Sök:

Sökresultat:

767 Uppsatser om Pćbyggnad av fastighet - Sida 42 av 52

Utveckling av storblockssystem för trÀhus

Stora förÀndringar har skett inom byggandet i Sverige, industrialiseringen av samhÀllet har lett till att allt fler mÀnniskor flyttat in till stÀderna, vilket i sin tur har lett till ett allt större bostadsbehov. PÄ senare tid har kraven pÄ produktivitet, effektivare materialadministration och CAD-projektering ökat, vilket har medfört en större förtillverkning av allt fler bygg- och installationskomponenter. Det har i sin tur lett till att ett nytt industriellt byggande med större variationsmöjligheter har utvecklats.Detta examensarbete Àr utfört Ät Lundqvist TrÀvaru AB, som Àr ett litet familjeÀgt industriellt företag som tillverkar yttervÀggelement i trÀ, men som vill öka sin omsÀttning och konkurrenskraft genom att Àven börja tillverka större vÀggelement som Àr mer fÀrdigstÀllda. Syftet med arbetet Àr att i samarbete med Lundqvist TrÀvaru utveckla ett storblockssystem för modulbyggande av fritidshus. MÄlet Àr att utforma ett antal vÀggblock som företagets kunder sedan kan kombinera ihop pÄ valfritt sÀtt till en fÀrdig byggnad.UtifrÄn att ha studerat ett antal fritidshustillverkare i Sverige samt företagets frÀmsta konkurrenter har ett antal gemensamma och attraktiva byggnadsdrag kunnat sammanstÀllas.

Validering av GPS teknikens anvÀndande

Beteendestudier, dÀr man vill undersöka position eller lÀge hos individer, kan utföras pÄ olika sÀtt. Videofilmning, direkta observationer och GPS, (Global Positioning System) Àr exempel pÄ olika metoder för att utföra dessa studier. Det har sedan en lÀngre tid tillbaka varit vanligt att man utför direkta observationer, vilka kan vara tidskrÀvande. Genom att utföra studier med hjÀlp av GPS-mottagare kan tiden för studien förkortas. GPS har anvÀnds i tidigare studier med hÀstar.

FörÀndring av klimatskal : En undersökning om vad som kan göras med en sommarstugas klimatskal för att erhÄlla en fungerande vinterbostad

I Sverige finns ungefÀr 690 000 fritidshus. Dessa tillfÀlliga bostÀder förbrukar tillsammans en stor mÀngd energi, 2,6 TWh. Om dessutom Àgare av dessa fritidshus har önskan att förÀndra dessa tillfÀlliga bostÀder till permanent beboliga byggnader, vad kan dÄ göras? Denna studie utreder vad som lÀmpligen bör göras med avseende pÄ ett hus klimatskÀrm för att i sin tur erhÄlla en konstruktion med lÀgre energibehov. Byggnadstypen som i studien utreds Àr en sommarstuga med anor frÄn 1920-talet.

OmrÄdeseffekter av ett renoveringsprojekt i Stockholm CBD  : - Fallstudie av Diligentias fastighet SveavÀgen 44

Stockholm stÄr inför en historisk befolkningstillvÀxt och nu vÀntas en tid av ombyggnationer och förtÀtningar av Stockholms storstadsregion. Denna utveckling bidrar starkt till att Àven CBD vÀxer. Det finns ett flertal projekt som pÄgÄr eller planeras i CBD. Ett av dessa projekt Àr totalrenoveringen av Diligentias profilfastighet SveavÀgen 44 i utkanten av norra CBD.Tidigare har det funnits andra projekt som genomförts i utkanten av CBD. I CentralenomrÄdet genomfördes ett flertal stora projekt.

Hypoxins effekter pÄ tumörceller

Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvÄrdskonsulenter, inom Företaget X köpomrÄden, ta fram underlag för samt utreda vilka ÄtgÀrder man kan anvÀnda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsÀgare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nÀra genomsnittet för Sverige pÄ ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts pÄ de olika distrikten med sÄvÀl virkesköpare pÄ Företaget X som med skogsvÄrdskonsulenter pÄ Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmÀssigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade sjÀlv fÄtt styra med följd att de varierat sÄvÀl med avseende pÄ tidsomfattning som innehÄll.

Individuell mÀtning och debitering av vÀrme och varmvatten i flerbostadshus -­? Informationsgivningsprocessen

I februari 2014 lÀmnade Regeringen i en lagrÄdsremiss förslag pÄ genomförande av det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslÄr att en ny lag införs med krav pÄ den som Àger eller uppför en byggnad att se till att varje lÀgenhets anvÀndning av vÀrme, kyla och tappvarmvatten kan mÀtas, om det Àr tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mÀtning och debitering, Àven benÀmnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillÀmpande av IMD i flerbostadshus. Vi undersöker ocksÄ hur ett urval av de studerade bolagens hyresgÀster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar. Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de informerar sina hyresgÀster om IMD till viss del överensstÀmmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har vÀl genomtÀnkta handlingsplaner för hur de ska gÄ tillvÀga nÀr de informerar berörda hyresgÀster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsÀtta pÄ den inslagna vÀgen med stegvist införande och löpande information under denna process. Företagen informerar sina hyresgÀster om att systemet kan bidra till en bÀttre miljö, lÀgre kostnader och en mer rÀttvis kostnadsfördelning.

Energiprestanda för lÄgenergihus : Hur bra stÀmmer de projekterade energivÀrdena?

År 2011 stod bostadssektorn för dryga 34 % av Sveriges totala energianvĂ€ndning. För att lyckas med Sveriges mĂ„l med att sĂ€nka energiintensiteten med 20 % till Ă„r 2020 kommer lĂ„genergihusen att spela en viktig roll. Det har aldrig byggts sĂ„ mĂ„nga lĂ„genergibyggnader jĂ€mfört med nybyggda hus som under Ă„r 2012. Enligt en rapport hade nĂ€stan 40 % av 65 nyproducerade eller ombyggda lĂ„genergihus i Sverige avvikelser frĂ„n det projekterade energivĂ€rdet jĂ€mfört med det verkliga vĂ€rdet nĂ€r byggnaden vĂ€l hade tagits i drift. Studien har utgĂ„tt ifrĂ„n Peabs byggprojekt i Division VĂ€st dĂ€r lĂ„genergihus och passivhus har behandlats. Syftet med examensarbetet har varit att öka kunskapsnivĂ„n i byggbranschen genom att kartlĂ€gga hur bra energieffektiva hus klarar de projekterade vĂ€rdena.

Fair Trade ? En studie om utbildningars pÄverkan pÄ attityd och beteende

Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera hur ett smÄhus Älder kan pÄverka marknadsvÀrdet och taxeringsvÀrdet för en smÄhusfastighet samt hur den svenska taxeringsmodellen tar hÀnsyn till hur ett smÄhus Älder pÄverkar vÀrdet. MÄlet Àr att ge förslag pÄ hur ett smÄhus Älder kan behandlas vid fastighetstaxering i Sverige.Ett smÄhus definieras som en byggnad inrÀttad till bostad för en till tvÄ familjer och en smÄhusfastighet utgörs av ett smÄhus plus dess tomtmark. Vid fastighetstaxering av smÄhusfastigheter i Sverige bestÀms ett byggnads- och ett tomtmarksvÀrde som sedan slÄs ihop till ett taxeringsvÀrde för smÄhusfastigheten, taxeringsvÀrdet ska motsvara 75 % av marknadsvÀrdet tvÄ Är före taxeringsÄret. ByggnadsvÀrdet respektive tomtmarksvÀrdet bestÀms utifrÄn olika vÀrdefaktorer, en av dem Àr vÀrdefaktorn Älder vilket anges som ett vÀrdeÄr Àmnat att uttrycka en byggnads ÄterstÄende ekonomiska livslÀngd.Metoder som har anvÀnts i studien Àr en litteraturstudie som granskat tidigare forskning inom Àmnet samt lagstiftning och facklitteratur. En kvantitativ undersökning av smÄhus och köp i GÀvle kommun har genomförts för att skapa en generell bild av hur ett smÄhus Älder pÄverkar smÄhusfastigheters taxeringsvÀrde samt en generell bild av nÀr taxeringsvÀrdet Àr svÄrbedömt pÄ grund av ett smÄhus Älder.

Global stabilisering av volymbyggda trÀhus

År 1994 fick Sverige en ny byggnorm som tillĂ„ter obegrĂ€nsad anvĂ€ndning av trĂ€ i bĂ€rande stommar om funktionskraven uppfylls (Östman et al., 1999). Innan dess hade trĂ€ som bĂ€rande system tillĂ„tits i upp till tvĂ„ vĂ„ningar, vilket var en följd av att brĂ€nder orsakat stora problem i flera svenska stĂ€der. Dagens byggande strĂ€var mer och mer mot att bygga sĂ„ effektivt som möjligt med sĂ„ kort byggtid som möjligt. Ett sĂ€tt att bygga effektivt och fĂ„ kort tid pĂ„ byggarbetsplatsen Ă€r att anvĂ€nda sig av prefabricerade volymer som monteras ihop till flervĂ„ningshus pĂ„ byggarbetsplatsen. Idag finns en efterfrĂ„gan pĂ„ flervĂ„ningshus i trĂ€ högre Ă€n fyra vĂ„ningar och branschen anpassar sig snabbt till kundens önskemĂ„l.

FörbÀttrad avfallsprovtagning: LKAB Anrikningsverk Kiruna

Detta examensarbete har gjorts Ät Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag (LKAB). Företagets vilja Àr att förbÀttra brytningen och förÀdlingen av jÀrngenom hela processen. Ett sÀtt Àr att fÄ en effektivare malmproduktion Àr att fÄ en inblick i det spill som uppkommer genom processen. Det problem som behandlas i detta examensarbete Àr spillet frÄn Kirunas anrikningsverk, dÄ nuvarande provtagare inte tar representativa prover. Anrikningsverket Àr ett av tre förÀdlingsverk, i anrikningen finkrossas malmen och skiljs frÄn grÄberg och fosfor innan den transporteras till kulsinterverket.

Hur grundkonstruktionen pÄverkar transport av flyktiga föroreningar frÄn marken och in i en byggnad

Det svenska taktiska radiosystemet (TARAS) bygger pÄ en tekniskt liknande arkitektur som NATOs system JointTactical Information Distribution System/Multifunctional Information Distribution System (JTIDS/MIDS). JTIDS/MIDShuvudsakliga tjÀnst Àr den taktiska datalÀnken link 16. En avsikt med uppsatsen Àr att visa pÄ vilka likheter ocholikheter som finns mellan dessa tvÄ radiosambandssystem ur ett tekniskt perspektiv. PÄ grundval av dessa likheteroch olikheter studeras hurvida det finns nÄgon internationell anpassningsförmÄga av TARAS-systemet motJTIDS/MIDS-systemet. En anpassningsförmÄga som syftar till interoperabilitet för svenska flyg- och sjöstridskraftergentemot NATO.

Hur kan man öka gallringen hos privata skogsÀgare? : En kvalitativ intervjustudie

Uppsatsen har skrivits pÄ uppdrag av Företaget X. Syftet med examensarbetet har varit att, via kvalitativa intervjuer med virkesköpare och skogsvÄrdskonsulenter, inom Företaget X köpomrÄden, ta fram underlag för samt utreda vilka ÄtgÀrder man kan anvÀnda inom industrin för att stimulera till ökad gallringaktivitet bland privata skogsÀgare. Medelarealen för de fastigheter som har utretts ligger ganska nÀra genomsnittet för Sverige pÄ ca 50 ha. Ett omfattande intervjuarbete med kvalitativa intervjuer har genomförts pÄ de olika distrikten med sÄvÀl virkesköpare pÄ Företaget X som med skogsvÄrdskonsulenter pÄ Skogsstyrelsen. Varje intervju har tidsmÀssigt tagit ca 45 minuter till en timme. Intervjuerna som haft en kvalitativ inriktning har den intervjuade sjÀlv fÄtt styra med följd att de varierat sÄvÀl med avseende pÄ tidsomfattning som innehÄll.

Hyrköp av fast egendom - ett giltigt förvÀrv av fastighet? : En studie av hyrköpets innebörd och rÀttsverkningar

Hyrköp av fast egendom Àr en relativt ny företeelse pÄ fastighetsmarknaden. Hyrköpet innebÀr att en hyresgÀst trÀffar hyresavtal med ett bostadsbolag som erbjuder en hyrköpsmodell och avtalet kombineras med en optionsrÀtt. OptionsrÀtten innebÀr att hyresgÀsten, ?hyrköparen?, ges en rÀtt att inom optionstiden förvÀrva fastigheten i frÄga.Sedan lÀnge har fastighetsrÀtten i Sverige varit kringgÀrdat av formkrav. Formkravets primÀra syfte har varit att inte belasta köpare och sÀljare mer Àn nödvÀndigt men tvinga parterna till att reglera vissa minimikrav för att ett giltigt fastighetsförvÀrv skall komma till stÄnd.

Vilken hÄllbar utveckling? En studie av ryska och svenska studenters uppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling

Begreppet hÄllbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten Är 1987 blivit mer och mer anvÀntöver hela vÀrlden. Begreppet kan dock definieras pÄ mÄnga olika sÀtt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhÀllet. Ambivalensen kring begreppet har pÄ en internationell nivÄ lett till svÄrlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre vÀl utforskad Àr hur medborgare pÄlokal nivÄ uppfattar begreppet hÄllbar utveckling och varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet Àr sÀrskilt intressant att undersöka dÄ utbildningssystemetÀr ett effektivt medel för att förÀndra mÀnniskors tankesÀtt i en hÄllbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hÄllbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

EnergiÄtervinning ur avloppsvatten

Med en större miljömedvetenhet och stigande energipriser frÄn olika kÀllor i Sverige och runt om i vÀrlden lÀggs allt större vikt pÄ att energieffektivisera befintliga och nya energisystem. Fokus i detta projekt har gjorts ur ett svenskt perspektiv, men Àven i övriga delar av vÀrlden kan en stor del av resonemanget vara av vikt. I Sverige ÄtgÄr en tredjedel av energianvÀndningen till bostÀder och lokaler, varav uppvÀrmning av dessa utrymmen tidigare har varit en mycket stor del av energiÄtgÄngen. Med en större energimedvetenhet har tjockare isolering, bÀttre fönster, vÀrmepannor med mera bidragit till en minskning av uppvÀrmningskostnaderna men uppvÀrmningsÄtgÄngen av varmvatten har det inte gjorts sÄ mycket Ät för att minska. Vid anvÀndande av varmvatten Àr det en vÀldigt liten del av energin som gÄtt Ät till att vÀrma upp vatten som faktiskt tas tillvara pÄ.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->