvÄ program kan bestÄndsutveckling och ÄtgÀrder simuleras pÄ bestÄndsnivÄ med tillvÀxt, avverkningsuttag samt avverkningskostnad och intÀkter som utdata.

Verifiering av en energiberÀkningsmodell

EnergianvĂ€ndningen har i Sverige under lĂ„ng tid varit vĂ€ldigt hög. Den höga anvĂ€ndningen leder till stor miljöpĂ„verkan i form av utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser. Sett bara till elanvĂ€ndningen Ă€r bostadssektorn det omrĂ„de som dominerar. För att pĂ„ ett enkelt och tillförlitligt sĂ€tt kunna berĂ€kna energianvĂ€ndningen i byggnader anvĂ€nds ofta olika sorters energiberĂ€kningsprogram. Detta examensarbete har kretsat kring en egenutvecklad energiberĂ€kningsmodell, kallad Excel-modellen, utvecklad pĂ„ VVS avdelningen pĂ„ ÅF i Norrköping.

Första biten rÀtt

Det hÀr examensarbetet Àr utfört pÄ Scania i SödertÀlje, avdelning 3393, byggnad 075.Avdelningen tillverkar kronhjul och pinjonger till centralvÀxlar. Första biten rÀtt innebÀr attsamtliga toleranssatta mÄtt pÄ det första bearbetade kronhjulet efter rigg hamnar inomtolerans. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar det förstafrÀsta kronhjulet efter rigg. En handlingsplan kommer att skapas för att beskriva hur förstabiten rÀtt kommer att Ästadkommas. Lösningen för att uppnÄ första biten rÀtt Àr att anvÀndastandardiserade korrigeringsvÀrden till frÀsmaskinerna vid start av en ny order.KorrigeringsvÀrden Àr de parametrar i frÀsprogrammet som anvÀnds för att göra Àndringar ifrÀsmaskinerna.

Att investera i hyresrÀtter : En kvalitativ studie om investeringsbeslut i hyresrÀttsproduktion

Bakgrund: Idag behövs det fler hyresrÀtter för att möta efterfrÄgan pÄ marknaden.Bostadsbristen grundas i en för lÄg hyresrÀttsproduktion med höga kostnader och enstÀndig befolkningstillvÀxt. Bristen leder till att mÀnniskor behöver ta bÄde andra- ochtredjehandskontrakt som bidrar till en ökad svart marknad med höga hyror. MÄngamÀnniskor Àr pÄ grund av olika sociala och ekonomiska förutsÀttningar hindrade frÄn attÀga sin fastighet och alternativet Àr att bo i hyresrÀtt. 135 Svenska kommuner uppger idagatt det finns brist pÄ bostÀder i deras omrÄden och det Àr en ökning sedan 1990-talet. Detkommer att behövas 50 000 nya lÀgenheter i 16 Är framÄt för att fÄ bukt med bristen pÄbostÀder.

Lean i SEB : SEB:s tillÀmpning av The Toyota Way

De senaste Ärens oro i vÀrldsekonomin har medfört en Ätstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skÀrpningar av regelverk, som Basel III, stÀlls nu högre krav pÄ bankernas kapitaltÀckning. Fastighetsbolagen mÀrker av den förÀndrade situationen och vittnar om att den tidigare nÀstan obegrÀnsade kapitaltillgÄngen nu inte lÀngre existerar. Det har blivit dyrare att lÄna pengar frÄn bankerna och dÀrför börjar allt fler söka efter alternativ.I Sverige Àr banksektorn stark gÀllande finansiering och marknaden Àr dominerad av ett fÄtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utlÀndska banker aktiva pÄ den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna.

Uppsala nya konstmuseum

PÄ platsen dÀr konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en vÀlanvÀnd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet pÄ platsen och förutsÀttningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde gÄr genom tomten, som idag anvÀnds som parkeringsplats, frÄn tomtens södra Ànde frÄn Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten dÀr Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsÀttningar att förstÀrka detta flöde. Genom att lÀgga museet under mark kan platsen aktiveras och anvÀndningen ökaPÄ marknivÄn skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.

SamrÄdet som beslutsunderlag, PÄverkar samrÄdet beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen?

SamrÄdet i detaljplaneprocessen Àr det lagstadgade tillfÀllet för medborgarna att pÄverka planprocessen. SamrÄdet syftar till att "? fÄ fram ett sÄ bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och pÄverkan" (PBL 5 kap 12§). Det pÄgÄr idag en debatt om hur detaljplaneprocessen kan effektivisera och samrÄdets nytta ifrÄgasÀtts dÄ det finns en förestÀllning om att medborgardeltagandet Àr tidskrÀvande. Dels genom att medborgarnas reella pÄverkan ifrÄgasÀtts och dels genom medborgarnas överklaganden. Examensarbetets syfte Àr att studera om samrÄdet pÄverkar beslutsunderlaget i detaljplaneprocessen och utgÄr frÄn den övergripande frÄgestÀllningen: PÄverkar samrÄdet beslutsunderlaget för detaljplanen? Yttrandena och synpunkterna i samrÄdet ska pÄ nÄgot sÀtt tillgodoses för att rÀknas till att pÄverka beslutsunderlaget. Undersökningen tar avstamp i en genomgÄng av den enskildes roll i planlagstiftningen och planeringsteorier i avsnittet Planlagstiftningen ? en tillbakablick.

Last- och avstÄndsanalys pÄ Ahlsells transporter i Stockholm

Ahlsell Àr en grossist verksam i Norden inom produktomrÄdena VVS, El, Verktyg & Maskiner, Kyl och Gör-Det-SjÀlv. Ahlsells kunder kan bestÀlla varor fram till klockan 16.00 pÄ eftermiddagen för att sedan fÄ varorna levererade frÄn klockan 07.00 morgonen dÀrpÄ. FrÄn centrallagret i Hallsberg körs varje dag Ätskilliga lastbilar ut till 35 av Schenkers terminaler i Sverige, för omlastning och sortering och vidare transport ut till kund. Examensarbetets syfte Àr att kartlÀgga flödet frÄn kundorder till leverans samt att förbÀttra transporterna i StockholmsomrÄdet, frÄn terminal till kunder och butiker. Varje natt transporteras 128 flakmeter, det vill sÀga mer Àn fem bilar plus slÀp, frÄn centrallagret i Hallsberg till tre olika adresser i Stockholm: en terminal i Huddinge som Àr Ahlsells egen fastighet, Schenkers terminal i SpÄnga samt Ahlsells butik i Hammarby. FrÄn terminalerna distribueras idag gods till bÄde norra och södra delarna av Stockholm.

En studie i höghusbyggande

Utvecklingen i vÀrlden och Àven i vÄra svenska stÀder gÄr mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping Àr inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 vÄningar kommer den att strÀcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i vÀrldsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det pÄ en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset Àr placerat i nÀrheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell Ät ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus Àr dock begrÀnsad, dÀrför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men Àven möjligheterna Àr att bygga pÄ höjden.

FörbÀttringsarbete vid Sollebrunns Betongelement AB

Arkitektkontoret Sweco Architects i Göteborg har tagit fram ett förslag för ett bostadsomrÄde i Varberg, dÀr Varbergs kommun var bestÀllare. De föreslog att ett eget omrÄdesförslag skulle tas fram i Revit Architecture utifrÄn de planbestÀmmelser som gÀller i omrÄdet. Som en fördjupning i detta arbete valdes att Àven studera arbetsprocessen i programmet samt hur denna process kan tidsoptimeras. Ett problem idag Àr att en sÄdan process kan vara tidskrÀvande och ineffektiv. Syftet med detta arbete var att finna idéer pÄ hur processen kan effektiviseras och att utveckla kunskaperna om Revit.Som en inledning modellerades hur omrÄdet ser ut idag i Revit utifrÄn en ritning skapad i AutoCAD.

Produktionsstrategi kamaxelhÀrdning

Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett Scaniaperspektiv ta fram konkreta förslag för en förbÀttrad produktionsstrategi av kamaxelhÀrdningen pÄ Scania Transmission. Det rekommenderade förslaget ska ha en kapacitet pÄ 120.000 kamaxlar/Är vid 3-skift. Arbetet har fortskridit i fem större block: litteraturstudie, kartlÀggning av nulÀge, benchmarking, framtagning och utvÀrdering av förslag samt rekommendationer och slutsatser. Som hjÀlp har anvÀnts verktyg som t.ex. VSM (design av vÀrdeflöden), FSLP (förenklad systematisk lokalplanlÀggning) och Scanias investeringskalkylmodell MIKA.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->